Landsbygden ledande när Sverige fick elektricitet
Vetenskapsradion10 Syys 2022

Landsbygden ledande när Sverige fick elektricitet

Den svenska elektrifieringen föddes på platser med namn som Näs, Nyhammar, Marma och Stocksbo. Brukssamhällen och småorter var pionjärer i en tid när strömmen inte kunde transporteras så långt från de vattendrag som ofta stod för kraften.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

År 1876 inleddes elektrifieringen av Sverige. Då fick nämligen sågverken i Näs i Dalarna och Marma i Hälsingland båglampor, vilket gjorde att timmer även kunde sorteras i mörker.

Några år senare,1888, experimenterades det med elmotorer vid Nyhammars bruk i Dalarna och året efter lyckades man där överföra el från ett kraftverk till en gruva, ett avstånd på 1,3 kilometer. Det var likström och inte möjligt att ha långa kraftledningar då spänningsfallet blev för stort.

Växelströmmen som introducerades tidigt på 1890-talet innebar att elen kunde transformeras och därmed överföras på längre avstånd. Men den som gjorde växelström verkligt meningsfull var uppfinnaren Jonas Wenström som tog patent på ett trefassystem, vilket gjorde att även växelströmmen kunde användas för att driva till exempel motorer av olika slag.

På många håll på den svenska landsbygden fick man el tidigt. En sådan plats var Stocksbo i norra Hälsingland, där bonden och skogsägaren Anders Olsson var drivande i anskaffandet av en turbin år 1892.

Medverkande: Tommy Hjort; elingenjör och aktiv i Västerbergslagens Ingenjörsklubb; Bengt Söderkvist, lokalhistoriskt intresserad boende i Horndal; Kerstin Enflo, ekonomihistoriker vid Lunds universitet; Staffan Olsson och Jon-Erik Botås, elhistorieentusiaster i Stocksbo.

Reporter: Mats Carlsson-Lénart

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Jaksot(999)

Hur kan Kalifornien brinna år efter år?

Hur kan Kalifornien brinna år efter år?

Vad är det som gör att USA:s rika, högteknologiska delstat Kalifornien inte kan hindra sina våldsamma bränder? Vad finns det för lösningar för att förhindra brand, som man i Kalifornien missar? Lyssna...

31 Loka 201919min

Så ska konstgjorda öar rädda sjön Markermeer

Så ska konstgjorda öar rädda sjön Markermeer

Kan man förbättra vattenkvalitén och öka biomångfalden i en sjö genom att bygga ett örike? I Nederländerna har man nyligen anlagt fem holmar som ska göra den konstgjorda sjön Markermeer frisk igen. Ly...

29 Loka 201919min

Så ska grisen bli organdonator

Så ska grisen bli organdonator

Går det att skapa lungor, hjärtan eller levrar i ett laboratorium? Försök pågår. Och några forskare vill skapa grisar som delvis är människor för att ta deras organ. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges...

28 Loka 201919min

Hon odlar hjärnor i miniformat

Hon odlar hjärnor i miniformat

I vätskan flyter en liten version av en mänsklig hjärna. Den har odlats fram av stamceller för att man ska kunna studera psykiska sjukdomar. Men hur vet man att de små hjärnorna inte börjar tänka? Ly...

28 Loka 201919min

Milstolpen: Kvantdator har överträffat vanlig dator (R)

Milstolpen: Kvantdator har överträffat vanlig dator (R)

Google har lyckats bygga en kvantdator som överträffar en vanlig dator. Hur fungerar en kvantdator? Vetandets värld repriserar ett reportage om EU:s satsning på kvantteknologi. Lyssna på alla avsnitt ...

24 Loka 201919min

Det vilda livets vägar genom våra städer

Det vilda livets vägar genom våra städer

Genom landskap som är helt dominerade av människan behövs ett nätverk av natur som gör att djur och växter kan röra sig någorlunda fritt. Intresset ökar nu för att bygga ut den så kallade gröna infras...

23 Loka 201919min

Folkbildaren Feldreich – från massafabrik till raketuppskjutning

Folkbildaren Feldreich – från massafabrik till raketuppskjutning

Bengt Feldreich avled i måndags, 94 år gammal. Under sin tid på radion rapporterade han mycket om forskning och vetenskap. Men hur kom det sig att han blev Benjamin Syrsa med hela svenska folket? Lyss...

22 Loka 201919min

Nordsjöns botten kan bli Europas CO2-kyrkogård

Nordsjöns botten kan bli Europas CO2-kyrkogård

Norge förbereder sig för att ta emot tusentals miljoner ton koldioxid från olika länder. Men kan massiva mängder CO2 under havets botten vara en fara? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I h...

21 Loka 201919min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
tiedekulma-podcast
rss-poliisin-mieli
utelias-mieli
rss-duodecim-lehti
rss-laakaripodi
rss-ammamafia
rss-opeklubi
docemilia
sotataidon-ytimessa
menologeja-tutkimusmatka-vaihdevuosiin
rss-vaasan-yliopiston-podcastit
rss-mental-race
rss-ylistys-elaimille
rss-lihavuudesta-podcast
rss-sosiopodi