Stoppa jobbiga tankar - så gör du

Programmet är en repris från i våras "Jag dricker vin till maten, tar en öl efter jobbet och festar till helgen, men alkoholmissbrukare nej det är jag inte!" Så resonerar många svenskar som dricker lite väl mycket alkohol, så mycket att de inte mår helt bra av det. Samtidigt skulle de aldrig söka sig till beroendevården. Många har en negativ bild av alkoholmottagningar och förknippar dem med att vara socialt utslagen och misslyckad som person. I ett nystartat projekt försöker man ändra på den bilden och vända sig till personer som är socialt väletablerade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sedan ett år tillbaka startade en alkoholmottagning vid Stureplan i Stockholm, hit kommer de som dricker mycket men inte definierar sig själva som missbrukare. Gensvaret har blivit stort och kön hit är lång. I dagens program diskuterar vi hur synen på alkohol och alkoholister ser ut idag jämfört med förr. För Steve Malmström var alkoholen ett sätt att slappna av. Gradvis drack han mer och mer vin tills han började må dåligt av att vakna med huvudvärk. Han bestämde sig för att trappa ner. Idag är han medveten om sin konsumtion och tycker att han kan hålla den på en lagom nivå. Gäster i studion är alkoholläkaren Sven Andreasson och Johan Edman, historiker och Pia Steensland, beroendeforskare.

16 Heinä 201349min

Dagens program är en repris från i vintras Du blir mer kreativ, en bättre medarbetare, det stärker immunförsvaret och förbättrar din sömn. Det verkar finnas få saker som mindfulness inte råder bot på efter en sökning på internet. Kritiker menar att vi tagit emot metoden med allt för öppna armar och att det finns risker med att i princip vem som helst kan kalla sig mindfulnessinstruktör. Veckans Kropp & Själ diskuterar vilken kunskap som finns om metodens effekter och varför den blivit så utbredd i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De som vill lära sig om medveten närvaro verkar bara bli fler, på arbetsmarknadscentrum på uppdrag av arbetsförmedlingen i Sandviken kan långtidsarbetslösa inom det som kallas FAS 3 ägna sig åt mindfulness två timmar i veckan. Att delta i aktiviteter är en förutsättning för att få ut ersättning. Psykologen Jenny Jägerfeld har kallat metoden för vår tids största icke-religiösa rörelse och menar att den i vissa fall används på fel sätt. Människor ombeds acceptera sin situation istället för att protestera, det blir en snabb lösning istället för år av terapi. Var går egentligen gränsen för hur mycket man ska acceptera? Att kalla sig mindfulnessinstruktör kräver ingen formell utbildning, en del erbjuder kurser på bara några dagar. Åsa Nilsonne, professor i medicinsk psykologi, är en av de som introducerat metoden i Sverige, hon menar att mindfullness inte ska användas som behandlingsmetod i sig utan ska ses som ett komplement. Att blir mer ”mindful” kan till exempel hjälpa en person att komma i håg att ta sin medicin. Gäst i studion är även Katarina Plank, religionshistoriker som skrivit om metodens historia och intåg i Sverige.

9 Heinä 201349min

Dagens program är en repris från i vintras I årtionden har forskare försökt framställa konstgjort blod, det skulle ha längre hållbarhet, minimera risken för smitta och fungera som ett komplement i delar av världen där blod är en bristvara. Forskningen har kantats av bakslag då produkter som tagits fram visat sig ha svåra biverkningar. Men nu har något hänt, över hela världen forskas det på olika metoder för att ta fram blod på artificiell väg. Den metod som används vid blodbrist i dag är blodtransfusion, men hur kom man på tanken att flytta blod mellan människor? Och vem har betraktats som en bra blodgivare historiskt? Sociologen Boel Berner har skrivit boken "Blodflöden. Blodgivning och blodtransfusion i det svenska samhället." Inte alla klarar av att ge blod, vissa av oss blir knäsvaga bara av tanken, Kropp & Själs reporter Martin Johnson försöker bota sin blodrädsla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den svåra nöten att knäcka när det gäller konstgjort blod är att få fram tillräckligt många röda blodkroppar. Leif Bülow, professor i tillämpad biokemi vid Lunds tekniska högskola tillverkar hemoglobin som finns i röda blodkroppar genom genteknik. Det finns också andra metoder, i Frankrike, Storbrittanien, Japan och Indien pågår flera projekt där man försöker ta fram konstgjort blod genom stamceller, man har lyckats med små mängder men frågan är vem som blir först med att ta fram större volymer. Det finns också upptäckter kvar att göra när det gäller vårt eget blod. Martin L Olsson, professor vid Lunds universitet, har tillsammans med sina kolleger upptäckt ett nytt blodgruppsssystem hos människan, det blir ännu en aspekt att hänsyn till när det gäller blodtransfusioner.

2 Heinä 201349min

Hur stor är klitoris? Kan kvinnor och män få orgasm lika snabbt? Redan på 50-talet började man undervisa i sex och samlevnad i skolan, idag är det en självklarhet med ungdomsmottagning och preventivmedelsrådgivning för unga. Men hur står det till med vuxnas kunskap om kroppen och samlivet? En ny undersökning visar att många vuxna har bristande kunskaper om hur könsorganen fungerar och om hur könssjukdomar smittar. RFSU startade nyligen en särskild mottagning för 50-plussare dit de kan vända sig för att få råd och hjälp. Men dit går inte alla. Heike, Anders, Lena och Lena har alla levt länge i parrelationer. De samlas kring ett köksbord och berättar att de tycker de klarar sig utmärkt med de kunskaper de redan har om sex. I alla fall tills Kropp & Själs reporter kommer dit. Och så tar vi en titt över Atlanten. I Florida har det uppstått en debatt om äldre och könssjukdomar. Enligt statistik har könssjukdomarna ökat med hela 71% bland äldre där. Men siffrorna är omdiskuterade, har det verkligen ökat eller beror det på att fler går och testar sig på grund av förändrade levnadsvanor? Dagens Kropp & Själ handlar om behovet av sexualupplysning för 50+. Gäster i studion är sexualupplysarna Olle Waller och Maria Bergström samt Nils Beckman som forskar om äldres sexualitet. Programledare är Stina Näslund Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Kesä 201349min

Kött. Rött kött. Vitt kött. Grillat, rökt, stekt och långkokt. Vi äter mer kött än någonsin tidigare. Samtidigt kommer den ena forskningsrapporten efter den andra som visar hur cancerframkallande vår köttkonsumtion är. Inte ens hästköttskandalen och miljöaspekterna får oss att avstå. Vad är det då som driver oss? Dagens program handlar om varför vi äter kött och vem som egentligen behöver flintasteken och karrén som proteinkälla. Programmet undersöker också hur det går med planerna för det odlade köttet. Snart ska den första konstgjorda hamburgaren presenteras lovar holländska forskaren Mark Post, men samtidigt återstår flera frågor att lösa innan det konstgjorda köttet ligger på var mans tallrik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

19 Kesä 201349min

Om man rör på sig mår man bra. Trettio minuters motion om dagen skyddar mot sjukdomar. Det är vad vi brukar få höra, men sanningen är lite mer komplicerad än så. Faktum är att hälsoeffekterna av träning är olika från individ till individ. En del kan till och med få försämrade värden av att träna. Dagens program handlar om hur generna avgör hur du bör träna. Gäster i studion är fysiologiforskarna Eric Rullman, Karolinska Institutet i Solna och Mikael Mattsson, Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Kesä 201349min

Björn var framgångsrik ung finansman. Med ett växande missnöje inombords. Han ville något annat än att sitta på ledningsgruppsmöten och vara ekonomichef för stora bolag. Så en dag dök plötsligt tanken upp: jag reser mig upp ur soffan och går, jag lämnar det här livet. Han bestämde sig på ren intuition, först senare kom den förnuftsstyrda världen ikapp och han började planera för sitt beslut. Dagens program handlar om vad som styr våra beslut, och hur man kan tänka i en svår valsituation. Du som lyssnar kan ringa till det direktsända telefonväkteriet och få hjälp med att välja: yrke, utbildning, partner eller bostadsort osv. Tulsa Jansson, praktisk filosof och Björn Lindeblad, som valde att bli munk, guidar dig att välja rätt. Telefonslussen öppnar tisdag kl 10:00. Telefonnummer: 08- 215 216 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Kesä 201349min

Upptäckten ses som en av de viktigaste någonsin och den kom att revolutionera sjukvården. För drygt hundra år sedan upptäckte Wilhelm Conrad Röntgen en ny typ av strålar som kunde lysa genom huden på en människa. För första gången kunde man se in i kroppen utan att behöva skära. Man kunde diagnostisera sjukdomar och skador på ett helt nytt sätt. Uppfinningen används fortfarande, men mycket har hänt med tekniken sedan dess. Dagens röntgenbilder är ofta tredimensionella och man kan zooma in exakt det man vill se på en datorskärm. Förr användes tekniken för att förstå kroppens anatomi, i dag kan man se hur kroppen fungerar, hur hjärtat slår och hjärnan tänker. Dagens program spanar in i kroppen med hjälp av ljusstrålar. Medverkar i programmet gör bland andra Peter Aspelin, professor i diagnostisk radiologi vid Karolinska Institutet och Anders Persson, chef för Centrum för Medicinsk bildvetenskap och visualisering i Linköping som uppfunnit virtuella obduktioner med hjälp av röntgen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Touko 201349min