Baddräktskungen och fotbollshjältarna från Ljungskile

- Jag har svårt att minnas min barndom tydligt. Men precis som min syster Malin kommer jag ihåg ett stort utanförskap. Jag minns att jag tittade mig omkring i klassrummet och tänkte att det var så hemskt att de alla skulle dö men att de inte visste om det. Bara jag. Att jag borde varna dem så att de också kunde förbereda sig för undergången. Det berättar Johanna Iggsten som gjort dokumentären och som under 15 år, från 70-talets mitt till slutet av 80-talet, växer upp i utkanten av den amerikanska undergångssekten Summit Lighthouse. Familjen bor i den lilla bruksorten Grycksbo i Dalarna med en mamma som lever efter Summits läror och en pappa som inte alls tror på gud. Undergång är ständigt närvarande, astrala varelser och andliga mästare är en del av vardagen. Mycket är reglerat och styrt, tidningar, musik, mat, kläder och synen på vad den gudomliga människan ska göra. - Att leva i en undergångssekt låter väldigt extremt men mer än något annat är det en vardag. En underlig vardag för den som tittar in i huset där jag växte upp. Altare, rökelse, böner, vegetarisk mat, böcker om chakran och astrala varelser. Planscher med uppfodrande mästare, statyer av Jesus och moder Maria, berättar Johanna. I Min vän undergången pratar Johanna Iggsten med sin mamma Ella, lillasystern Malin och pappan Bosse om tiden i Summit Lighthouse. Det är en personlig historia om utanförskap, om att vara annorlunda och om vad som händer när undergången till slut bli en vän. Johanna återbesöker nyfiket en barndom i bruksorten Grycksbo där hon som barn slits mellan sektlivet och vardagslivet i Grycksbo. Johanna Iggsten jobbar idag som journalist på P4 Sörmland. johanna.iggsten@sverigesradio.se Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kort om Summit Lighthouse Teosofisk nyreligiös rörelse influerad av teosofin, grundad i USA 1958. Rörelsen leds av Elizabeth Clare Prophet (född 1940) och kom kom till Sverige i mitten av 1960-talet. Läran är centrerad kring "De uppstigna mästarna i det stora vita brödraskapet", dvs. människor som har uppstigit till Ljuset eller förenats med gudsnärvaron, och som nu anses arbeta för att hjälpa mänskligheten till frälsning. Några av dessa är enligt rörelsen Jesus, Buddha, Jungfru Maria. En viktig övning är att affirmera närvaro av "Den violetta flamman", ett ljus som sägs finnas inom varje människa och som uppfattas som renande. Sedan 1970-talet har rörelsen framhållit att stora katastrofer sannolikt är nära förestående, varför man inför år 1990 bl.a. byggde skyddsrum vid huvudkvarteret i Montana, USA. I Sverige finns ett center bl.a. i Stockholm. Källa: Nationalencyklopedin

10 Marras 201330min

Två lekande barn upptäcker ett avsågat manshuvud, fastfruset i ån Nissan. Så inleds den sanna berättelsen om styckmordet i Halmstad, som drabbar familjen Norén med full kraft. Agneta och Lennart Noréns son, Marcus, är bara 22 år gammal när han mördas en kall decembernatt, hans kropp styckas och kastas i Nissan. Det bisarra mordet kvarlämnade många frågetecken som polisutredning, rättegångar och domar inte förmådde att räta ut. Familjen Norén känner sig sviken av rättssamhället. Ann Jornéus har gjort dokumentären, där hon följer Agneta och Lennart längs en tio år lång väg till försoning med ett makabert öde. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

21 Heinä 201344min

Efter 40 år på Saab blir Thomas Lanz arbetslös när Saab går i konkurs. 60 år gammal tvingas han ut på arbetsmarknaden för att söka jobb, skriva CV och gå på anställningsintervjuer. Saabs konkurs slog hårt mot Trollhättebygden och läget beskrevs som nattsvart. I ett slag förlorade cirka 3000 personer jobbet och i och med det också tron på framtiden. Men mitt i det nattsvarta fanns ändå ljusglimtar. För några blev konkursen en nystart. Thomas Lanz är en av dom som tvingades leta efter en ny väg i livet. - Det är som en person sa till mig, det gör inte så mycket om man kör lite fel. Då för man ju se något nytt och det är ju en upplevelse det med. Livet är ju så, säger Thomas Lanz. Reporter Carina Holmbergcarina.holmberg@sverigesradio.se Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

14 Heinä 201331min

Ville Hattara är femton år och landsvägscyklist. Han drömmer om att en dag ta sig från landsvägarna utanför hemmet i Ramnäs i Västmanland, och tävla i Europa som proffscyklist. - Absolut högsta drömmen är att vinna dom största tävlingarna, Tour de France. Giro dItalia. Men det är ganska långt dit Ville tränar fem dagar i veckan 50 av årets 52 veckor. När det är säsong åker han Sverige runt och tävlar på helgerna. - Lilla jag från Ramnäs, om jag klarar av det, kan alla klara av det Det blir som att allt är möjligt. Ville går i nian i Virsboskolan, som ligger nära Ramnäs. Hans skola hotas av nedläggning. Nu får Ville användning för den envishet han fått genom cyklingen. Landsvägscyklisten är ett program om maxpuls, glesbygdspolitik och att verkligen kämpa. Amanda Glans har gjort dokumentären och och är prisbelönt journalist. Amanda har bland annat vunnit Stora Journalistpriset tillsammans med Erik Hedtjärn för P1-dokumentären Partiledaren - en dokumentär om Juholts väg till makten. Hon har också tilldelats Susanne Björkmans stipendium 2010. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

7 Heinä 201342min

Ulrika Sandvik har som jobb att borra och såga i skallar och skära i hjärnor. Hon är hjärnkirurg, eller neurokirurg som det egentligen heter, på Karolinska sjukhuset. Att ha som vardag att ibland operera patienter i 5-6 timmar och att inte kunna ha en riktigt dålig dag på jobbet, hur är det? Jag kan egentligen inte se varför det ska vara så märkvärdigt jämfört med något annat, säger Ulrika. Samtidigt berättar hon hur hon kan drömma om att hon bränner blödande blodkärl, för att få stopp på dem. Och att hon ibland börjar 7 på morgonen och kommer hem 23, för att hon har som hon säger "ett kontrakt med den hon opererar" och vill se patienten vid uppvaknandet. I den här dokumentären av Lena Nordlund får vi följa Ulrika på jobbet och också vara med om en hjärnoperation, där en 73-årig kvinna ska få en stor tumör bortopererad från en känslig del av hjärnan, precis innanför vänstra tinningen. Reporter Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

30 Kesä 201334min

En gång i veckan träffas de för att titta mot universum. Genom teleskopet ser de planeter, nebulosor och stjärnstoff. För Nippe Olsson är spaningen både ett rus och en tröst i sorgen efter en kärlek. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Du behöver inte hålla på och byta kök vart femte år, du behöver inte ha det bästa av det och det, du behöver inte bara för att grannen har si och så. Det säger Nippe och lägger sig på en solstol mitt i natten och blickar upp mot stjärnorna och den oändliga rymden. - Jag kan inte tänka mig något bättre än det här! De möts i Observatorielunden i Stockholm och kisar en och en genom teleskopet i magnethuset. Planeter, nebulosor och meteoriters stjärnstoff flyger förbi. Nippe Olsson, ordförande i STAR, Stockholms Amatörastronomer, är alltid på plats. För honom är rymden en själslig upplevelse, och när han spanar i sin kikare sprider sig ruset, såväl som trösten. Nu är det fyra år sedan hans livskamrat dog. Det är rymden som har räddat honom.Programmet är gjort av Julia Lundberg 2013.

23 Kesä 201339min

"Det blev en pojk! Träffade min tidigare okände bror för första gången idag" - så löd min facebookuppdatering den 1 december 2012. Livet ställdes på ända när min far gick bort förra året. Mitt i sorgen spräcks en hemlighet som ruvats hela mitt liv. Jag hade en storebror som jag aldrig vetat om. När Micke Lundin var 27 år fick han veta att hans pappa inte var hans riktiga pappa, när han var 55 fick han ett brev om att han har tre halvsystrar. - Det var chockartat ska jag tala om, jag tror att det var därför jag blev sjuk. Jag vart väldigt stressad efter det, jag vet inte varför, det är ju bara att ta som det är, säger Micke Lundin. Varför fick ingen av oss veta? Tänk att jag hann bli 40 år innan jag fick veta att jag har en halvbror. Varför var det hemligt, och hur var det för Micke att få reda på att hans far inte var hans far. Mest undrar man ju varför halvsyskon är hemliga och dyker upp först vid förälderns död? - Jag vet inte så mycket om honom, det är det som är så jobbigt egentligen, det är lite man skulle fråga honom om han funnits, säger Micke om vår pappa. Det här är en dokumentär om en okänd halvbror, en familjehemlighet och en ny chans att lära känna varandra. Sara Kvist, reporter Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

9 Kesä 201342min

Elins pappa, Lars, har en mitokondriell sjukdom som gör att kroppen slutar fungera. Redan när Elin var liten förstod hon att han inte var som andra. - Jag minns när han fortfarande kunde gå. Och jag minns när han fick rullator, jag minns när han fick gåbord och jag minns när han fick rullstol Elin berättar också hur hennes pappa fick ett epileptiskt anfall, när han kördes på bår till en ambulans och när han ramlade ur rullstolen på utvecklingssamtalet i hennes skola. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sjukdomen bröt ut när han var 30 år och nybliven pappa till Elin och hennes tvillingbror. Tio år senare sitter han i rullstol och matas av assistenter. När Elin fyller 17 år kan han inte längre prata. Det är då hon bestämmer sig för att börja blogga om sina känslor. Det är då hon skriver att hon önskar att han ska få dö. – Jag läste ett av hennes inlägg där hon bland annat skriver ”Jag önskar att min pappa inte får leva 2011. Han förtjänar fan inte det här livet”, berättar Eva Rehnström som gjort dokumentären. Ett blogginlägg som berörde mig starkt och som gjorde att jag tog kontakt med Elin. Jag ville försöka förstå hennes känslor och samtidigt ta reda på hur det påverkat henne att växa upp med en obotligt sjuk förälder. I programmet får vi möta Elin i hennes vardag i Falun där hon jobbar, planerar sin framtid och besöker sin pappa då hon orkar. Vi får ta del av Elins känslor och tankar både som barn och som vuxen. Vad är det som gör att hon faktiskt vågar uttala orden att hon inte vill att hennes pappa ska få leva? ”Mitokondriella sjukdomar är en grupp sjukdomar som alla beror på att mitokondrierna inte fungerar som de ska. Mitokondrierna finns inuti våra celler och fungerar som cellernas kraftverk. När de inte fungerar kan många olika symtom uppkomma, ibland bara från ett av kroppens organ, men oftast från flera olika organ eller organsystem samtidigt. Källa: Socialstyrelsen

2 Kesä 201341min