Landsbygden ledande när Sverige fick elektricitet
Vetenskapsradion10 Syys 2022

Landsbygden ledande när Sverige fick elektricitet

Den svenska elektrifieringen föddes på platser med namn som Näs, Nyhammar, Marma och Stocksbo. Brukssamhällen och småorter var pionjärer i en tid när strömmen inte kunde transporteras så långt från de vattendrag som ofta stod för kraften.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

År 1876 inleddes elektrifieringen av Sverige. Då fick nämligen sågverken i Näs i Dalarna och Marma i Hälsingland båglampor, vilket gjorde att timmer även kunde sorteras i mörker.

Några år senare,1888, experimenterades det med elmotorer vid Nyhammars bruk i Dalarna och året efter lyckades man där överföra el från ett kraftverk till en gruva, ett avstånd på 1,3 kilometer. Det var likström och inte möjligt att ha långa kraftledningar då spänningsfallet blev för stort.

Växelströmmen som introducerades tidigt på 1890-talet innebar att elen kunde transformeras och därmed överföras på längre avstånd. Men den som gjorde växelström verkligt meningsfull var uppfinnaren Jonas Wenström som tog patent på ett trefassystem, vilket gjorde att även växelströmmen kunde användas för att driva till exempel motorer av olika slag.

På många håll på den svenska landsbygden fick man el tidigt. En sådan plats var Stocksbo i norra Hälsingland, där bonden och skogsägaren Anders Olsson var drivande i anskaffandet av en turbin år 1892.

Medverkande: Tommy Hjort; elingenjör och aktiv i Västerbergslagens Ingenjörsklubb; Bengt Söderkvist, lokalhistoriskt intresserad boende i Horndal; Kerstin Enflo, ekonomihistoriker vid Lunds universitet; Staffan Olsson och Jon-Erik Botås, elhistorieentusiaster i Stocksbo.

Reporter: Mats Carlsson-Lénart

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Jaksot(1000)

Den fossila fällan – Romarna gräver fram kolet (R)

Den fossila fällan – Romarna gräver fram kolet (R)

Del 1. Redan strax efter Kristi födelse bröt och använde romare fossilt kol i närmast industriell skala i England, och tog därmed det kanske första kända steget på vägen mot dagens klimatkris. Lyssna ...

27 Joulu 202119min

Vetenskap för 100 miljarder på väg ut i rymden

Vetenskap för 100 miljarder på väg ut i rymden

Rymdteleskopet James Webb är en av de djärvaste vetenskapliga satsningarna på många år på samma nivå som en månlandning, säger vissa. Men kommer allt att fungera? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Ra...

21 Joulu 202119min

"Coolt att vara ensam i världen att ha svaret på ett mysterium" (R)

"Coolt att vara ensam i världen att ha svaret på ett mysterium" (R)

David Julius, en av årets nobelpristagare i medicin, upptäckte en helt ny receptor i våra celler som gör att vi kan omvandla temperatur till en nervsignal som hjärnan förstår. När han i ett mörkt labb...

20 Joulu 202119min

Så ska flyget bli hållbart

Så ska flyget bli hållbart

År 2050 siktar den internationella flygbranschen på netto noll-utsläpp av koldioxid, och svensk forskning är med i framkant kring vätgas som flygbränsle. Hur klarar vi att fortsätta flyga i framtiden?...

14 Joulu 202119min

Nytt rymdteleskop tar sikte på lavaplaneter och monsterstjärnor

Nytt rymdteleskop tar sikte på lavaplaneter och monsterstjärnor

Snart ska det nya rymdteleskopet James Webb skjutas upp i rymden. Vi frågade tre svenska astronomer om vilka historiska nya upptäckter som kan vara möjliga när teleskopet väl är på plats ute i rymden....

13 Joulu 202119min

Så växte Nobels idé om priset fram (R)

Så växte Nobels idé om priset fram (R)

I den första stora boken på decennier om donatorn Alfred Nobel, utgiven 2019, söker författaren Ingrid Carlberg förklaringen till varför dynamitmagnaten instiftade de än idag så berömda priserna. Lyss...

7 Joulu 202119min

De ryska åren som formade Alfred Nobel (R)

De ryska åren som formade Alfred Nobel (R)

Det var nära att den store uppfinnaren istället hade blivit poet. I 1800-talets Sankt Petersburg fångades den unge Nobel nämligen av romantikens stämningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios ap...

6 Joulu 202119min

"Coolt att vara ensam i världen att ha svaret på ett mysterium"

"Coolt att vara ensam i världen att ha svaret på ett mysterium"

David Julius, en av årets nobelpristagare i medicin, upptäckte en helt ny receptor i våra celler som gör att vi kan omvandla temperatur till en nervsignal som hjärnan förstår. När han i ett mörkt labb...

30 Marras 202119min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
rss-poliisin-mieli
rss-duodecim-lehti
tiedekulma-podcast
rss-lihavuudesta-podcast
utelias-mieli
docemilia
mielipaivakirja
radio-antro
rss-opeklubi
sotataidon-ytimessa
hippokrateen-vastaanotolla
rss-laakaripodi
rss-mental-race
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita
rss-sosiopodi