Rovfåglar i skyn, en havsspya och fältbiologen som letar arter

Vi möter myskoxar i Härjedalen och undersöker vilken status detta arktiska urtidsdjur har i Sverige idag. Och besöker ön Vithall i Lurö skärgård i Vänern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En liten flock vilda myskoxar vandrar idag fritt i de svenska Härjedalsfjällen. Och här levde de också under slutet av den senaste istiden, för 30 000 år sedan. Ett upp emot 400 kilo tungt arktiskt getdjur som fixar temperaturer ner till 50 minusgrader, och som utan problem rusar med huvudet först rakt mot en myskoxe-rival – det sju centimeter tjocka pannbenet klarar det mesta.Vår fältreporter Ingrid Engsted Edfast finns i Myskoxcentrum i Tännäs, Sveriges enda myskoxehägn, där hon med guiden Elin Ringkvists hjälp får närkontakt med det som kallats vårt sista stora urtidsdjur. Hielke Chaudron berättar också under morgonen om sina många möten med de vilda myskoxarna på fjället och den inventering av dem som startar nu, i regi av projektet Myskoxe 2030.Men vilken är myskoxens status i Sverige idag? Den räknas inte till den svenska faunan, men inte heller som invasiv, och det finns egentligen ingen instans som har det officiella ansvaret för arten. Om detta pratar vi med både Claes Svedlindh på Naturvårdsverket och Lina Jelk från Vildriket och projektet Myskoxe 2030.Och så ger vi oss ut på en blåsig båttur på Vänern, till ön Vithall i Lurö skärgård. En ö som kallats för Lycksalighetens ö av de sista bofasta på 1950-talet. Sedan dess har ön växt igen med skog, men nu har restaureringar återskapat det öppna landskapet och kattfot, granspira och Hartmanstarr har fått en ljusare framtid, berättar landskapsvårdaren Martin Sandmark.Vem är det som låter i natten? Naturmorgons lyssnare har hört av sig med inspelade surr och plopp och knarr, och vi ber ornitologen Monica Pedersen reda ut vad det är vi hör.Och så hör vi Lotta i Halland berätta om något väldigt märkligt. Hon såg en morkulla flyga med en unga inunder sig. Är det möjligt? Jo, berättelser om detta finns – men inga bevis. Vi pratar med fågelexpert Anders Wirdheim om saken.I veckans kråkvinkel får Lisa Henkow frågan från doktorn: Har du varit i skogen???Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

20 Heinä 20241h 34min

Precis nära stadens brus finns ekar, blommor och små sjöar. Hela programmet sänds från Tinnerö eklandskap i Linköping där artrikedomen är alldeles ovanligt hög. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I utkanten av Linköping brer det ut sig – Tinnerö eklandskap. Det som var betat kulturlandskap på 1800-talet blev militärt övningsområde på 1900-talet för att nu, på 2000-talet, vara ett drygt 600 hektar stort kommunalt naturreservat. Härifrån sänder vi Naturmorgon lördag 13 juli.Det varierade landskapet som både beteslandskap och militärövningar skapat har gjort Tinnerö till ett ovanligt artrikt område. Och sedan det blev naturreservat 2006 har en rad åtgärder gjorts, allt från att återskapa sjöar till att lägga ut sandhögar eller släppa fram ängsblommorna. Entomolog Tobias Ivarsson kan efter återkommande insektsinventeringar konstatera att det har lett till en artexplosion, framför allt av det som kallas gaddsteklar: bin, getingar, rovsteklar, guldsteklar, vägsteklar, myror med flera. Under morgonen letar Tobias Ivarsson efter några av dem kring Tinnerö gård, mitt i reservatet. Inuti blåklockorna kan vi med lite tur hitta blåklocksbin, och inte långt därifrån prickgökbiet. Det parasiterar nämligen på just blåklocksbin! Båda arter har ökat de senaste åren tack vare fler blommor och fler boplatser. Och här finns numera 27 arter av guldsteklar. Fler än någon annanstans i Sverige, om man jämför områden av samma storlek. Vi får också veta varför just guldsteklar är en bra indikator på att det finns många andra gaddsteklar.Anders Jörneskog, kommunekolog i Linköping, har i decennier arbetat med Tinnerö eklandskap och kommer att berätta om hur man tänkt för att både bevara de naturvärden som redan fanns på plats, och för att skapa nya genom offensiva insatser med grävskopor, schaktmaskiner och motorsågar. Anders var med redan när Naturmorgon sände från Tinnerö eklandskap senast, för precis tjugo år sedan.Föreningen Linköpings ekopark har guidat i Tinnerö redan innan det blev naturreservat, och nu driver de upp ängsblommor från frö som sedan planteras ut i området, berättar ordförande Björn Ström. Vi pratar också med Karolina Janiec som arbetar med naturvård runt Tinnerö gård.Programledare är Mats Ottosson och fältreporter är Helena Söderlundh.

13 Heinä 20241h 34min

Varför går det bättre för svärtan än för ejdern? Forskarna söker svar. Och vi letar efter Sveriges hemligaste fågel tornugglan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Denna julilördag finns fältreporter Lena Näslund i Sörmlands skärgård, med fokus på dykänderna ejder, svärta och småskrake. Ejdern, en av skärgårdens verkliga karaktärsarter, har minskat kraftigt. Svärtan är mer av en doldis, men vacker i sin svarta dräkt. Hannens näbb är klargul och båda könen känns igen på de kritvita armpennorna. Och så småskraken som har en lite busig, okammad uppsyn.De här tre dykänderna följs för fjärde året i rad i ett forskningsprojekt som svenska och danska Jägareförbunden, Sveriges Lantbruksuniversitet samt universiteten i Lund och Aarhus ligger bakom. Vi får följa med till ön Hävringe i ytterskärgården när de för första gången sätter satellitsändare på ett antal honor. Dykänder är svårstuderade och nu hoppas forskarna få veta mer om var och hur de söker föda, övervintrar och hur de lyckas med häckningen. Varför verkar svärtan klara sig bättre än ejdern? Under morgonen sänder vi direkt från ön Stora Bredskär, som ligger lite närmare kusten än Hävringe. Medverkar gör bland andra Niklas Liljebäck från Svenska Jägareförbundet, ansvarig för dykandsprojektet.Och så får vi följa med Mats Ottosson till både England och Gotland för att få en skymt av en vit vålnad i natten: tornugglan. En verkligt hemlig fågel! Inte minst här i Sverige där den bara jagar mitt i natten och är nästan omöjlig att få syn på. Och det är ytterst osäkert om den häckar här över huvud taget, och skulle den göra det är det ändå väldigt hemligt ATT den gör det.Från en tornfågel till en annan: Vi följer med när entusiasten Stefan Delin ringmärker tornfalksungar i Nordmaling i Västerbotten. Han har följt arten i över 40 år.Nu i sommar har Daga Johansson hittat vad hon tror är bläckfiskskelett på stranden på Västkusten. Hon vill veta mer bläckfiskarna och vi ber marinbiolog Christin Appelqvist svara.På kvanneplantorna vid källdammen i sin trädgård i Hälsingland har Sassa Norling hittat nio larver av makaonfjäril. Hur ska hon göra så att de överlever och utvecklas till vuxna fjärilar? Fjärilsexperten Jimmy Adolfsson svarar.I veckans kråkvinkel förundras Helena Söderlundh över de korta stavelserna som beskriver det allra viktigaste i livet. Som sol, hav, skog och vind.Programledare är Joacim Lindwall.

6 Heinä 20241h 34min

Jostedalsbreen i norska Vestlandet är den största fastlandsglaciären i Europa. Hur är det att gå på en glaciär och vad händer när isen smälter? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det allra vitaste på en karta över Norge är Jostedalsbreen, fastlands-Europas största glaciär. Hela programmet sänds från en av glaciärens många utskjutande ”armar” – Nigardsbreen. Här tar Naturmorgons medarbetare på sig stegjärn och går en tur uppe på glaciären.Glaciären har både krympt och växt under åren, men de senaste 20 åren har glaciärkanten krupit uppåt med nästan en kilometer. Meteorologen Kristine Flacké Haualand forskar om hur klimatförändringarna påverkar Jostedalsbreen – och hur glaciärsmältningen i sig påverkar det lokala klimatet. Vi möter henne vid en väderstation uppe på isen.En glaciär i förändring innebär också att nytt land ständigt föds fram. Här kan forskare och turister se en ”succession på speed”, när moränen blottas och växtligheten tar över. Dessutom kan sådant som gömts i is i många hundra år komma upp i dagen. Geologen Marthe Gjerde, med morän som specialitet, berättar om ett landskap i förändring. Vi följer med på en tur vid Nigardsbrevatnet med naturvägledare Christine Wilms. Marte Meland, naturförvaltare för Nigardsbreens naturreservat, ger oss en inblick i Jostedalsbreens historia och växt- och djurliv.Programledare är Jenny Berntson Djurvall och reporter Lisa Henkow.

29 Kesä 20241h 34min

Blåhakar och simsnäppor på kalfjället sätter ljud på midsommaraftonen. Och så pyntar vi den med älggräs, rallarros och gulmåra . Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fältreporter Mats Ottosson finns på Flatruet i Härjedalen, där fjällens fåglar och växter är ovanligt lättillgängliga. Sveriges högst belägna allmänna väg går nämligen rakt över det flacka lågfjället. Mats ger ögonblicksbilder av midsommarmorgonen på nästan tusen meters höjd och tar dessutom lyssnarna med tillbaka i tiden några veckor, till en tidig morgon som han spenderade på samma plats tillsammans med biologen Bjarne Tutturen. Det var en morgon när fjällfåglarna avlöste varann, från smalnäbbad simsnäppa via blåhake till fjällvråk.Blir det mer midsomrigt än att gå runt på en fäbodvall och dofta på blommorna? Reporter Joacim Lindwall slår följe med botanisten Berit Berglund till Häckelsängs fäbodar på gästrikekusten och tittar på gräddlikt älggräs, granna rallarrosor och väldoftande gulmåra.Tickan på trädstammen ser ut att snart fatta eld. Det bolmar rök ur den. Det är lyssnaren Bodil Hemmingsson som filmat en sporande fnöskticka och mykologiprofessor Anders Dahlberg berättar hur finurligt det är när tickor sprider sina sporer och hur de blir till nya tickor ”Ensam är inte stark”.På väg hem en kväll, vid 23-tiden, fann Nellie Johansson sig omringad av läten från träden runt omkring. Det väste och det skrek. Kan det vara ugglor och varför hänger de i grupp nu i juni? Svar utlovas.En ”svampstreak” drog biologen Didrik Vanhoenacker igång mitt i vintern. Utmaningen är att hitta en ny svampart om dagen, så länge det går. Nu i midsommar kollar vi hur det har gått och vilket fynd han är mest glad över.Dessutom svaret på förra veckans naturfråga och en kråkvinkel signerad Lisa Henkow.Programledare Karin Gyllenklev.

22 Kesä 20241h 34min

Vi blir varse att snokar kan både låta och lukta. Och så besöker vi en blomrik löväng, eller som det heter på Gotland: ett änge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ludvig Palmheden på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm vet hur man luktar när man hanterat en snok. I andras näsor är det en frän och ganska obehaglig lukt – för honom doftar det succé. Han fångar och mäter snokar på en plats där man gjort samma sak sedan 1940-talet. Tack vare den långa mätserien kan man se hur ett förändrat klimat har påverkat snokarnas överlevnad. Vi gör sällskap med honom till en stenig tallbacke när snokarna just krupit fram efter sin vinterdvala.Morgonens fältreporter finns denna lördag på Gotland, där man med stor stolthet vårdar sina ängen. På Gotland finns fler än 200 hävdade ängar (det vill säga de sköts på gammalt vis med fagning och slåtter) och det är också Sveriges enda landskap som har en egen Ängskommitté. Lena Näslund finns i Prästänget i Östergarn tillsammans med kommitténs ordförande Hjalmar Croneborg bland växter som brudsporre, blodtopp och tidigblommande ögontröst.Matilda och Agnes Hogling och deras pappa Daniel såg en morgon en ekorre i trädgårdens krikonträd. Där satt den och kalasade på bladlöss som lördagsgodis. Hur vanligt är det? undrar de. Ekorrkännaren Olavi Grönwall svarar. Och så ringer vi upp Mikael Kristersson i Skanör som länge har månat om skärfläckekolonin på Landgrens holme utanför Skanör. Den har med åren vuxit till landets största. Men nu fruktar han ett nytt hot: ett utbrott av fågelinfluensa. Lotta Berg, fågelskådare och professor i djurhälsa, kommenterar konsekvenserna av det misstänkta utbrottet.Programledare: Jenny Berntson Djurvall

15 Kesä 20241h 34min

Från båt inventeras fågelskären i Europas största sötvattensskärgård, för trettionde gången. Naturmorgon sänder från en restaurerad strand på Arnön i norra Vänern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vänern har med sina 22 000 öar och skär en av världens största sötvattensskärgårdar. Under ytan lever nors, siklöja och över 30 andra fiskarter. Uppe på skären är det trångt såhär års. Tiotusentals måsar, trutar och tärnor har sina häckplatser där, och i deras tätbefolkade skaror får även andra fågelarter skydd för sina boplatser, som drillsnäppa, roskarl, strandskata, småskrake och storlom. Många av fåglarna på Vänerns fågelskär hittar man annars främst längst våra kuster.Fältreporter Jonatan Martinsson följer med Dan Mangsbo och Per Gustavsson, båda från länsstyrelsen i Värmland, på den årliga räkningen av fågelskärens fåglar. Den genomförs i år för trettionde året i rad. I ett naturligt vatten varierar vattenståndet med årstiderna och vädret. Vänern är reglerad och det påverkar både vegetationen på land och livet i de grunda vikarna.Vid Långerudden på Arnön, är sandmarkerna restaurerade. Där möter programledare Mats Ottosson upp Jan Rees från länsstyrelsen i Värmland och landskapsvårdare Martin Sandmark.Sofia Wennberg från naturrum Vänern berättar både om sjöns fiskarter och geologi. Och så möter vi fotografen och konstnären Mikael Solebris, aktuell med abstrakta och roande foton av fågelspillning, självklart fotade på Vänerns kala klippor. Programledare är Mats Ottosson.

8 Kesä 20241h 34min

Fyrametersfisken atlantstör planteras nu tillbaka till Göta älv. Medan den främmande arten stenmård orsakar oro i Skåne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Atlantstören dog ut från svenska vatten under 1900-talet, men nu ska denna uråldriga fyrameterfisk återintroduceras i Göta älv. Stören har stora benplåtar på kroppen och en mun som kan fällas ut som ett rör och dammsuga bottnarna på jakt efter föda. Morgonens fältreporter Lisa Henkow tittar på störarna som kommer från ett tyskt utplanteringsprojekt och nu förbereds för ett liv i det vilda. Tillsammans med Linnéa Jägrud från Sportfiskarna och projektets iniativtagare Dan Calderon besöker vi Göta älvs norra utlopp Nordre älv, där det finns goda förutsättningar för stören att trivas, och också leka igen när den blivit lekmogen i 18-årsåldern.En art som människan fört till Sverige oavsiktligt är stenmården. Det är en ny och främmande art som orsakat en del oro sedan den första stenmården upptäcktes 2018. Naturvårdsverket och Svenska jägareförbundet har försökt bli av med den, men nu är projektets pengar slut. Mest känd är kanske stenmården för sin förkärlek för att äta bilkablar – men vad är egentligen stenmården för djur och hur skiljer man den från skogsmården? Jenny Berntson Djurvall möter P-A Åhlén från Svenska Jägareförbundet i trakterna av Bromölla för att få veta mer.Gökens läte är enkelt: ko-ko! Eller? Nja, det finns faktiskt fler varianter. Vi ber ekologiprofessor Susanne Åkesson svara på några lyssnarfrågor om gökars läten.Varför springer en igelkott runt runt en annan igelkott, i timmar? Biologiprofessor Marie Dacke förklarar.Och varför flög ett bi fram och tillbaka med strån i munnen? Ännu en lyssnarfråga som får svar.I veckans kråvkinkel slår Mikael Niemi fast att det lite krångliga Äventyret mitt i vardagen inte får glömmas bort.Programledare är Mats Ottosson

1 Kesä 20241h 34min