Anna på Amiralsgatan – vi såg henne gå, vi hörde henne tala
Kaliber21 Marras 2022

Anna på Amiralsgatan – vi såg henne gå, vi hörde henne tala

I tredje delen av granskningsserien Anna på Amiralsgatan undersöker Kaliber vad som är möjligt att uppnå med rehabilitering och hjälpmedel och varför Annas rehabilitering rann ut i sanden. Del 3/3.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

För över sju år sedan var Anna med om en svår olycka i centrala Malmö. Hon gick på en trottoar i Malmö och fick en bil över sig. Hon förlorade ett ben, krossade en armbåge och fick en traumatisk hjärnskada.

Några månader efter olyckan kommer hon till ett rehabiliteringssjukhus. Här tränar Anna med sjukgymnast, arbetsterapeut, neuropsykolog och logoped. Saker börjar hända med Anna.

– Jag blev så glad när jag hörde henne säga en fullständig mening. En kort mening, men dock med ord som man förstod och hörde, säger barndomskompisen Maja.

Efter tre månader får Anna lämna rehabiliteringssjukhuset. I väntan på att få en ny handikappanpassad lägenhet flyttar Anna till ett korttidsboende. Men här slutar Anna kunna saker hon kunde några månader tidigare. De anhöriga efterfrågar en ny rehabiliteringsplan för Anna, men på korttidsboende är det ont om personal och Anna prioriteras inte i det.

– Om man har fått det svaret som anhörig eller patient att vi inte har tid att upprätta en ny rehabiliteringsplan, då har vi ju definitivt brustit, säger Helen Martinsson, avdelningschef för särskilda boenden i Malmö kommun.

"En klar tillbakagång"

Däremot så får Anna under den här tiden en del fysisk rehab, bland annat sjukgymnastik. Hon får en protes och börjar öva på att gå med den. I ett filmklipp på Anna som är över tre år gammal håller hon en arm om fysioterapeuten och går.

– Då kändes det som om det var möjligt att hon skulle börja gå. Och jag förstår ju att jag aldrig kommer ha en Anna som jag kan gå långa promenader mer som förr i världen. Men det kändes hoppfullt, säger Annas mamma Gunnel.

Men med åren har insatserna tunnats ut. I Malmö stod sjukgymnastik på schemat tre dagar i veckan. När Anna flyttade till Ängelholm för två år sedan minskade det till en gång i veckan. Idag sitter Anna i rullstol och hennes protes står i ett hörn av lägenheten.

– Idag har jag inte sett henne gå överhuvudtaget, så en klar tillbakagång, säger Gunnel.

Det är Annas god man som ska företräda henne och kräva att hon att få en bedömning om hjälpmedel och rätt vård. Den gode man Anna hade då och den hon har nu, båda från företaget Optio AB, säger att de inte kan kommentera sina huvudmän.

"Landar mellan olika vårdinstanser"

Varje hjärnskada är unik och det är svårt att veta om det som fungerar för en person också skulle fungera för någon annan. Men berättelsen om Camilla Westerdahl är ett visar tydligt att rehab faktiskt kan göra skillnad. Camilla var med om en bilolycka och hamnade till en början i koma. Ingen trodde att hon någonsin mer ska kunna tala, röra sig, äta själv. Ett år efter olyckan var hon fortfarande inte kontaktbar. Rehabiliteringen avslutades eftersom man inte tyckte att man gjorde några framsteg.

Men så kommer Camilla till en daglig verksamhet där en entusiastisk fysioterapeut jobbar. Christina Hansson jobbar med Camilla fyra, fem gånger i veckan. Två år efter olyckan ställer Christina henne i ett gåbord, sex år efter olyckan kan Camilla gå själv med en käpp. I takt med att Camilla blir fysiskt bättre kommer också talet. Först bara några lösryckta ord. Sedan meningar. 2012, 15 år efter olyckan ger hon ut en bok som hon har skrivit själv.

Varje år vårdas omkring 10 000 för traumatiska hjärnskador på svenska sjukhus. Om hjärnskadan är svår eller medelsvår får man ofta en individuellt anpassad rehabilitering på sjukhus, men sedan när man skrivs ut därifrån så tillhör man öppenvården och då fortsätter rehabiliteringen efter hur det ser ut på stället där man bor.

– Man landar lite grann mitt emellan olika vårdinstanser och de som har kunskapen, de är så pass få relativt sett att de har inte möjlighet att kunna ta sig an alla de här som då skulle kunna ha behovet av specialistvård under många år framöver, säger Jan Lexell, som är professor i rehabiliteringsmedicin vid Lunds universitet och specialiserad på just traumatiska hjärnskador.

"Klart att det finns brister"

Anna lämnade Orup och det professionella rehabiliteringsteamet sju månader efter olyckan. Hon fick tre månader rehabilitering där. Han säger att han känner igen Annas situation.

– Det är ju en generell brist på resurser för att kunna arbeta både långsiktigt och uthålligt med den här typen av personer, säger Jan Lexell.

Gilbert Tribo (L) sitter i majoriteten i Region Skåne sedan 2018. Det är där Anna bor.

Men varför satsas det inte mer på rehabilitering?

– Ja, det satsas ganska mycket på rehabilitering. Bekymret är ju att det är väldigt många i primärvården, väldigt många olika sorters rehabilitering som ska ges i många olika sorters sjukdomar.

– Så klart är att det finns mängder av brister i Annas vård, men också i andra människors vård. Just i övergången och i långsiktigheten, säger Tribo.

Jaksot(590)

Spaningsuppslag saknas

Spaningsuppslag saknas

Den nya DNA-lagen skulle hjälpa polisen att sätta fast fler tjuvar. Men de uppklarade inbrotten har istället blivit färre.Förundersökningen läggs ner - spaningsuppslag saknas.Så låter beskedet till tiotusentals svenskar som varje år får sina hem länsade och i många fall sin nattsömn förstörd och sin trygghet sönderslagen.För år efter år är polisen lika usel på att gripa inbrottstjuvar, trots höga ambitioner och kraftfull ny lagstiftning.Kaliber har granskat polisens hantering av brottet som i statistiken kallas mängdbrott eller vardagsbrott, men som många brottsoffer upplever som ett stort trauma. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15 Touko 201129min

Miljömärkning som håller tunt

Miljömärkning som håller tunt

Miljöcertifierade skogsbolag hugger ner unika skogar de lovat att lämna och säljer virket som miljövänligt. Kaliber har granskat miljömärkningen i skogen, som lovar brett men håller tunt. Alla större svenska skogsbolag lovar att de bedriver ett miljövänligt skogsbruk. De är miljöcertifierade enligt den internationella organisationen FSC, Forest Stewardship Council, och hävdar att de följer regler som är mycket hårdare än vår egen lagstiftning. Men i verkligheten är bilden en annan.I en tredjedel av sina avverkningar når bolagen inte ens upp till lagens krav om miljöhänsyn. Lokalbefolkningen ser sina svampskogar försvinna, tvärtemot regler om social hänsyn. Och det heligaste av allt, skyddsvärda så kallade nyckelbiotoper anmäls för avverkning, och försvinner, trots att det är tabu och strider mot det de har lovat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Touko 201130min

Frihet utan ansvar

Frihet utan ansvar

Svenska skogsföretag skövlar skog som enligt lag ska lämnas orörd - men går ändå fria.Och ett telefonsamtal från en vd på ett av de största bolagen kan räcka för att känslig statistik ska stoppas.Oersättliga naturvärden försvinner - samtidigt som en ansvarig myndighet står och ser på. Procentuellt sett har Sverige avverkat mycket mer urskog än vad man exempelvis har i Brasilien. Skyddsvärd skog huggs fortfarande ner, och hela 37 procent av avverkningarna strider mot lagens krav vad gäller miljöhänsyn. Men straffen uteblir, eftersom paragrafen i skogsvårdslagen inte är konstruerad för att fälla någon i domstol.Den svenska modellen i skogsbruket bygger på frihet under ansvar. Kaliber kan visa hur en svag lagstiftning ger bolagen fritt spelutrymme i skogen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Touko 201129min

"Klarar alla andra det så ska väl jag"

"Klarar alla andra det så ska väl jag"

De säljer drömmen om ett smalare och lyckligare liv. Men priset kan bli högt.Tveksamma medicinska råd har lett till brustna tarmar och akuta sjukhusbesök. Och franchisetagare står med kraschad privatekonomi.Kaliber granskar stjärnskottet på den svenska bantningsmarknaden - Xtravaganza. Bantningsindustrin blomstrar i Sverige. Det finns en djungel av olika företag och metoder att välja mellan. Xtravaganza lovar snabb och säker viktminskning med så kallade VLCD-produkter - lågkalorisopppr med extremt lågt kaloriinnehåll - och en lönsam verksamhet för småföretagare.Och visst finns det de som är nöjda, säkerligen en hel del, men säsongens första Kaliber handlar om de kunder som hamnat på akuten och de franchisetagare som inte fått sin del av den lönsamma kakan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Huhti 201129min

Två poliser hämtade 11-åriga autistiske "Elias"

Två poliser hämtade 11-åriga autistiske "Elias"

En morgon ringer två poliser på dörren för att hämta 11-åriga autistiske "Elias" i Torsby. Efter att skolans rektor sagt att skolan inte längre klarar av att ha kvar Elias har politikerna i Torsby bestämt att han måste flytta från kommunen och börja i en skola 35 mil hemifrån. Mammans "negativa eller i vart fall tveksamma inställning" till flytten gör att Elias tvångsomhändertas och nu får han inte ens komma tillbaka till Torsby på besök. Argumenten för tvångsvård är övertygande tycker de domstolar som fattar beslutet. Men är de sanna? Kaliber har granskat fallet och hittat en rad felaktiga uppgifter i den ansökan som låg till grund för tvångsflytten av Elias. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

12 Joulu 201029min

Ett värdigt återvändande?

Ett värdigt återvändande?

Ett värdigt och humant återvändande - så formuleras den svenska politiken. Men bakom retoriken ryms också handfängsel och lugnande mediciner. Och många av de utvisade är snart på flykt igen. Irakier som inte frivilligt lämnar Sverige ska återvända "stegvis, humant och under ordnade former". Och Irak ska i sin tur se till att irakier kan återvända utan att behöva befara "trakasserier, hotelser, förföljelser, diskriminering, åtal eller några andra former av straffåtgärder". Så står det i återtagandeavtalet som Sverige tecknat med Irak. Kaliber handlar idag om en annan sida av utvisningarna från Sverige. Om hur de går till, och vad som händer sen - när den svenska transporttjänsten lämnat av personerna i Bagdad och rest hem igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

5 Joulu 201029min

"Skolorna bryter mot lagen"

"Skolorna bryter mot lagen"

EQ, social kompetens, positivt tänkande tar tid från svenska, matte och engelska. I många svenska skolor får den vanliga undervisningen maka på sig för att ge plats åt livskunskap - ett ämne som inte finns med i några nationella kursplaner. Det visar en granskning som Sveriges Radios Kaliber har gjort. Ett lagbrott anser Skolinspektionen, som nu inleder en egen granskning. Samtidigt vittnar eleverna om kränkande behandling på lektionerna. Och rektorer och skolchefer är besvikna på program som sålts in med falsk marknadsföring. Kaliber fortsätter granskningen av livskunskapen - ämnet som inte finns. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Marras 201029min

"Maffiametoder tycker jag att det är"

"Maffiametoder tycker jag att det är"

I Göteborg, Stockholm, Malmö och andra städer har aktivister från Djurrättsalliansen lyckats få butiksägare att skriva på kontrakt om att sluta sälja pälsprodukter. Djurrättsalliansen är den organisation som syns och hörs mest såväl i medier som på gatan - och de säger att de bara utövar påtryckning med demonstrationer och andra lagliga metoder.Men Kalibers granskning visar att kopplingarna till personer som använder sig av hot, skadegörelse och trakasserier är tydliga. Och kontrakten som butiksägarna motvilligt skriver på bygger näst intill på ren utpressning och bedöms som olagliga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Marras 201030min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

rss-ootsa-kuullut-tasta
kolme-kaannekohtaa
siita-on-vaikea-puhua
aikalisa
olipa-kerran-otsikko
i-dont-like-mondays
sita
poks
antin-palautepalvelu
loukussa
kaksi-aitia
mamma-mia
ootsa-kuullut-tasta-2
yopuolen-tarinoita-2
rss-murhan-anatomia
meidan-pitais-puhua
terapeuttiville-qa
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
lahko
naakkavalta