Landsbygden ledande när Sverige fick elektricitet
Vetenskapsradion10 Syys 2022

Landsbygden ledande när Sverige fick elektricitet

Den svenska elektrifieringen föddes på platser med namn som Näs, Nyhammar, Marma och Stocksbo. Brukssamhällen och småorter var pionjärer i en tid när strömmen inte kunde transporteras så långt från de vattendrag som ofta stod för kraften.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

År 1876 inleddes elektrifieringen av Sverige. Då fick nämligen sågverken i Näs i Dalarna och Marma i Hälsingland båglampor, vilket gjorde att timmer även kunde sorteras i mörker.

Några år senare,1888, experimenterades det med elmotorer vid Nyhammars bruk i Dalarna och året efter lyckades man där överföra el från ett kraftverk till en gruva, ett avstånd på 1,3 kilometer. Det var likström och inte möjligt att ha långa kraftledningar då spänningsfallet blev för stort.

Växelströmmen som introducerades tidigt på 1890-talet innebar att elen kunde transformeras och därmed överföras på längre avstånd. Men den som gjorde växelström verkligt meningsfull var uppfinnaren Jonas Wenström som tog patent på ett trefassystem, vilket gjorde att även växelströmmen kunde användas för att driva till exempel motorer av olika slag.

På många håll på den svenska landsbygden fick man el tidigt. En sådan plats var Stocksbo i norra Hälsingland, där bonden och skogsägaren Anders Olsson var drivande i anskaffandet av en turbin år 1892.

Medverkande: Tommy Hjort; elingenjör och aktiv i Västerbergslagens Ingenjörsklubb; Bengt Söderkvist, lokalhistoriskt intresserad boende i Horndal; Kerstin Enflo, ekonomihistoriker vid Lunds universitet; Staffan Olsson och Jon-Erik Botås, elhistorieentusiaster i Stocksbo.

Reporter: Mats Carlsson-Lénart

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Jaksot(1000)

Det vilda livets vägar genom våra städer

Det vilda livets vägar genom våra städer

Genom landskap som är helt dominerade av människan behövs ett nätverk av natur som gör att djur och växter kan röra sig någorlunda fritt. Intresset ökar nu för att bygga ut den så kallade gröna infras...

23 Loka 201919min

Folkbildaren Feldreich – från massafabrik till raketuppskjutning

Folkbildaren Feldreich – från massafabrik till raketuppskjutning

Bengt Feldreich avled i måndags, 94 år gammal. Under sin tid på radion rapporterade han mycket om forskning och vetenskap. Men hur kom det sig att han blev Benjamin Syrsa med hela svenska folket? Lyss...

22 Loka 201919min

Nordsjöns botten kan bli Europas CO2-kyrkogård

Nordsjöns botten kan bli Europas CO2-kyrkogård

Norge förbereder sig för att ta emot tusentals miljoner ton koldioxid från olika länder. Men kan massiva mängder CO2 under havets botten vara en fara? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I h...

21 Loka 201919min

CO2-infångning – en nödvändig quickfix?

CO2-infångning – en nödvändig quickfix?

Fånga in koldioxiden från de värsta utsläpparna lagra den under havets botten. Det är metoden som allt fler ser som ett måste för att rädda mänskligheten från en katastrofal klimatförändring. Lyssna ...

20 Loka 201919min

Så liknar katternas läten det mänskliga talet

Så liknar katternas läten det mänskliga talet

Katter jamar, spinner och kurrar, det känner vi till. Men nu visar färska forskningsresultat att det finns skillnader i melodierna i deras läten och att katterna använder samma biologiska koder som mä...

17 Loka 201919min

Så kan fritidsbåtarnas påverkan på havet mildras

Så kan fritidsbåtarnas påverkan på havet mildras

I Sverige finns över 700 000 fritidsbåtar och nästan 110 000 bryggor. De stör livet i havet, särskild på känsliga grunda bottnar. Men det går att göra något åt saken, visar en ny rapport från havsmilj...

17 Loka 201919min

Jakten på universums mörka materia (R)

Jakten på universums mörka materia (R)

Det måste finnas mer materia i universum än den vi känner till idag. Den som fattas kan vi varken se eller känna. Den kallas mörk materia och forskare har länge letat efter den. Varför dyker den aldr...

15 Loka 201919min

Superorganismen som kan lösa gåtan med artificiell fotosyntes

Superorganismen som kan lösa gåtan med artificiell fotosyntes

Prochlorococcus upptäcktes lite av en slump för trettio år sedan och har visat sig vara en av planetens viktigaste livsformer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Frågan är om vi människor e...

14 Loka 201919min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
rss-poliisin-mieli
rss-lihavuudesta-podcast
utelias-mieli
tiedekulma-podcast
rss-duodecim-lehti
rss-opeklubi
docemilia
hippokrateen-vastaanotolla
mielipaivakirja
radio-antro
rss-laakaripodi
rss-mental-race
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita