Landsbygden ledande när Sverige fick elektricitet
Vetenskapsradion10 Syys 2022

Landsbygden ledande när Sverige fick elektricitet

Den svenska elektrifieringen föddes på platser med namn som Näs, Nyhammar, Marma och Stocksbo. Brukssamhällen och småorter var pionjärer i en tid när strömmen inte kunde transporteras så långt från de vattendrag som ofta stod för kraften.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

År 1876 inleddes elektrifieringen av Sverige. Då fick nämligen sågverken i Näs i Dalarna och Marma i Hälsingland båglampor, vilket gjorde att timmer även kunde sorteras i mörker.

Några år senare,1888, experimenterades det med elmotorer vid Nyhammars bruk i Dalarna och året efter lyckades man där överföra el från ett kraftverk till en gruva, ett avstånd på 1,3 kilometer. Det var likström och inte möjligt att ha långa kraftledningar då spänningsfallet blev för stort.

Växelströmmen som introducerades tidigt på 1890-talet innebar att elen kunde transformeras och därmed överföras på längre avstånd. Men den som gjorde växelström verkligt meningsfull var uppfinnaren Jonas Wenström som tog patent på ett trefassystem, vilket gjorde att även växelströmmen kunde användas för att driva till exempel motorer av olika slag.

På många håll på den svenska landsbygden fick man el tidigt. En sådan plats var Stocksbo i norra Hälsingland, där bonden och skogsägaren Anders Olsson var drivande i anskaffandet av en turbin år 1892.

Medverkande: Tommy Hjort; elingenjör och aktiv i Västerbergslagens Ingenjörsklubb; Bengt Söderkvist, lokalhistoriskt intresserad boende i Horndal; Kerstin Enflo, ekonomihistoriker vid Lunds universitet; Staffan Olsson och Jon-Erik Botås, elhistorieentusiaster i Stocksbo.

Reporter: Mats Carlsson-Lénart

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Jaksot(1000)

Åskådareffekten – att se men inget göra (R)

Åskådareffekten – att se men inget göra (R)

Åskådareffekten kallas det när främlingar i grupp förblir passiva åskådare istället för att aktivt ingripa vid akuta nödsituationer. Varför reagerar vi som vi gör? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Ra...

25 Joulu 201919min

Månen – så ändrade månlandningen vetenskapen (R)

Månen – så ändrade månlandningen vetenskapen (R)

Månlandningen 1969 var inte bara kulmen på rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjet. Det var första gången människan studerade en främmande himlakropp på nära håll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Ra...

24 Joulu 201919min

Månen – människorna som tog oss dit (R)

Månen – människorna som tog oss dit (R)

En preussisk adelsman, en svart amerikanska och en enkel ingenjör vad har dessa till synes olika personer gemensamt? Deras snille behövdes för att landa människor på månen och ta dem hem igen. Lyssna...

23 Joulu 201919min

Så trodde man 2019 skulle bli – för 50 år sen

Så trodde man 2019 skulle bli – för 50 år sen

1969 skriver Ingenjörs-vetenskapsakademiens direktör Sven Brohult en framtidsprognos om hur den tekniska och vetenskapliga världen kommer att se ut om 50 år. Nu är 2019 snart slut, och vi har facit. ...

22 Joulu 201919min

Hemligheten bakom den svenska körklangen

Hemligheten bakom den svenska körklangen

Det svenska språkets vokaler är en viktig nyckel till den körklang som brukar kallas särskilt svensk. Det menar dirigenten David Lundblad vid Musik i Dalarna, som undersökt saken i en doktorsavhandlin...

19 Joulu 201919min

Allt fler drabbas av långvarig hemlöshet

Allt fler drabbas av långvarig hemlöshet

Susan är hemlös i Austin, Texas. Den växande hemlösheten väcker heta känslor i USA Men även i Sverige lever allt fler utan ett eget hem, här har bostadslösheten fördubblats de senaste 15 åren. Lyssna...

18 Joulu 201919min

Uppskjutningen: Cheops-satelliten ska spana på fjärran planeter

Uppskjutningen: Cheops-satelliten ska spana på fjärran planeter

Satelliten Cheops skulle tisdag förmiddag skjutas upp i rymden för att spana på planeter utanför vårt solsystem. Men under morgonen kom beskedet att uppskjutningen avbrutits på grund av ett fel i rake...

17 Joulu 201919min

Del 2/2. Fjällgravarna – samer kräver kvarlevorna åter

Del 2/2. Fjällgravarna – samer kräver kvarlevorna åter

Norrbottens museum har grävt upp 74 gravar i Arjeplogsfjällen som riskerar att spolas ner i Skellefteälven. Kvarlevorna förvaras i Luleå. Nu kräver samiska ättlingar och Sametinget återbegravning. Lys...

16 Joulu 201919min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
tiedekulma-podcast
rss-poliisin-mieli
docemilia
rss-duodecim-lehti
utelias-mieli
radio-antro
filocast-filosofian-perusteet
rss-laakaripodi
rss-lihavuudesta-podcast
rss-sosiopodi
ihanat-ipanat
sotataidon-ytimessa
mielipaivakirja
rss-radplus
rss-opeklubi