Ozempic ett mirakel - “Smal är inte lika med frisk”

När överviktssprutor som Ozempic slog igenom upplevdes det av många som ett mirakel. En spruta som dämpar aptiten, tystar det ständiga “food noise” och gör hälsosamma val lättare – kan övervikt lösas så enkelt?

I Våra bästa liv möter programledaren Lisa Bjerre forskaren Erik Hemmingsson, docent vid GIH och författare till Slutbantat och Kriget mot kroppen. Samtalet nyktrar upp debatten och flyttar fokus från kilo till hälsa.

“Kalorier in och kalorier ut förklarar inte varför fetma utvecklas långsamt. Fettmassan regleras trögt – i en dynamisk dialog mellan fettväv och hjärna.”

Hemmingsson beskriver två parallella system: ett kortsiktigt där kaloribalans påverkar vikten, och ett långsamt, mer komplext, där hormoner i fettväven samspelar med hjärnan. Det senare styr vår vikt–”set point” – den nivå kroppen söker. Därför blir bantning ofta en återvändsgränd: kroppen svarar på viktnedgång med ökad hunger, lägre energiförbrukning och en stark biologisk drift att återfå fettmassa. Resultatet blir jojo‑bantning och förlust av muskler.

Överviktssprutor kan, menar Hemmingsson, vara ett medicinskt verktyg – särskilt vid typ 2-diabetes eller tydliga metabola risker – men inte en kosmetisk genväg. Effekten bygger på långvarig behandling, och frågan om livslång medicinering är central. Biverkningar finns, och även om många är övergående är priset inte bara ekonomiskt: förlust av matglädje och social gemenskap kring måltider är långt ifrån trivial.

“Mat är en enorm källa till glädje och gemenskap. Jag vill inte betala priset att förlora den.”

Samtalet utmanar även fetischiseringen av BMI. Ett enda gränsvärde säger väldigt lite om faktisk risk. Hemmingsson förespråkar i stället en bred klinisk helhetsbild: blodsocker, blodfetter, blodtryck, låggradig inflammation och levervärden – tillsammans med genetisk belastning och fettfördelning. Så kan man identifiera dem som verkligen behöver behandling, samtidigt som friska individer med “högt BMI” inte stämplas som sjuka.

Hemmingsson placerar övervikt i ett livslångt sammanhang. De första 1 000–2 000 dagarna i livet är kritiska. Uppväxtvillkor, bristtillstånd (näringsmässiga, sociala, emotionella) och genetik formar vår viktbana. Lösningen handlar sällan om “karaktär” – desto mer om att minska stigma, förstå stressens roll och vid behov bearbeta traumatiska minnen. Terapins uppgift är inte alltid viktnedgång, utan att lösa underliggande mönster.

I en kultur där kroppsideal skärps och kändisar marknadsför viktminskning, varnar Hemmingsson för en kommande backlash – när rask viktnedgång möter biologins krav på återgång till set point. Verkligt radikalt blir då det till synes enkla: att optimera hälsa snarare än att jaga en siffra.

Tre riktlinjer – om du är nyfiken på överviktssprutor

1. Utred din hälsa först. Genomlys kroppen: blodsocker, blodfetter, blodtryck, inflammation, levervärden och ärftlighet. Behandling bör grundas på faktisk risk, inte endast vikt.
2. Prioritera hållbara vanor. Satsa på proteinrika, näringstäta måltider, färre snabba kolhydrater, regelbunden rörelse och god sömn – inte som bantning, utan som välmående.
3. Bygg livsbalans. Relationer, meningsfull sysselsättning, återhämtning och stresshantering är grundpelare. Självacceptans är inte resignation – utan förutsättningen för långsiktig förändring.

“Fokusera på hälsa och välmående. Du är så mycket mer än ditt midjemått – och definitivt mer än ditt BMI.”

Lyssna på avsnittet för ett nyanserat, forskningsförankrat perspektiv på överviktssprutor och varför vägen till ett bättre liv sällan går via snabbspår. Här får du ett ramverk för beslut som håller – för kroppen, vardagen och över tid.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.