Landsbygden ledande när Sverige fick elektricitet
Vetenskapsradion10 Syys 2022

Landsbygden ledande när Sverige fick elektricitet

Den svenska elektrifieringen föddes på platser med namn som Näs, Nyhammar, Marma och Stocksbo. Brukssamhällen och småorter var pionjärer i en tid när strömmen inte kunde transporteras så långt från de vattendrag som ofta stod för kraften.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

År 1876 inleddes elektrifieringen av Sverige. Då fick nämligen sågverken i Näs i Dalarna och Marma i Hälsingland båglampor, vilket gjorde att timmer även kunde sorteras i mörker.

Några år senare,1888, experimenterades det med elmotorer vid Nyhammars bruk i Dalarna och året efter lyckades man där överföra el från ett kraftverk till en gruva, ett avstånd på 1,3 kilometer. Det var likström och inte möjligt att ha långa kraftledningar då spänningsfallet blev för stort.

Växelströmmen som introducerades tidigt på 1890-talet innebar att elen kunde transformeras och därmed överföras på längre avstånd. Men den som gjorde växelström verkligt meningsfull var uppfinnaren Jonas Wenström som tog patent på ett trefassystem, vilket gjorde att även växelströmmen kunde användas för att driva till exempel motorer av olika slag.

På många håll på den svenska landsbygden fick man el tidigt. En sådan plats var Stocksbo i norra Hälsingland, där bonden och skogsägaren Anders Olsson var drivande i anskaffandet av en turbin år 1892.

Medverkande: Tommy Hjort; elingenjör och aktiv i Västerbergslagens Ingenjörsklubb; Bengt Söderkvist, lokalhistoriskt intresserad boende i Horndal; Kerstin Enflo, ekonomihistoriker vid Lunds universitet; Staffan Olsson och Jon-Erik Botås, elhistorieentusiaster i Stocksbo.

Reporter: Mats Carlsson-Lénart

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Jaksot(1000)

Månen – så ändrade månlandningen vetenskapen

Månen – så ändrade månlandningen vetenskapen

Månlandningen 1969 var inte bara kulmen på rymdkapplöpningen mellan USA och Sovjet. Det var första gången människan studerade en främmande himlakropp på nära håll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges R...

12 Kesä 201919min

Svenska uppfinnare – Ljusspridaren Gustaf Dalén (R)

Svenska uppfinnare – Ljusspridaren Gustaf Dalén (R)

Uppfinnaren Gustaf Dalén var en av "snilleföretagarna" som i början av 1900-talet bidrog till att Sverige trädde fram som en modern och innovativ nation. Men vid höjden av hans bana drabbade olyckan. ...

11 Kesä 201919min

Polarpriset – hiphopens teknikutvecklare och folkbildare

Polarpriset – hiphopens teknikutvecklare och folkbildare

En av hiphopens pionjärer, Grandmaster Flash, belönas med årets Polarpris. Vi djupdyker i forskningen om scratching, hiphopens teknikutveckling och hur musikformen används som folkbildning. Lyssna på...

10 Kesä 201919min

Månen – människorna som tog oss dit

Månen – människorna som tog oss dit

En preussisk adelsman, en svart amerikanska och en enkel ingenjör  Vad har dessa till synes olika personer gemensamt? Deras snille behövdes för att landa människor på månen och ta dem hem igen. Lyssna...

9 Kesä 201919min

På historielektionen är alla elever samma "vi" (R)

På historielektionen är alla elever samma "vi" (R)

Barnens egna ursprung spelar ingen roll för hur de känner samhörighet med det historiska "vi" som skolundervisningen bygger på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Skolämnet historia innebär...

5 Kesä 201919min

Återplanterad regnskog öppnar för ny forskning

Återplanterad regnskog öppnar för ny forskning

I Vetandets värld besöker vi regnskogen på Borneo, som för 20 år sedan var ett skövlat område men som återbeskogats genom ett forskningsprojekt. Möt forskare och studenter som tar kunskapen vidare. Ly...

4 Kesä 201919min

Regnskogen som räddades från att bli palmoljeplantage

Regnskogen som räddades från att bli palmoljeplantage

Ett svenskt malaysiskt forskningsprojekt visar att skövlad regnskog går att restaurera genom återplantering. I 20 år har det hållit på och nu bildar de tidigast planterade träden en mäktig pelarsal. L...

4 Kesä 201919min

Pojke utan skadestånd efter att ha fått narkolepsi

Pojke utan skadestånd efter att ha fått narkolepsi

Isak, som vi har valt att kalla honom, är idag tolv år och har sömnsjukdomen narkolepsi. Han fick pandemrixsprutan på sin 3-årsdag, men har inte fått skadestånd. Vetenskapsradion granskar varför. Lys...

3 Kesä 201919min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
rss-poliisin-mieli
rss-lihavuudesta-podcast
rss-duodecim-lehti
utelias-mieli
tiedekulma-podcast
docemilia
rss-tervetta-skeptisyytta
mielipaivakirja
rss-ylistys-elaimille
koodikahvit
menologeja-tutkimusmatka-vaihdevuosiin
rss-ranskaa-raakana
rss-metsa
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita