Landsbygden ledande när Sverige fick elektricitet
Vetenskapsradion10 Syys 2022

Landsbygden ledande när Sverige fick elektricitet

Den svenska elektrifieringen föddes på platser med namn som Näs, Nyhammar, Marma och Stocksbo. Brukssamhällen och småorter var pionjärer i en tid när strömmen inte kunde transporteras så långt från de vattendrag som ofta stod för kraften.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

År 1876 inleddes elektrifieringen av Sverige. Då fick nämligen sågverken i Näs i Dalarna och Marma i Hälsingland båglampor, vilket gjorde att timmer även kunde sorteras i mörker.

Några år senare,1888, experimenterades det med elmotorer vid Nyhammars bruk i Dalarna och året efter lyckades man där överföra el från ett kraftverk till en gruva, ett avstånd på 1,3 kilometer. Det var likström och inte möjligt att ha långa kraftledningar då spänningsfallet blev för stort.

Växelströmmen som introducerades tidigt på 1890-talet innebar att elen kunde transformeras och därmed överföras på längre avstånd. Men den som gjorde växelström verkligt meningsfull var uppfinnaren Jonas Wenström som tog patent på ett trefassystem, vilket gjorde att även växelströmmen kunde användas för att driva till exempel motorer av olika slag.

På många håll på den svenska landsbygden fick man el tidigt. En sådan plats var Stocksbo i norra Hälsingland, där bonden och skogsägaren Anders Olsson var drivande i anskaffandet av en turbin år 1892.

Medverkande: Tommy Hjort; elingenjör och aktiv i Västerbergslagens Ingenjörsklubb; Bengt Söderkvist, lokalhistoriskt intresserad boende i Horndal; Kerstin Enflo, ekonomihistoriker vid Lunds universitet; Staffan Olsson och Jon-Erik Botås, elhistorieentusiaster i Stocksbo.

Reporter: Mats Carlsson-Lénart

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Jaksot(1000)

Kontanter – mer än bara pengar

Kontanter – mer än bara pengar

Sverige tillhör de länder i världen där kontanter används minst. Men i tider av beredskap värnas kontanternas framtid av många. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mindre än tio procent av i...

17 Kesä 202519min

Stamcellerna har lämnat labbet – allt fler försök görs med patienter

Stamcellerna har lämnat labbet – allt fler försök görs med patienter

Att kunna behandla sjukdomar som till exempel Parkinsons sjukdom med hjälp av stamceller har tagit ett stort kliv närmare att bli verklighet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under de sen...

15 Kesä 202519min

En regnskog i miniatyr – upptäck Sveriges mest sällsynta skogstyp

En regnskog i miniatyr – upptäck Sveriges mest sällsynta skogstyp

Dimman från forsen skapar ett mikroklimat där arter som västlig gytterlav och forskronlav överlever i en hotad skogstyp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vid Handölsforsen i Västra Jämtla...

13 Kesä 202519min

Så får människorna på Vasa liv igen

Så får människorna på Vasa liv igen

Helge dog vid en kanon när han försökte rädda skeppet och Gustav har blivit Gertrud. Modern forskningsteknik lär oss mer om människorna på Vasa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Min favo...

12 Kesä 202519min

Sveriges meste jurist Bertil Bengtsson jobbar helst på tåg

Sveriges meste jurist Bertil Bengtsson jobbar helst på tåg

Bertil Bengtsson är 98 år och har varit professor i juridik och domare i högsta domstolen. Han jobbar fortfarande och allra helst på tåg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sänd...

11 Kesä 202519min

Därför är maskrosen en hjälte i stan

Därför är maskrosen en hjälte i stan

Biologen Yannick Woudstra avslöjar maskrosens anpassningsförmåga, blommans viktiga roll för biologisk mångfald och hur den gör våra städer grönare Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För vis...

10 Kesä 202519min

Den nya fågellistan ska ena synen på arterna

Den nya fågellistan ska ena synen på arterna

Nu kommer en nya lista över världen fåglar som ska ena vår syn på alla arterna. Samtidigt är gränsen för vad som är en art inte helt enkel att dra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det fi...

9 Kesä 202519min

Så får Emil ängsmarken att blomma igen – med kornas och mikrobernas hjälp

Så får Emil ängsmarken att blomma igen – med kornas och mikrobernas hjälp

Bara några få procent av naturbeten och ängsmarker finns kvar i Sverige. Biologen Emil Nilsson har återskapat den förlorad biologisk mångfald hemma. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Progr...

6 Kesä 202519min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
tiedekulma-podcast
rss-poliisin-mieli
utelias-mieli
rss-duodecim-lehti
rss-laakaripodi
rss-opeklubi
rss-lihavuudesta-podcast
sotataidon-ytimessa
hippokrateen-vastaanotolla
rss-vaasan-yliopiston-podcastit
rss-ammamafia
rss-ylistys-elaimille