Hon hjälper NASA ta rätt prover på Mars
Vetenskapspodden26 Helmi 2021

Hon hjälper NASA ta rätt prover på Mars

Sandra Siljeström ingår i det forskarteam som ska hjälpa NASA att ta prover på Mars. För första gången ska nämligen Mars-prover tas hem till jorden i jakten på livstecken och då är det viktigt att det blir rätt prover.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

När NASAs Perseverance nu har landat på Mars har den som uppdrag att samla in prover som ska lagras i titan-aluminium-kapslar och så småningom transporteras tillbaka till jorden. Det är första gången någonsin vi tar hem material från den röda planeten, och tanken med det är att det ska gå lättare att analysera om det finns spår av liv där. Men eftersom det blir ganska få prover som reser hem igen är det viktigt att de är så bra som möjligt.

Sandra Siljeström är astrobiolog och ingår i ett team på 15 personer som kallas "Returned sample scientists". De har som uppdrag just att välja ut optimala ställen att ta prover, som visar det forskare är intresserade av.

Det dröjer tio år innan proverna kommer till jorden, men kanske är det då vi för första gången får ett bevis för att det har funnits liv på Mars.

Om det inte går bättre och snabbare för den europeisk-ryska Mars-bilen i ExoMars-programmet. Den ska skickas upp först om två år, men har den skillnaden mot alla andra Marsfordon att den ska ta prover längre ner i marken - 2 meter ner kan de borra. Och de analysresultaten lär komma tidigare.

I Vetenskapspodden hör vi mer om Sandras forskning och om "the insane engineering of the Persverance Rover" (som vi såg en film på Youtube som hette.)

Medverkande: Björn Gunér och Lena Nordlund
Tekniker: David Hellgren

Jaksot(275)

Infrusna valpen kan vara världens första hund

Infrusna valpen kan vara världens första hund

Ingen har någonsin sett en så välbevarad och samtidigt så gammal valp som den som nyligen tinade fram i tundran i Sibirien. Den är 18 000 år och har rosa tandkött och morrhåren kvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På tundran i nordöstra Sibirien gjordes fyndet av en man som letade efter mammutar och mammutbetar. Men eftersom den var så välbevarad visste han inte om valpen dött alldeles nyss eller var äldre. Men ingen hade nog väntat sig att den skulle vara så gammal som 18 000 år, som forskaren Love Dalén kom fram till i sina analyser. Fortfarande vet forskarna inte om det är en hundvalp eller en vargvalp eller något däremellan. Skulle det vara en hundvalp skulle det vara världens äldsta kända hund och kunna ge svar på fler frågor om hur det gick till när hunden, vårt äldsta husdjur, blev tam. Men vi pratar också om mammutar, grottlejon och fjällrävar, som Love Dalén också forskar om. Han är expert på DNA-analyser på väldigt gamla djur. Medverkande: Björn Gunér, Katarina Sundberg och Lena Nordlundvet@sverigesradio.se

14 Helmi 202046min

"Det måste brinna oftare för att brinna mindre"

"Det måste brinna oftare för att brinna mindre"

Australien är ett extremt land med extremt klimat, men där allt ändå är extra extremt nu. En brandhistoriker säger att de våldsamma bränderna beror på att vi fjärmat oss från elden och att det faktiskt brinner för sällan. Hör också hur det går med alla djuren med konstiga namn och för forskaren som blev tvungen att fly från sitt specialbyggda unika labb när lågorna kom närmare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi har intervjuat forskaren som säger att det måste brinna oftare för att brinna mindre, en brandhistoriker som också varit brandsoldat. Han är verksam i Arizona och har studerat bränder i hela sitt liv. Somliga säger att det som hänt i år i Australien visar vad som kommer hända i resten av världen senare, att Australien är "kanariefågeln i gruvan". Det uttrycket handlar om de kanariefåglar som togs ner i gruvor förr, för att det var de som först kände av giftig gas. De dog helt enkelt och då var det dags att ta sig ut. Somliga använder uttrycket om Australien, som med sitt läge och extrema klimat drabbas bland de första av ett varmare klimat. Miljoner djur har dött, och över 30 människor. Många har förlorat sina hem. Så naturligtvis är inte historien om forskaren Eric Warrant som i hast fick lämna sitt specialbyggda labb och som räddade den mest dyrbara utrustningen i bilen den allvarligaste. Men den gick ändå rätt in i hjärtat. Vi pratar också om de extra brandutsatta djuren, till exempel en sällsynt, svart kakadua, den långsvansade kängururåttan och dvärgpungsovaren. Det är djur som bara finns på begränsade områden och redan är utrotningshotade. När det brinner där kanske de helt dör ut. Medverkande:Björn Gunér, Marie-Louise Kristola och Lena Nordlundvet@sr.se

7 Helmi 202046min

Han ville visa världen att apor kan prata som vi

Han ville visa världen att apor kan prata som vi

Herbert Terrace lät en schimpansunge växa upp i en hippiefamilj på Manhattan. Tanken var att lära den teckenspråk. Men en dag fick han backa på allt han sett i projektet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi har träffat forskaren bakom Project Nim, Herbert Terrace, som inledde ett psykologiexperiment om språkinlärning hos schimpanser 1973 och som skapat rubriker sedan dess. Som en retfull markering till tidens ledande lingvist, Noam Chomsky, döpte han apungen till Nim Chimpsky. Chomsky var övertygad om att språk är unikt mänskligt men Herbert Terrace var ganska säker på att han skulle lyckas motbevisa honom. Själv har han inte kunnat sluta tänka på försöket och har nu teorier om varför allt gick fel, och har precis skrivit en bok om det. Idag är han övertygad om att inga apor kan lära sig språk. Andra forskare vi pratat med är inte lika säkra. Medverkande: Lena Nordlund och Björn Gunérvet@sverigesradio.se

31 Tammi 202046min

Suosittua kategoriassa Tiede

utelias-mieli
rss-mita-tulisi-tietaa
rss-poliisin-mieli
rss-duodecim-lehti
tiedekulma-podcast
docemilia
rss-taivaantarkkailijan-tarinoita
hippokrateen-vastaanotolla
mielipaivakirja
rss-lihavuudesta-podcast
ihanat-ipanat
filocast-filosofian-perusteet
rss-ammamafia
rss-taivaanranta
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast