Mäns tystnad risk för självmord

Att göra bort sig kan vara förenat med en stor skam. Hur gör man för att gå vidare efter sin blunder och inte fastna i ältandet av något som ändå inte går att göra om? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I ett direktsänt telefonväkteri frågar vi lyssnarna - har du gjort bort dig riktigt ordentligt någon gång?Eller har du varit i någon knepig social situation där du inte vetat hur du ska bete dig? Där det känns som att vad du än gör blir du bortgjord. I studion finns psykologen Maria Farm och Sofia Larsson - expert på vett och etikett Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet sänds direkt.

18 Kesä 201955min

Ungefär var tionde person i Sverige äter idag medicin mot depression, många fortsätter i decennier. Men hur länge ska man äta medicinerna, hur vet man när det är dags att trappa ner och hur gör man?  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. - Jag vill leva ett liv utan mediciner, berättar Sheila som ätit SSRI sen hon var 16. Efter ett uppbrott med sin pojkvän slutade hon gå till skolan och låg mest hemma. Hon sökte hjälp och fick rådet att börja med antidepressiva. - När jag kom in till kliniken var jag upprörd, hade mycket känslor. Av medicinen blev jag lugnad, jag kände inte av de starka känslorna. Just då var det en bra grej men efter hand kan jag se det negativa. Medicinen mattar ut känslor åt båda håll, jag blir varken riktigt glad eller riktigt ledsen längre, berättar hon. Idag är Sheila 21 och vill sluta med medicinen. - Jag vet inte hur mina känslor skulle te sig utan medicinering. Jag hade velat vara i kontakt med mina känslor till fullo, berättar hon.Sheila har försökt trappa ner men utsättningsymtomen  var så starka att hon avbröt nedtrappningen. - Jag fick myrkrypningar, något som kändes som elstötar genom kroppen, illamående, yrsel och huvudvärk, berättar hon. Gäster i programmet: Göran Högberg, specialist i allmänpsykiatri, Lise-Lotte Risö Bergerlind, chef Kunskapsstöd för psykisk hälsa i Västra Götalandsregionen, Kersti Ejeby, verksamhetschef Gustavsbergs vårdcentral, Mats Adler, överläkare på Psykiatri sydväst, Huddinge sjukhus. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet sänds direkt.

11 Kesä 201955min

Att höra röster i sitt huvud är en erfarenhet som ofta hänger samman med psykisk sjukdom, men inte alltid. Hur kan man lära sig att leva med sina röster och var kommer de ifrån? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Varje dag har jag rösthallucinationer. Rösterna mobbar mig, de är elaka. De kan säga ”håll käften” eller ”det var rätt åt dig”. Det berättar Elinor som började höra röster som 16 åring i samband med att hon fick diagnosen schizofreni.– Det är störande och energikrävande, jag blir väldigt trött, berättar hon. Även personer utan psykiatrisk diagnos kan höra röster. För Elin började det när hon brutit upp efter en lång relation och flyttade till en rum i en ny stad. Hon störde sig på grannarna - som visade sig inte vara hemma. På 80-talet började psykiatriforskarna Marius Romme och Sandra Escher intressera sig för patienter som hörde röster. Tänk om rösthörande kunde vara något positivt, att rösterna kunde hjälpa patienten att må bättre? Gäster i programmet:Lena Flyckt, specialist i allmän psykiatri och forskare vid Karolinska institutet,  Elin Engström, Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, Nika Söderlund, kurator i psykosvården och doktorand i socialt arbete Göteborgs universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet sänds direkt.

4 Kesä 201955min

Tiden är något man på ett eller annat sätt måste förhålla sig till. Både det faktum att den går men också att vi alla måste samverka kring de tidsramar vi sätter upp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. - Tid är en valuta, en tillgång man har, man ska inte ge bort den för lättvindigt. Pengar kan man alltid få igen men tiden får man aldrig tillbaka. Det menar Victor som intervjuas i programmet. Det är för många en ständig balansgång mellan att fylla sin tid för mycket - och därigenom bli stressad - och att fylla sin tid med så pass mycket saker att livet ändå känns stimulerande i någon mån. Hör om tidscoachen som lär sina klienter att stryka i kalendern, hör om hur en utmätt tid kan höja ens känsla för livskvalitet. Och hur hanterar man en tidsoptimist på jobbet? Gäster i programmet: Bodil Jönsson, fysiker, författare och professor emerita vid Lunds universitet, Peter Strang, professor i Palliativ medicin vid Karolinska Institutet samt överläkare vid Stockholms Sjukhem, Hans Ruin, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Mattias Lundberg, docent i psykologi vid Umeå universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet sänds direkt.

28 Touko 201955min

Att läkemedelsföretag vill sprida smittor genom vaccin eller att AIDS skapades i ett laboratorium. Konspirationsteorierna är många, men vad är det som gör att folk tror på på dem? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tobbe kallar sig själv konspirationsteoretiker och hans teorier bottnar i en misstro på människor med makt. Att världens ledare skulle iscensätta en alienattack för att svetsa samman jordens befolkning och därigenom öka globaliseringen, är en av de konspirationsteorier som Tobbe tror på. - Stora filmbolag släpper katastroffilmer som ett sätt att förbereda folk. Jag skulle inte bli förvånad om vi blev attackerade av ”aliens”, för det bästa sättet att ena folk är när det kommer ett hot utifrån. För mig är det ganska logiskt, berättar han. En konspirationsteori är en mängd antaganden som bygger på varandra och därigenom skapar en logik. Vår hjärna gillar inte att allt skulle vara en slump utan tycker om att hitta samband mellan a och b. Och hos en konspirationsteoretiker kan enskilda händelser få större logiskt värde än de egentligen har. Gäster i programmet: Pontus Wasling, Hjärnforskare och läkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Kent Werne, journalist och författare, Jakob Carlander, psykoterapeut och författare. Medverkar gör även Roger Antonsen, matematiker vid Oslos universitet samt Jaron Harambam, socialantropolog vid Amsterdams universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet sänds direkt.

21 Touko 201955min

En av de sju dödssynderna är frosseri. Men vilken status har frossandet idag och hur får man en sund relation till mat i en tid då maten finns omkring oss i överflöd? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.   En situation som kan framkalla frosseri är när man står inför en buffé. - Där finns det hela tiden något nytt att testa och smaker som kontrasterar mot den förra tuggan: Sött mot salt, rött mot grönt, varmt mot kallt. Det säger Stefan Rössner, professor i hälsoinriktad beteendeforskning vid Karolinska institutet.Både att unna sig och att avstå kan ge njutning, oavsett om det handlar om mat, berusningsmedel, konsumtion eller sex.- För mig är njutning ett starkt ord, det är förenat med starka känslor. Men den onyttiga njutningen är inte okej idag, säger författaren Carl Michael Edenborg som på olika sätt utforskat ämnet. Gäster i programmet: Ulf Ellervik, professor i organisk kemi vid Lunds tekniska högskola, Malin Haawind, journalist och författare, Åsa Palmkron, specialist i psykiatri som skrivit om mindful eating. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

14 Touko 201955min

Många av oss tillbringar en stor del av vår vakna tid på arbetet. Vilka konsekvenser får det för vår identitet? Och vad händer när yrkesrollen krockar med den man känner sig som egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.   Tobias Kollin är tredje generationens elektriker.- Jobbet är en stor del av mig. Det är inte bara ett yrke utan också ett intresse, säger han.Som liten drömde Tobias om att bli fotbollsstjärna eller skidåkare. Men redan i gymnasiet tog han samma väg som sin bror, pappa, farbror och farfar och klev så småningom in i familjeföretaget.- Efter jobbet är jag pappa, men när barnen somnat jobbar jag ofta lite till. Man är aldrig riktigt ledig, berättar han.Arbete kan spela en stor roll för vår sociala status, frågan ”vad jobbar du med?” kommer ofta tidigt i en konversation med en ny bekantskap. Men i en tid då arbete är så tätt sammankopplat med vem man är - hur påverkas ens identitet när man blir arbetslös?Gäster i programmet: Roland Paulsen, docent i sociologi vid Lunds universitet, Camilla Thunborg, professor i pedagogik vid Stockholms universitet, Tora Nord, forskare i arbetsvetenskap, Högskolan i Borås. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

7 Touko 201955min

Alla handlingar man gör i livet får konsekvenser och ibland kan frågan om man verkligen valde rätt ligga och gnaga. Ånger är en känsla som kan vara svår att skaka av sig, men den fyller en funktion. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.   Åsa ångrar att hon stannade kvar på krogen den där kvällen.- Tänk om jag inte gjort det. Då hade fyra år av mitt liv sett annorlunda ut, berättar hon. Zacke ångrar att han inte hörde av sig till sin bror oftare. Nu är det försent. I ett telefonväkteri ställer vi frågan till lyssnarna - Vad ångrar du mest?Är det att du aldrig vågade visa att du var kär i den där jobbarkompisen? Ångrar du att du lyssnade på fel person när du valde utbildning eller lät du en chans att bli rik rinna mellan fingrarna? Slussen öppnar 10.00 och numret är 08 215 216. Gäster i programmet: Liria Ortiz, psykolog, Katarina Blom, psykolog. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet sänds direkt.

30 Huhti 201955min