Nordsjöns botten kan bli Europas CO2-kyrkogård
Norge förbereder sig för att ta emot tusentals miljoner ton koldioxid från olika länder. Men kan massiva mängder CO2 under havets botten vara en fara? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I höst ska några oljebolag provborra i det så kallade Aurora-området i Nordsjön. Man ska inte leta efter olja utan försöka finna hålrum i bottnen där man kan lagra gigantiska mängder koldioxid i superkritisk form, alltså ett mellanläge mellan flytande- och gasform. Går borrningarna som förväntat blir det en avgörande faktor för om Stortinget nästa år ska säga ja till en uppemot 20 miljarder kronor stor satsning på en infrastruktur på att ta fånga in och lagra koldioxid, det som brukar kallas CCS, Carbon capture and storage. Norge har ända sedan 1996 i mindre skala lagrat koldioxid under havsbottnen i anslutning till ett par av sina gasfält, men hur mycket vet man egentligen om konsekvenserna av att trycka ner massiva mängder koncentrerad koldioxid i underjorden? Kan det läcka ut och vad händer då? I programmet hörs: Sverre Overå, projektchef Equinor, Peder Eliasson, geofysisk forskare Sintef Trondheim, Kristin Jordal, forskningsledare Sintef Trondheim, Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem Chalmers Tekniska högskola Göteborg. ProgramledareMats Carlsson-Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
21 Loka 201919min
CO2-infångning – en nödvändig quickfix?
Fånga in koldioxiden från de värsta utsläpparna lagra den under havets botten. Det är metoden som allt fler ser som ett måste för att rädda mänskligheten från en katastrofal klimatförändring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Carbon Capture and Storage (CCS) heter konceptet, alltså infångning och lagring av koldioxid. En metod som ska säkerställa att vi kan fortsätta tillverka cement, stål, papper, värme och elkraft, men med kraftigt reducerade CO2-utsläpp. Koldioxiden skiljs av från de rökgaser som olika anläggningar avger och transporteras sedan i flytande form till ett slutlager i underjorden. CCS är en dyr och energikrävande lösning, men sannolikt nödvändig om vi ska nå klimatmålen i tid. Det anser bland andra professor Filip Johnsson vid Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg. Vetandets värld besöker Norge som ser CCS som en framtidsbransch för landet, i en tid då olje- och gassektorn som gjort landet så rikt minskar i betydelse. Norge vill nu bygga en infrastruktur för att kunna ta emot mycket stora mängder koldioxid från en rad europeiska länder, inte minst Sverige. I programmet hörs: Ismail Shah, forskningsingenjör TCM Technology Centre Mongstad, Eirik Tandberg, vd Fortum Oslo Varme, Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem Chalmers Tekniska högskola Göteborg. Programledare Mats Carlsson-Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
20 Loka 201919min
Så liknar katternas läten det mänskliga talet
Katter jamar, spinner och kurrar, det känner vi till. Men nu visar färska forskningsresultat att det finns skillnader i melodierna i deras läten och att katterna använder samma biologiska koder som människor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Katter vill göra sig förstådda. En grupp språkvetare vid Lunds universitet har kartlagt katters läten. Nu visar deras forskning att det finns skillnader i katters melodier och signaler. Det har visat sig att katterna har precis samma biologiska koder som vi människor använder när vi kommunicerar. Susanne Schötz leder projektet Melody in Human Cat Communication. Programledare: Agneta Nordin Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se Länkar till kattstudier: https://www.researchgate.net/publication/335482937_Melody_matters_An_acoustic_study_of_domestic_cat_meows_in_six_contexts_and_four_mental_states https://www.researchgate.net/publication/334120477_Phonetic_Methods_in_Cat_Vocalisation_Studies_A_report_from_the_Meowsic_project https://www.researchgate.net/publication/335189116_Paralinguistic_Information_and_Biological_Codes_in_Intra-and_Interspecific_Vocal_Communication_A_pilot_study_of_Humans_and_Domestic_Cats https://www.researchgate.net/publication/263194103_A_Study_of_Human_Perception_of_Intonation_in_Domestic_Cat_Meows
17 Loka 201919min
Så kan fritidsbåtarnas påverkan på havet mildras
I Sverige finns över 700 000 fritidsbåtar och nästan 110 000 bryggor. De stör livet i havet, särskild på känsliga grunda bottnar. Men det går att göra något åt saken, visar en ny rapport från havsmiljörådet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskare från Havsmiljöinstitutet, ett samarbete mellan bland annat Stockholms Universitet och Göteborgs universitet har ställt samman den kunskap som finns om hur fritidsbåtarna påverkar haven, och vad som går att göra åt det. I Vetandets värld hör vi marinekologiforskaren Sofia Wikström vid Stockholms universitet, som är en av rapportförfattarna, och Carl Zeidlitz från Svenska Båtunionen. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
17 Loka 201919min
Jakten på universums mörka materia (R)
Det måste finnas mer materia i universum än den vi känner till idag. Den som fattas kan vi varken se eller känna. Den kallas mörk materia och forskare har länge letat efter den. Varför dyker den aldrig upp? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Utan mörk materia skulle inte galaxerna röra sig som de gör. Så enligt fysikens teorier om universum bör det vara fullt av den här osynliga materien, och de flesta tror sedan flera år att det handlar om ett slags partiklar som kallas wimps – weakly interacting massive particles. Jakten på dessa wimps har pågått i ett par decennier, men de är extremt svåra att fånga. Trots att man byggt stora detektorer enbart för att fånga in de wimps som man tror strömmar över jorden hela tiden så ha det inte lyckats. Kanske de trots allt inte existerar? Kanske den mörka materien ser helt annorlunda ut? Med Sara Strandberg och Jan Conrad vid Stockholms universitet, Riccardo Catena, Chalmers i Göteborg och Ulf Danielsson, Uppsala universitet, samtliga fysiker. Programmet är en repris från den 16 oktober 2018. Tomas Lindbladvet@sverigesradio.se
15 Loka 201919min
Superorganismen som kan lösa gåtan med artificiell fotosyntes
Prochlorococcus upptäcktes lite av en slump för trettio år sedan och har visat sig vara en av planetens viktigaste livsformer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frågan är om vi människor ens skulle existerat om det inte varit för cyanobakterien Prochlorococcus. Vilka är dess hemligheter och varför tror forskarna att den kan sätta punkt för vårt beroende av fossila bränslen? I programmet hörs marinbiologen Sallie Chrisholm, och Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet. ProgramledareAgnes Faxén ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
14 Loka 201919min
Ekonomipriset till mildring av världens fattigdom
Årets ekonomipris till Alfred Nobels minne går till att med experimentella metoder försöka mildra fattigdomen i världen. Priset går till Abhijit Banerjee, Esther Duflo och Michael Kremer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetandets värld sänder direkt från Kungliga Vetenskapsakademien, där Camilla Widebeck och Christian Åström är på plats för att reda ut priset tillsammans med Tessa Bold, lektor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, och som forskar inom utvecklingsekonomi. ProgramledareCamilla WidebeckCamilla.widebeck@sverigesradio.se Kristian Åström ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
14 Loka 201920min
Dödliga e-cigaretter skrämmer i USA
I USA har mer än 1000 personer drabbats av svåra lungskador och tiotals unga har dött i samband med att ha rökt e-cigaretter. Förbud mot smaksatta e-vätskor utreds. Forskare letar desperat efter svar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sveriges radios globala hälsokorrespondent Johan Bergendorff söker svar på vad det är i e-cigarettröken som gjort att amerikaner i 20-årsåldern läggs i respirator med lungor som ser ut som på en 70-årings efter att de "vejpat". Magnus Lundbäck som är läkare på Danderyds sjukhus och docent vid Karolinska institutet och forskar om e-cigarettskador sammanfattar forskningsläget från den stora lungkonferensen i Madrid. Nikotinforskaren Louise Adermark vid Göteborgs universitet tror att risken att skadas av e-cigarettrökning är lägre i Sverige än USA pga färre sorters tillsatser i e-vätskor på marknaden och ej THC. New York-korrespondenten Patrik Holmström frågar e-cigaretthandlaren Ghamdan Hassan på Manhattan hur det går med affärerna – och får höra att det går dåligt. Vi möter också professor Stanton Glantz på UCSF och professor David Abrams på NYU som har helt olika åsikter om riskerna med e-cigaretter samt pratar med "vejpare" i Washington. Programledare:Johan Bergendorffjohan.bergendorff@sverigesradio.se
10 Loka 201919min
