Landsbygden ledande när Sverige fick elektricitet
Vetenskapsradion10 Syys 2022

Landsbygden ledande när Sverige fick elektricitet

Den svenska elektrifieringen föddes på platser med namn som Näs, Nyhammar, Marma och Stocksbo. Brukssamhällen och småorter var pionjärer i en tid när strömmen inte kunde transporteras så långt från de vattendrag som ofta stod för kraften.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

År 1876 inleddes elektrifieringen av Sverige. Då fick nämligen sågverken i Näs i Dalarna och Marma i Hälsingland båglampor, vilket gjorde att timmer även kunde sorteras i mörker.

Några år senare,1888, experimenterades det med elmotorer vid Nyhammars bruk i Dalarna och året efter lyckades man där överföra el från ett kraftverk till en gruva, ett avstånd på 1,3 kilometer. Det var likström och inte möjligt att ha långa kraftledningar då spänningsfallet blev för stort.

Växelströmmen som introducerades tidigt på 1890-talet innebar att elen kunde transformeras och därmed överföras på längre avstånd. Men den som gjorde växelström verkligt meningsfull var uppfinnaren Jonas Wenström som tog patent på ett trefassystem, vilket gjorde att även växelströmmen kunde användas för att driva till exempel motorer av olika slag.

På många håll på den svenska landsbygden fick man el tidigt. En sådan plats var Stocksbo i norra Hälsingland, där bonden och skogsägaren Anders Olsson var drivande i anskaffandet av en turbin år 1892.

Medverkande: Tommy Hjort; elingenjör och aktiv i Västerbergslagens Ingenjörsklubb; Bengt Söderkvist, lokalhistoriskt intresserad boende i Horndal; Kerstin Enflo, ekonomihistoriker vid Lunds universitet; Staffan Olsson och Jon-Erik Botås, elhistorieentusiaster i Stocksbo.

Reporter: Mats Carlsson-Lénart

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Jaksot(1000)

Forskaren som överraskades av flyktingars hälsa

Forskaren som överraskades av flyktingars hälsa

Flyktingar i Sverige har lägre risk för självmord än personer födda här. Men så trodde forskaren Anna-Clara Hollander inte alls att det var. Nu är hon väldigt glad över att hennes hypotes inte stämde....

9 Tammi 202019min

Det svenska järnet – från Röda Jorden till fossilfritt stål

Det svenska järnet – från Röda Jorden till fossilfritt stål

De första lämningarna efter järnhantering i Sverige är 2700 år gamla. Spåren efter blästerugnar finns att se i Riddarhyttan. I Bergslagen utvecklades också de tidigaste masugnarna. Hur gick det till? ...

8 Tammi 202019min

Hon tar AI till hjälp för att analysera sociala medier

Hon tar AI till hjälp för att analysera sociala medier

Hon växte upp bakom järnridån, i Ceauescus Rumänien. Anamaria Duteac Segesten blev statsvetare, och kärleken förde till Lund, där hon nu använder AI för att analysera samtal i sociala medier. Lyssna p...

7 Tammi 202019min

Det stora språnget mot fossilfritt stål

Det stora språnget mot fossilfritt stål

Svensk stålindustri vill bli först i världen med att producera stål fossilfritt. Ett enormt teknikskifte som bryter med tusenåriga anor. Målet är en rejäl minskning av Sveriges utsläpp av koldioxid. L...

6 Tammi 202019min

Del 1/2. Vegan och idrottare – går det? (R)

Del 1/2. Vegan och idrottare – går det? (R)

Intresset för att sluta äta kött och gå över till vegansk kost bland idrottare på elitnivå blir allt större. Men vad säger forskningen om en vegansk kost för hårt tränande personer? Lyssna på alla avs...

5 Tammi 202019min

"Drottning Kristina hade en hemlig kärlek i Rom" (R)

"Drottning Kristina hade en hemlig kärlek i Rom" (R)

Drottning Kristina visade aldrig intresse för giftermål. Vissa har därför trott att hon var lesbisk. Men drottningen ska ha haft en het kärleksrelation med påvens kardinal, enligt nyfunna brev. Lyssna...

2 Tammi 202019min

Hon odlar hjärnor i miniformat (R)

Hon odlar hjärnor i miniformat (R)

I vätskan flyter en liten version av en mänsklig hjärna. Den har odlats fram av stamceller för att man ska kunna studera psykiska sjukdomar. Men hur vet man att de små hjärnorna inte börjar tänka? Ly...

1 Tammi 202019min

Rädda vår älskade banan – eller bygg en ny? (R)

Rädda vår älskade banan – eller bygg en ny? (R)

Bananerna hotas av en svampsjukdom och det kan slå hårt mot såväl enskilda människor som mot världshandeln. Men det finns forskare som tar sig an utmaningen att få fram en ny och bättre banansort. Lys...

31 Joulu 201919min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
tiedekulma-podcast
rss-poliisin-mieli
utelias-mieli
rss-duodecim-lehti
rss-laakaripodi
rss-opeklubi
rss-lihavuudesta-podcast
sotataidon-ytimessa
hippokrateen-vastaanotolla
rss-vaasan-yliopiston-podcastit
rss-ammamafia
rss-ylistys-elaimille