Från tidiga telefoner till nanopartiklar i hjärnan – hör hur plasten tog över världen

Sex skepp från stormaktstiden och framåt har nu identifierats ur den brötiga mur av trä som länge legat på botten utanför Karlskrona, för att tjäna som en spärr mot fientliga flottor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Det är när man får ihop historierna, som man får magin. Det är då det blir riktigt spännande." Det säger marinarkeologen Jim Hansson, som dykt mycket vid vraken och som nu varit med och identifierat skeppen, varav två är "riktiga bamsingar", säger han. Det är genom att ta mått på vrakdelarna och datera träet genom dess årsringar, och sedan jämföra med uppgifter i arkiven, som vraken nu har kunnat kopplas till seglande skepp och till olika skeden i vår historia. Ofta har det handlat om krig med Ryssland. Vraken ska inte bärgas, utan bli kvar på botten av Djupasund, där de kan fortsätta att bevaras, säger Jim Hansson. I stället är planen att skapa en dykpark på platsen, där hobbydykare kan följa en guidad bana bland vraken, och som med hjälp av resultaten i den nya rapporten kan bli mer spännande och informativ, menar han. Medverkande: Jim Hansson och Patrik Höglund, marinarkeologer på museet Vrak i Stockholm. Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Peter Normark

14 Maalis 202219min

Kontrollen över ryska medier hårdnar. Samtidigt är informationsvägarna fler än kanske någonsin tidigare en huvudvärk för rysk säkerhetstjänst och Putin som vill hålla oppositionen på mattan, tror Rysslandsexperten Per Enerud. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. BBC har nu åter börjat sända radio på kortvåg för att nå Ukraina och in i Ryssland med sina sändningar. Vad kan göras för att få fram ett budskap förbi de murar som nu byggs upp? Hos den ryska befolkningen finns en lång tradition av att komma åt och sprida information utanför de officiella kanalerna. Tjänster som Telegram används flitigt, och det finns en vana att använda VPN-tunnlar för att komma åt de nyheter man vill ha. Kontrollen över informationen är en nyckel för Putin när det gäller att kväsa den inhemska oppositionen. Men frågan är om krigsdimman kanske är tunnare än någonsin just nu. I programmet hörs: Per Enerud, journalist, Rysslandskännare och verksam vid Myndigheten för psykologiskt försvar; Carolina Vendil Pallin, forskningsledare på FOI med inriktning på Ryssland; Sven Carlsson, IT-reporter på SR.Uppgiften om antalet värnpliktiga tillfångatagna som nämns i programmet är inte bekräftad av oberoende källor.ProgramledareBjörn GunérProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

8 Maalis 202219min

Solidaritet, empati och förståelsen att vi är delar av en större värld har vuxit i och med pandemin, menar forskare inom psykologi. Kanske kan det vara en tröst och en hjälp nu när en långvarig global kris genast avlöses av kriget i Ukraina. Och kramarna börjar komma tillbaka, verkar det som. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vilka insikter, erfarenheter och beteenden tar vi med oss tillsvidare när covid-19-pandemin mattas av? Och har pandemin lärt oss något värdefullt inför nästa kris, kriget i Ukraina?Under två års tid har vi lärt oss att hålla avstånd, undvika kramar och handslag, och vi gillar inte att trängas. Sannolikt kommer en del beteenden att leva kvar, menar forskarna Andreas Olsson vid Karolinska Institutet i Stockholm och Daniel Västfjäll vid Linköpings universitet. Erfarenheterna från pandemin verkar ha gjort också djupare avtryck i hur många hanterar och förstår komplexa problem, menar psykologen, författaren och forskaren Kristina Elfhag. Och musikern och komikern Jacke Sjödin konstaterar att humor är en bra copingstrategi – inom vissa gränser.Medverkande: Andreas Olsson, professor på institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska institutet, avdelningen för psykologi; Daniel Västfjäll, professor i kognitiv psykologi vid Linköpings universitet; Kristina Elfhag, psykolog, författare och forskare anknuten till Karolinska Institutet Solna; Jacke Sjödin, musiker och komiker UppsalaMusik i programmet:Toapapper/Jacke SjödinSocial distansering/Jacke SjödinNej mutationer/Jacke SjödinHobbyepidemiologer/Jacke SjödinReporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

7 Maalis 202219min

Naturen har en enorm potential att minska riskerna med klimatförändringen, säger FN:s klimatpanel. När arter flyr norrut och nya arter flyttar in söderifrån för att undgå värmen behövs anpassningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ekologen Kristoffer Hylander menar att en klimatanpassning av skogsnaturen kan göra skillnaden mellan ett torrt, blekt, tyst och artfattigt landskap och något som visserligen är annorlunda från de skogar vi plockar blåbär och jagar älg i idag, men som ändå är fullt av liv.Genom att reparera skadade ekosystem och naturskydda upp till femtio procent av jordens boplatser för djur och växter, kan naturens förmåga att absorbera och lagra koldioxid stärkas och bana väg för ett hållbart kretslopp. Men finansiellt och politiskt stöd är helt avgörande, står det i IPCC-rapporten.I programmet hörs: Kristoffer Hylander, ekolog vid Stockholms universitet, Ola Kårén, skogsskötselchef SCA.ProgramledareSara SällströmProducentPeter Normarkpeter.normark@sr.se

1 Maalis 202219min