Så kan vi få veta om en labbläcka orsakade pandemin
Vetenskapspodden28 Touko 2021

Så kan vi få veta om en labbläcka orsakade pandemin

Debatten om det var läckta virus från ett labb i Wuhan som orsakade pandemin har tagit ny fart. Delegationen från WHO i början av året fick inte fram data som kan avfärda den teorin, hävdar kritiska forskare, som vill se mer undersökningar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det här måste vara den viktigaste frågan som någonsin har ställts inom virologin, säger Tomas Bergström, virologiforskare och senior professor vid Göteborgs universitet, om att få svaret på hur pandemin uppstod.

Han anser att labbteorin inte alls undersökts tillräckligt, och att det inte fanns rätt kompetens i den expertgrupp som för WHO:s räkning besökte Wuhan i början av året, för att undersöka var viruset kom ifrån.

– Det fanns inte en enda person med de här kunskaperna, ingen duktig virolog med kunskap om virusgenetik, säger han.

En eventuell labbläcka har diskuterats ända sedan pandemin började, men när WHO kom med sin rapport i slutet av mars i år, så var slutsatsen att det var osannolikt att viruset läckt ut från ett labb. Det mest troliga, enligt rapporten, är att viruset har kommit från fladdermus till människa via en mellanvärd, alltså en annan djurart, och det är också det som de flesta forskare fortfarande tror.

Att diskussionerna om labbläckan nu tagit fart igen beror på flera saker – bland annat en underrättelserapport som börjat cirkulera om att tre personer på viruslaboratoriet i Wuhan insjuknade och fick vårdas på sjukhus för vad som kan vara symtom som liknar covid-19, något Wall Street Journal skriver om.

Och i ett upprop i tidskriften Science i mitten på maj skriver forskare att det behövs mer djupgående undersökningar om virusets ursprung, eftersom det ännu inte finns bevis för någon av teorierna.

För att kunna avfärda teorin om en labbläcka, eller se indicier på att det var en, skulle man behöva undersöka de genetiska sekvenser på virus som det forskades om på labbet och jämföra dem med tidiga virusprover som påträffats, till exempel på fiskmarknaden i Wuhan och hos patienter. Dessutom skulle blodprover från labbets personal behöva undersökas. Normalt lagras alltid sådana på säkerhetslabb just för att man ska kunna gå tillbaka i tiden och analysera vid eventuella sjukdomsutbrott. Virussekvenser på de virus som studeras finns också alltid lagrade men några sådana data har utomstående ännu inte fått se.

Annat som vore intressant att undersöka och som ännu inte gjort är virussekvenser från blodprov i blodgivarbanker, som kan ge svar bakåt i tiden, eller om det sparats prover på avloppsvatten, som görs i många länder.

Teorierna som nu diskuteras handlar om en oavsiktlig labbläcka, alltså en olyckshändelse, och inte något avsiktligt som också har förts fram tidigare, bland annat av USA:s förre president Trump.

Rättelse: I det här avsnittet omnämns Anthony Fauci felaktigt som chef för det amerikanska smittskyddsinstitutet CDC. Han är chef för National Institute of Allergy and Infectious Diseases, som är underställt myndigheten NIH, National Institue of Health.

Medverkande: Tomas Lindblad, frilansjournalist, Hanna Sahlberg, Kinakommentator och Annika Östman, medicinreporter
Programledare: Lena Nordlund
Producent: Björn Gunér
Ljudtekniker: Nisse Lundin

Jaksot(276)

Igelkottarnas hemliga liv – en stalker till biolog berättar

Igelkottarnas hemliga liv – en stalker till biolog berättar

Alla verkar älska igelkottar men få har kommit dem så nära som Marie Dacke, som sett deras avancerade parningskoreografi hemma i trädgården, och gått på djupet med myter om djuren. Hon berättar också ...

20 Syys 202527min

Från Eiffeltornet till plottrig nationsreklam – så ser de anrika världsutställningarna ut idag

Från Eiffeltornet till plottrig nationsreklam – så ser de anrika världsutställningarna ut idag

Kristallpalatset i London och Eiffeltornet påminner om när stora utställningar var det främsta sättet att visa upp teknologi och kultur. Men hurdan är en världsutställning idag? Lyssna på alla avsnit...

13 Syys 202527min

Grislunga transplanterades till människa – så nära är det att bli vardag

Grislunga transplanterades till människa – så nära är det att bli vardag

Tänk dig att du måste välja mellan att få ett hjärta eller en lunga från en gris inopererat - eller dö. Snart kan fler människor behöva ställa sig den frågan, och valet verkar lätt. Lyssna på alla avs...

6 Syys 202527min

Därför kan vi få vänta på matroboten – människornas trafikbeteenden för svåra att läsa

Därför kan vi få vänta på matroboten – människornas trafikbeteenden för svåra att läsa

Hur kan det vara så svårt för en liten leveransrobot att våga sig över gatan trots att risken för krock verkar utesluten? Och vad är det som gör att robotarnas allmänna intåg i vår vardag fortsätter a...

30 Elo 202527min

Radio när den är som bäst – så kom den till och så lyssnar vi idag

Radio när den är som bäst – så kom den till och så lyssnar vi idag

Sveriges Radio fyller 100 år! Vi hör om de första experimenten, om storhetstiden när hela familjen samlades runt apparaten, om dagens individuella radiolyssnande, och vad man bäst äter när man lyssnar...

24 Elo 202527min

Krokodiler hör aldrig dåligt – så kan de hjälpa hörselnedsatta människor

Krokodiler hör aldrig dåligt – så kan de hjälpa hörselnedsatta människor

Krokodiler kan återskapa sin hörsel om den försämras. Nu vill svenska forskare ta reda på om de kan hjälpa människor att höra bättre. Hurdå? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nästan 500 mi...

17 Elo 202526min

Fråga biologerna: här är svenskarnas konstigaste frågor om djur

Fråga biologerna: här är svenskarnas konstigaste frågor om djur

Vilket djur är hungrigast, vilket pruttar högst och vilka är flest - kor eller hajar? Inför sommaren hör vi de knasigaste och vanligaste frågorna till experterna, och svaren. Lyssna på alla avsnitt i ...

14 Kesä 202527min

”Sola inte!” säger hudcancerforskaren – men så kan du ändå njuta av sommaren utomhus

”Sola inte!” säger hudcancerforskaren – men så kan du ändå njuta av sommaren utomhus

Det är dags att vi slutar sola, säger melanomforskaren. Hur kan man ändå njuta av sommaren och se solbränd ut om man vill? Och så hör vi om positivt trendbrott för hudcancer och om soltrender förr och...

7 Kesä 202527min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
rss-poliisin-mieli
rss-duodecim-lehti
docemilia
utelias-mieli
mielipaivakirja
rss-ammamafia
rss-mental-race
rss-tervetta-skeptisyytta
koodikahvit
tiedekulma-podcast
menologeja-tutkimusmatka-vaihdevuosiin
rss-metsa
rss-laakaripodi
rss-luontopodi-samuel-glassar-tutkii-luonnon-ihmeita
rss-lihavuudesta-podcast
rss-sosiopodi