Rovfåglar i skyn, en havsspya och fältbiologen som letar arter

Vi sänder direkt från Kristineberg på Västkusten där vår fältreporter och en forskare berättar om de små lysräkorna krill. Men vi får också möte en av jättarna som äter krillen sillvalen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Krill är kräftdjur som lever i öppna vattenmassan i världshaven. Dagtid håller de till långt ner i djupen, 100-400 meter djupt i svenska vatten. Nattetid simmar de upp för att äta och när de är mätta sjunker de ner i djupen igen. Krill kallas också lysräkor eftersom de kan lysa med sina lysorgan. Forskaren Matz Berggren, på Kristinebergs Center för marin forskning och innovation, har ägnat sitt yrkesliv åt kräftdjuren och berättar om krillens liv, vad de använder alla sina ben till och hur och varför de lyser. Fältreporter Lisa Henkow finns på plats på Kristineberg i Fiskebäckskil. Stämmer det att vi är mitt uppe i valarnas återkomst? Där de stora jättarna blir allt fler i haven. Karin Gyllenklev ringer upp Martin Biuw på Havforskningsinsttiutet i Norge, som är projektledare för den norska valövervakningen, och visst! – sillval och knölval är exempel på stora valar som är på väg tillbaka efter den stora jakten första hälften av 1900-talet, medan det går fortsatt dåligt för den så kallade nordkaparen.Och apropå livet i havet så rapporterar vi om en nyupptäckt strömmingssort – rovströmming! Joacim Lindwall har träffat forskaren Leif Andersson som har kartlagt strömmingens arvsmassa och efter tips från en granne hittat en ny genetisk variant av strömming som är mycket större än vanlig strömming och som äter fisk istället för plankton – den så kallade rovströmmingen.Vi ska också lyssna efter ljud i havet! I veckans kråkvinkel har Erik Kohlström grävt fram inspelningar av märkliga ljud från havets djup som bland annat gjorts av militära underrättelsetjänster, i jakt på militär undervattensverksamhet. Men hydrofonerna har inte bara fångat ljudet av fientliga ubåtar utan också av valar som sjunger, fiskar som bubblar, vulkaner och jordbävningar som mullrar.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

4 Tammi 1h 35min

Naturmorgon blickar tillbaka på året som gått och hittar bland annat en hisnande glaciärtur, ett nyvaket storsovarbi och en efterlängtad sommargylling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Naturmorgonredaktionen bjuder på en årskavalkad med de mest minnesvärda stunderna i radion från året som gått. Det betyder bland annat:En hisnande tur upp på Europas största fastlandsglaciär, Jostedalsbreen. En fjällräv som gonar sig i solen utanför sin lya, en vårvintermorgon från Helagsmassivet. En hand full med nymornade snokar som inte luktar så gott. En blåhake som sjunger in midsommarhelgen på Flatruet i Härjedalen, och en sommargylling som äntligen spillde ut sina överjordiska toner i Fågelsångsnattens direktsändning.Men här finns också det som vid första anblicken inte är fullt lika spektakulärt. Ett storsovarbi som nyvaket tittar fram ur en knölklocka i Tinnerö eklandskap, barn som letar djurbajs i Botkyrka och en nattfjäril som femåriga Maia Bengtsson sätter på sin kind.För även i vardagen finns det alltid där: Äventyret. Det som är mittemellan daglig hundrunda och grundligt planerad långtur. Alltför ofta skjuter man upp Äventyret, och så är det borta. Det säger Mikael Niemi i veckans kråkvinkel.Vi frågar också er som lyssnar om er bästa naturupplevelse 2024.Programledare är Mats Ottosson.

28 Joulu 20241h 34min

Vi sänder direkt från Granö i Västerbotten där det med avsikt görs nya brandljud av naturvårdsskäl, och i Colombia besöker vi en artrik torrskog. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Så här på årets mörkaste dag finns vår fältreporter Jenny Berntson Djurvall mitt inne i en snöig tallskog i Granö, Västerbotten. Markägaren Jan Wejdmark, ekologiprofessorn och skogshistorikern Lars Östlund och jägmästaren och doktoranden Maria Grånemo guidar oss bland jättetallar som klarade sig undan 1800-talets avverkningar. Men här finns också yngre tallar, varav några under morgonen får lite hjälp på traven i att bli gamla. Genom att elda på dem skapas så kallade brandljud, och Lars Östlund förklarar hur det kan gynna den biologiska mångfalden.Det blir en morgon med blickar både bakåt och framåt i skogen. Hur skiljer sig dagens skogar från naturskogarna? Och vilka är det som har jobbat i skogen? Det senare har Maria Grånemo undersökt genom att intervjua kvinnor vars skogsarbete hittills varit ganska osynligt.Vi besöker också en helt annan skog, på andra sidan jordklotet: en tropisk torrskog! Ofta kanske vi tänker oss skogarna runt ekvatorn som ständigt fuktiga, molnbeslöjade regnskogar. Men det finns alltså skogar som präglas av långa torrperioder också. Och även de här skogarna har en stor artrikedom och är i många fall hotade. En sådan skog finns i utkanten av staden Cali i sydvästra Colombia. Reporter Sara Sällström besökte den tillsammans med biologen Camilo Londoño.Just nu pågår en inventering av den lilla, och akut hotade, Östersjötumlaren. Vi pratar med tumlareforskaren Julia Carlström för att få koll på hur det går med räkningen av den knubbiga valen.Så klart letar vi lite julstämning också, med domherrar i snö och genom att höra vad ni som lyssnar tycker är mest juligt i naturen.I veckans kråkvinkel tittar Karin Gyllenklev ner på sina neongula och rosalila springskor och undrar om de kanske stör naturens egen färgpalett.Programledare är Joacim Lindwall.

21 Joulu 20241h 34min

Mikael Sörensson, Sofie Olofsson och Susanne Åkesson i Naturmorgons expertpanel svarar på lyssnarfrågor i en direktsändning från Lunds botaniska trädgård. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det lackar mot jul, men innan dess hinner vi be experterna i Naturpanelen om svar på naturens mysterier! I den mörka decembermorgonen lyser flitens lampa i ett växthus i Botaniska trädgården i Lund. Här finns botanist Sofie Olofsson, småkrypsexpert Mikael Sörensson och ekologiprofessor Susanne Åkesson redo att svara på frågor som varför tvestjärtar går runt i en karusell, varför en svan bogserade en annan svan och om det är någon mening att använda en lövblås.Och fler frågor tas emot på naturmorgon@sverigesradio.se och via Naturmorgons sociala medier. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

14 Joulu 20241h 34min

Naturmorgonredaktionen samlas för att tipsa om naturböcker utgivna under 2024. Programledare är Mats Ottosson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vilka arter, platser, miljöer, skeenden och historier från naturen har landat innanför en bokrygg i år? Naturmorgons redaktion har scannat av årets naturboksutgivning och kommer in i studion med varsin bokhög under armen – redo att tipsa, inspirera, dissikera och diskutera.Och som vanligt är det en brokig samling böcker som samlats på studiobordet. Här ryms glädje över den natur vi har och tips för hur vi kan uppleva den, sida vid sida med oro över hur arter dör ut mitt framför våra ögon. Här ryms också djup kunskap om enskilda arter som sångsvan och sill, artbestämningsböcker för att exempelvis skilja olika juvelflugor från varandra, en tjock flora och poetisk facklitteratur om såväl snö som myr. Bland mycket annat.Vi ägnar hela programmet åt att samtala om årets naturböcker. Runt bokbordet samlas Lisa Henkow, Jenny Berntson Djurvall, Helena Söderlundh, Karin Gyllenklev, Joacim Lindwall och programledare Mats Ottosson.Här hittar du en förteckning över alla böcker Naturmorgons redaktion läst inför programmet.

7 Joulu 20241h 35min

Vi möter fotografen Robin Eriksson Franzén i gammelskogen i Gällivare. Vi hör om sniglar, mossromantik och höghöjdsdramatik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter mötet med riktig skog i Norrbotten var han fast, fotografen Robin Eriksson Franzén. Nu arbetar han sen sju år med ett filmprojekt som ska visa varför gammelskogen är värd att bevara. Vår fältreporter Alexander Linder träffar honom i snöklädd granskog vid en eld utanför Gällivare. Det blir tal om skönheten i snöklädda granar, övernattningar i bister kyla och tjusningen med att vistas ensam i skogen.Vart tar sniglarna vägen på vintern? Naturmorgons Karin Gyllenklev följer med Ted von Proschwitz, blötdjursforskare vid Göteborgs Naturhistoriska museum, för att höra hur sniglar och snäckor överlever kalla vintern. De har lite olika knep, en gömmer sig i en liten lerhåla där väggarna stärkts med slem, en annan tillverkar ”vinterlock”. Och under en murken trästock hittar de en liten snäcka som är mördarsnigelns stora skräck.Mossig konst visas just nu på naturum i Kristianstad vattenrike. Stora virkade stubbar och mossor, verklighetstrogna men i broderi. Det är konstnären och virkerskan Sandra Magnusson som inspireras och facineras av skog, i sin konst.En sändarförsedd kustpipare flög på 3000 meter höjd, mot sin häckningsplats i Sibirien. Över Skåne tog resan slut. Sändaren hittades intill en pilgrimsfalks bo. Åke Lindström, biologiprofessor vid Lunds universitet, berättar om hur forskarnas spionutrustning på migrerande djur ger oväntad kunskap.Veckans kråkvinkel står Thomas Öberg för.I studion finns programledare Mats Ottosson.

30 Marras 20241h 34min

En simtur i en engelsk vallgrav tar oss in i den brittiska genren nature writing. Och finns det en motsvarighet i Sverige? Om och med författare som Roger Deakin, Kathleen Jamie och Helena Granström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 25 år sedan startade en våg av brittiska naturböcker. Roger Deakin var med boken ”Waterlog” en av dem som öppnade dammluckorna och snart svämmade bokhandlarna över av naturböcker med en personlig touch. Genren fick till och med ett namn – nature writing.Naturmorgons Mats Ottosson har gjort hembesök hos två av författarna i genren – i Edinburgh hos skotska Kathleen Jamie som skrivit böckerna ”Findings”, ”Sightlines” och ”Surfacing”, och så hos tidigare nämnda Roger Deakin i Suffolk. Han är visserligen avliden sedan 2006 men det går att hälsa på där han bodde, Walnut tree farm. Det går till och med att ta en simtur i vattendraget ”the moat” i Deakins anda – det var här han fick idén här att simma sig genom Storbritanniens alla åar och floder, det som sedan blev boken Waterlog. Sagt och gjort, Mats Ottosson tog en grön simtur här, och passade också på att intervjua naturjournalisten Patrick Barkham som skrivit en biografi om Roger Deakin.Dagens program tar alltså avstamp i den brittiska genren nature writing, men undersöker också svenska naturskildringar. Från Harry Martinson till Helena Granström. Den senare möter vi i ett samtal om vilken natur som är viktigast att skildra, kalhygget eller gammelskogen? Och hur man beskriver naturen på naturens sätt, där arterna får ta plats – samtidigt som många i Sverige idag inte kan namnen på dem eller har egna personliga erfarenheter av naturen.Vi ringer också upp Daniel Sandström, förläggaren som gav ut boken ”Ålevangeliet”. Varför blev just den en succé, behöver vi fler sådana böcker och borde vi också ha en genre som ”nature writing” i Sverige?Mikael Niemi medverkar med en nyskriven kråkvinkel just på temat att skriva om naturen.I studion finns både reporter Mats Ottosson och programledare Jenny Berntson Djurvall.

23 Marras 20241h 34min

En höstmorgon från Världsarvet Falun med november-naturtips från biologen Karin Runesson och Naturmorgons lyssnare. Vi besöker också en riktigt stor oxel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Morgonens fältreporter Joacim Lindwall vandrar i Världsarvet Falun tillsammans med biologen och skribenten Karin Runesson som nyligen fått utmärkelsen Årets eldsjäl. Hon har skrivit en bok om vandringsleder i Falun och Borlänge och brinner för att locka ut både barn och vuxna i naturen – till och med i november...Medverkar i programmet gör också Vilma Arén, 6 år, Billie Mohlin, 8 år och Maj Mohlin, 4 år.Men vad hittar man på i naturen i gråa november? Karin Runesson ger tips, och vi har också frågat våra lyssnare. Några av dem berättar om att bejaka mörkret, och färgerna som faktiskt finns där om man bara ger sig ut. På sina håll har ju dessutom isen redan lagt sig och kan ge oväntade naturupplevelser.Och så möter vi ett trädslag som få människor bryr sig om – oxeln. Men jägmästarestudenten Jonathan Samuelsson tänker tvärtom. Han har vigt sitt mastersarbete åt svenskoxeln och reser runt mellan olika oxlar. Naturmorgons Mats Ottosson mötte honom vid en oxel som kan vara Sveriges grövsta, hemma hos Jan Gripsborn i Myntarbol i Sörmland.I veckans kråkvinkel rapporterar Karin Gyllenklev från städdagen med bostadsrättsföreningen. Dagen då hon insåg att det kan finnas gränser för hur mycket andra vill veta om snigelägg och frätande växter.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

16 Marras 20241h 34min