Svante Pääbo upptäckte en ny förhistorisk människotyp (repris)
Vetenskapsradion15 Loka 2022

Svante Pääbo upptäckte en ny förhistorisk människotyp (repris)

Svenske Svante Pääbo får 2022 års nobelpris i fysiologi eller medicin, och därför serverar Vetenskapsradion På djupet nu åter ett program med honom från i juni, där han själv berättar om sina upptäckter.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

"Den grottan är fantastisk. Det är den enda plats i världen där vi vet att denisovaner, neandertalare och sedan moderna människor har levt. Och vi vet att de två första har träffats, för vi har hittat ben från en en individ där mamman är neandertalare och pappan denisovan."

Så berättar evolutionsgenetikern Svante Pääbo om Denisova-grottan i Ryssland, som också gett namn åt den nya människotypen som han varit med och upptäckt. Men vad är då en denisovan? Ja det återstår till stor del att förstå. Det är något så fantastiskt som en typ av människa vars existens blev känd först 2010, och som alltså under en lång tid levde sida vid sida med neandertalarna och med oss moderna människor.

Denisovanerna var nog ungefär lika utbredda i Asien då som neandertalarna var i Europa, menar Svante Pääbo, trots att deras benrester bara har hittats i Denisovagrottan och på ett eller ett par ställen till. Istället är det dna hos nu levande människor som är det viktigaste spåret.

Det här hör vi Svante Pääbo berätta om i Vetenskapsradion På djupet, där vi också får höra om vårt genetiska arv från neandertalarna, och om vilka egenskaper som kan ha lett till att vi blev kvar på jorden och inte de.

Medverkande: Svante Pääbo, direktör för avdelningen för evolutionär genetik vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig.

Programmet är en repris från 21 juni 2022.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Peter Normark
peter.normark@sr.se

Jaksot(1000)

Kan man resa i rymden i en rostig Fiat?

Kan man resa i rymden i en rostig Fiat?

En hisnande resa i rymden - det är vad Barnradions Julkalender 2019, Biggest Bang, handlar om. Den väcker en mängd frågor som vi söker vetenskapliga svar på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kan man resa i rymden i en Fiat? Vad händer om man sugs in i ett svart hål? Och hur tar man sig till universums slut? Sådana frågor väcks av Barnradions Julkalender i Sveriges Radio, Biggest Bang, skriven av Martin Olczak. Och i kalendern får de fantasifulla svar. Vi tar oss an frågorna ur ett vetenskapligt perspektiv tillsammans med Susanne Aalto, professor i radioastronomi vid Chalmers i Göteborg, och Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala Universitet. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

29 Marras 201919min

Ekonomipristagarna löser världens fattigdom när barnen lagt sig

Ekonomipristagarna löser världens fattigdom när barnen lagt sig

Årets ekonomipristagare är gifta, har barn ihop, och skiljer sällan mellan jobb och fritid. Enda gången de inte får prata forskning är vid matbordet då sätter fem- och sjuåringen stopp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Esther Duflo och Abhijit Banerjee har förändrat livet för många fattiga genom sin forskning, som går ut på att göra stora studier i verkliga livet, för att se vad som verkligen hjälper när det handlar om skolresultat, jordbruk, vaccinationer och affärsutveckling i fattiga länder. I programmet hörs: Esther Duflo, mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2019, Abhijit Banerjee, mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2019. ProgramledareLena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

28 Marras 201919min

Mikrovågor ska rå på de täta brösten

Mikrovågor ska rå på de täta brösten

Risken är större att cancertumörer kan gömma sig i täta bröst och inte upptäckas vid röntgenundersökningar. Men inom ett år kan en bättre och billigare teknik vara på väg ut på kliniska tester. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Var tredje bröstcancertumör missas vid mammografiscreening. I den gruppen har de flesta täta bröst. Med tanke på att cirka 40% av alla kvinnor har täta bröst - mycket körtelvävnad och bindväv i brösten - så utvecklas nu en undersökningsmetod som bygger på annan teknik än röntgen. Mikrovågstekniken har potential att radera ut skillnaderna i chansen till rätt diagnos, oavsett täta bröst eller inte, säger Andreas Fhager, forskare vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Tillsammans med forskaren Paul Meaney från Dartmouth College i USA utvecklar han mikrovågstekniken för mammografi – parallellt i USA och i Sverige. I programmet hörs: Hana Dusén, 65-årig kvinna apropå mikrovågsmammografi, Andreas Fhager, docent biomedicinsk elektromagnetik Chalmers tekniska högskola i Göteborg, Ann Zander, röntgensjuksköterska mammografienheten Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, Paul Meaney, professor Dartmouth College USA, Margareta, 69-årig kvinna apropå mikrovågsmammografi. ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

27 Marras 201919min

Mötena vi älskar att hata

Mötena vi älskar att hata

Möten på våra arbetsplatser har som viktig uppgift att hålla ihop organisationen och göra den tydlig. Men blir det för mycket möten? I Vetandets värld träffar vi mötesforskaren Patrik Hall. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Patrik Hall är statsvetare vid Universitetet i Malmö och har tillsammans med sociologerna Vesa Leppänen och Malin Åkerström vid Lunds Universitet kommit ut med Mötesboken: tolkningar av arbetslivets sammanträden och rosévinsmingel. Forskarna har samlat kunskap om den svenska möteskulturen och funnit att en del av oss sitter i möten 50-75 procent eller ännu mer av sin ordinarie arbetstid, och att en del bokar in fejkade möten i sin kalender för att få tid att arbeta ostört. Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se

26 Marras 201919min

Bangladesh satsar på mer mjölk och kött

Bangladesh satsar på mer mjölk och kött

Det framstår som goda råd att öka produktion och konsumtion av kött och mejeriprodukter i ett land där många äter en ensidig vegetarisk diet. I Bangladesh råder brist på kött, mjölk och ägg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Parallellt med klimatdiskussioner i den rika delen av världen om att äta mindre kött och dricka mindre mjölk för att minska utsläppen av växthusgaser, pågår i Bangladesh en utveckling i motsatt riktning. Där, precis som i Laos, Kambodja, Vietnam och flera länder i Östafrika, satsas forsknings- och biståndspengar för att stärka och öka animalieproduktionen. Medverkande är Mostafizur Rahman, mjölkbonde i Savar utanför Bangladesh huvudstad Dahka, Mohammed Abdus Samad, veterinär, forskare och mikrobiolog på Bangladesh Livestock Research Institute. Bangladesh boskapsforskningsinstitut. Johanna Lindahl, veterinär, verksam vid Uppsala universitet, SLU och ILRI, Internationella boskapsforskningsinstitutet. ProgramledareGustaf Klaringustaf.klarin@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

25 Marras 201919min

Nobelpristagaren Yoshino laddar med sake och karaoke

Nobelpristagaren Yoshino laddar med sake och karaoke

Årets japanska nobelprisvinnare i kemi, Akira Yoshino, är en av forskarna bakom litiumjonbatteriet, som gör att din smartmobil klarar sig hela dan utan laddning. Nu satsar han på elbilsbatterier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetandets värld träffar Akira Yoshino i Tokyo, där han berättar att de bästa idéerna kommer när han inte jobbar. När han spelar tennis, golfar eller tar ett bad, då kan något nytt dyka upp. Fast allra bäst fungerar sake och att sjunga karaoke, säger den 71-årige pristagaren. Kanske tar han med sig de andra två kemipristagarna, Stanley Whittingham och John Goodenough på karaeokebar i Stockholm i december? På presskonferensen efter tillkännagivandet av priset, bad Akira Yoshino sin fru Kumiko om ursäkt för att hans forskning gjort hennes liv svårt ibland. Hon svarade då med att tacka honom för en underbar present. I programmet hörs: Akira Yoshino, Nobelpristagare i kemi 2019, Stanley Whittingham, Nobelpristagare kemi 2019, John B. Goodenough, Nobelpristagare kemi 2019, Naoki Matsuoka, batteriforskare vid Asahi Kasei, Kumiko Yoshino, fru till Akira Yoshino. ProgramledareJohan Bergendorffjohan.bergendorff@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

25 Marras 201919min

Ansiktsmakaren – han väcker de döda till liv (R)

Ansiktsmakaren – han väcker de döda till liv (R)

För 7000 år sen begravdes en kvinna i skånska Skateholm, sittande på en tron av hjorthorn. Nu kan vi möta henne öga mot öga på Trelleborgs muséum. Hur gick rekonstruktionen till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tusenåriga kranier möter modern högteknologi. Med hjälp av CT-scanning, 3d-printing, DNA-analys och vetenskapliga metoder rekonstrueras ansikten från arkeologiska fynd. I en nästan magisk ateljé, mellan cromagnonmän och stenåldersflickor, möter vi arkeologen och ansiktsskulptören Oscar Nilsson. Medverkar i programmet gör också Anna Kjellström, arkeolog och osteolog vid Stockholms universitet. Programmet är en repris från den 16 februari 2018. Katarina Sundbergvet@sr.se

21 Marras 201919min

Vanligt salt mäter strålning vid ESS-bygget

Vanligt salt mäter strålning vid ESS-bygget

Om fyra år ska verksamheten vara igång vid forskningsanläggningen ESS utanför Lund. Inför starten mäter nu forskare bakgrundsstrålning kring anläggningen med hjälp av vanligt bordssalt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vanligt bordssalt kan användas för att mäta bakgrundsstrålning, har forskare vid universiteten i Lund kommit på. Just nu mäter kring de strålning runt bygget av ESS, European Spallation Source, utanför Lund. Syftet med mätningarna är att bestämma dagens bakgrundsstrålningsnivåer innan forskningsexperimenten i ESS drar igång, för att hålla koll på att den inte ökar mängden radioaktiva ämnen i omgivningen. Programledare: Agneta Nordin Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

20 Marras 201919min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
rss-poliisin-mieli
utelias-mieli
tiedekulma-podcast
hippokrateen-vastaanotolla
rss-lihavuudesta-podcast
docemilia
filocast-filosofian-perusteet
rss-duodecim-lehti
rss-ylistys-elaimille
sotataidon-ytimessa
radio-antro
rss-totta-vai-tuubaa
rss-astetta-parempi-elama-podcast
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-tervetta-skeptisyytta
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast