Därför lockar strängteorin – trots sina tio dimensioner

Östersjön är ett sjukt hav, men är kanske på bättringsvägen. Övergödningen minskar långsamt efter många år av höga utsläpp. Men nu kommer klimatförändringen som ett nytt hot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att halterna av kväve och fosfor i vattnet minskar ger hopp om framtiden, men samtidigt blir havet varmare. Medeltemperaturen har ökat med två grader under de senaste tio åren. Det pressar många växter och djur hårt, och leder till att havet självt släpper ut växthusgaser. Det gör att vi måste arbeta för en bevarad biologisk mångfald, säger forskare. Då får vi ett friskare hav som också motverkar klimatförändringen. I programmet hörs forskningschef Christoph Humborg och limnologen Michelle McCrackin från Östersjöcentrum vid Stockholms unversitet, miljökemisten Anna Sobek från Stockholms Universitet, samt Alf Norkko som är forskningschef vid havsforskningsstationen Tvärminne i Finland. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

25 Elo 201919min

Kan man utbilda läkarstudenter i empati, eller måste de ha förmågan från början för att bli medkännande läkare? Vi möter Magnus Hultin, just i färd med att göra om läkarutbildningen i Umeå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I våras kom beslut om att införa en ny, sex år lång, läkarutbildning. På utbildningsorterna pågår nu arbetet med att bygga om utbildningen. I Umeå är Magnus Hultin programdirektör för läkarutbildningen och har bråda dagar med omläggningen. En av många utmaningar gäller att utveckla läkarstudenternas förhållningssätt till patienterna. De måste kunna visa empati, medkänsla - men på rätt sätt. Samtidigt som de känner med patienten måste de hålla huvudet kallt och göra de rätta medicinska övervägandena. Och själva ska de hålla i längden. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

23 Elo 201919min

Om terroristerna i Frankrike förr hade klara politiska mål, har dagens terrorism ändrat karaktär. Nu handlar gärningsmännen i Guds namn och självmordskandidater kan slå till var som helst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frankrike har drabbats hårt av terrorism sedan 1980-talet. I mitten av 1980-talet startades terrorbrottsofferfonden. Här kan offer för terrorism söka ekonomisk ersättning. "François", före detta finansman och terroroffer från dådet på konsertlokalen Bataclan 2015, berättar hur viktig fonden varit för att hjälpa honom på fötter igen. I programmet träffar vi också Jean-Louis Bruguière, undersökningdomare, Guillaume Clerc på terrorbrottsofferfonden, Olivier Roi, terroristforskare vid CNRS, Françoise Rudetzki, Sos Attentat, och Zineb El Rahzoui, journalist som tidigare jobbade på satirtidningen Charlie Hebdo. Programmet är en repris från 15 jan 2018. ProgramledareJohan Tollgerdt ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

22 Elo 201919min

Bangladesh gör framsteg i bemästrandet av svåra stormar och översvämningar. Dödsfallen i naturkatastrofer har minskat dramatiskt och hanteringen av klimatförändringens konsekvenser har förbättrats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dola Liday i byn Deluti i Bangladesh har sadlat om från risodlare till krabbodlare. Den stigande havsnivån har lett till översvämningar som gjort markerna för salta för att odla ris på. I dammarna växer nu krabbor, och avkastningen använder Dola Liday för att bekosta sin sons utbildning. Svenska biståndspengar används för att stötta den här den mest utsatta gruppen människor för klimatförändringar och extremväder. Och det har gett resultat. Vetandets värld besöker byar där jordbruksmarken förstörts av översvämmande havsvatten och där det pågår en kontinuerlig klimatanpassning. I programmet hörs Dola Liday, krabbodlare i byn Deluti, Ashoke Kumar Adhikary vid UNDP, Bonita Mandol, krabbodlare i Deluti, Zahirul Islam, informatör vid FNs utvecklingsprogram Bangladesh, Mahbubur Rahman, miljö och klimatfrågor vid svenska ambassaden i Bangladesh, A.K.M Mamunur Rashid, klimatförändringsexpert UNDP. ProgramledareGustaf KlarinGustaf.klarin@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

21 Elo 201919min

Ännu ett år har Johan Bergendorff för Sveriges Radios räkning hållit koll på det globala hälsoläget. I Vetandets värld berättar han om årets stora hälsofrågor, om hoten och var det ljusnar vid horisonten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det senaste året har Johan Bergendorff rapporterat om ebolaepidemin som är så svårbekämpad och om lovande försök med mediciner mot den dödliga sjukdomen. Han håller ögonen på utvecklingen av antibiotikaresistens i världen. Men han har också rapporterat om drönare som levererar mediciner i Rwanda, och om vikten av att skratta – och själv lockats till skratt i direktsändning. Idag onsdag kan man höra och se alla Sveriges Radios utrikeskorrespondenter i Berwaldhallen i Stockholm. Därefter reser de ut på turné till bland annat Härnösand, Umeå, Falun, Norrköping och Halmstad. Hela programmet för turnén hittar du här

21 Elo 201919min

Säkra nedsövningsmetoder av vilda lejon är bara en del av vad veterinären Åsa Fahlman har ägnat sig åt. Hon jobbar med såväl håriga noshörningar som med elefanters hälsa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Insatser för att skydda vilda djur innebär ibland att de måste hanteras av människor, och då vill man ju inte att djuren ska skadas av den hanteringen. Det är också viktigt att ha koll på sjukdomar som kan slå hårt mot en redan hotad djurart. Åsa Fahlman ägnar sig åt tuberkulos som sprids mellan människor och elefanter. Hon är veterinär och docent i viltmedicin vid Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet och jobbar också som veterinär rådgivare åt Världsnaturfonden. Hon deltar i en stor satsning ledd av indonesiska myndigheter som försöker hindra utdöendet av den akut hotade sumatranoshörningen, en liten och ganska hårig noshörning. ProgramledareSara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se

19 Elo 201919min

Franska sjukan lamslog Europa för 200 år sedan, nu ökar syfilis igen. Benägenheten att skydda sig när man har sex har sjunkit på grund av mindre rädsla för hiv, och användningen av dejtingappar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Priset betalar 200 000 foster som dör i sina mammors magar årligen. Jamile Pedrosa Ferreira Souza Vieira förlorade sitt barn under graviditeten på grund av syfilissmitta som inte behandlades. Professor Mauro Romero Leal Passos vid Fluminense federala universitet anser att sjudubblingen av sådana fall i Brasilien är en skam för landet, när WHO har målet att överföringen ska stoppas helt globalt mellan mamma-barn och det finns billigt Bensatin penecillin som räddar alla barn om det sätts in i tid. Professor Magnus Unemo är chef för WHOs expertlabboratorium för sexuellt sexuellt överförbara infektioner vid Universitetssjukhuset i Örebro är oroad att syfilisfallen ökar snabbt i både Europa, Nordamerika, Australien och Japan. Han anser att det behövs stora upplysningskampanjer så att folk inte tror att bara för att det finns så bra hiv-mediciner så kan man sluta använda kondom vid tillfälliga sexförbindelser. I programmet hörs: Jamile Pedrosa Ferreira Souza Vieira, som förlorade foster efter syfilisinfektion under graviditet i Rio, Mauro Romero Leal Passos, Gynekologiprofessor vid Fluminense federala universitet Rio, Magnus Unemo, chef för WHOs expertlabboratorium för sexuellt sexuellt överförbara infektioner vid Universitetssjukhuset i Örebro. ProgramledareJohan Bergendorff, Sveriges radios globala hälsokorrespondentjohan.bergendorff@sr.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sr.se

19 Elo 201919min

Sociologen Tullia Jack har gjort en studie av folks duschvanor när de bor i tält på musikfestivaler. Och kommit fram till att vi bör lära och inspireras av den livsstilen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tullia Jack, forskare i sociologi vid Lunds universitet, har intresserat sig för våra renlighetsvanor ända sedan hon läste modevetenskap i Australien och insåg hur ofta vi tvättar våra kläder och hur mycket vatten och andra resurser som går åt till det. Och duschandet har ökat enormt de senaste decennierna. Somliga duschar tre gånger om dagen – på 50-60-talet fick vi hälsorådet att "bada ofta, minst en gång i veckan." Men mycket av vår renlighet har mer med sociala konventioner att göra än med hygien, anser hon, och uppmanar oss att inspireras av hur vi lever på sommaren, på musikfestivaler där vi står ut med varandra och tycker om att umgås, trots att vi inte duschar. Eller i sommarstugan. Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

15 Elo 201919min