Visselblåsaren: "Facebook gör hatet värre"
Vetenskapspodden28 Loka 2021

Visselblåsaren: "Facebook gör hatet värre"

Visselblåsaren Frances Haugens kritik var hård i brittiska parlamentet. Instagram är den värsta plattformen för unga, sa hon. Och Facebook vill inte offra en uns av sin vinst för att satsa på säkerhet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den tidigare Facebookanställda applåderade den brittiska Online Safety Bill-kommitténs planer på reglera Facebooks tjänster, bland annat genom att placera nya skyldigheter på företaget, och låta dem synas i sömmarna av den brittiska mediemyndigheten Ofcom.

Frances Haugen menade också att Facebooks egna forskning beskrev att problemet liknade ett narkotikaberoende, där barn och unga blir olyckliga, inte kan kontrollera sitt användande av appen, och känner att de inte kan sluta använda den.

Att upprepat titta på skönhetsidealiserade bilder är kopplat till en negativ upplevelse av ens egen kropp, lägre självkänsla och öppnar för ätstörda beteenden, det beskriver ett nytt forskningsunderlag från Karolinska Institutet till Statens medieråd.

Förtydligande: I podden nämns att Sveriges vaccinationsgrad ligger på cirka 80 procent. Vi vill förtydliga att det gäller befolkningen 16 år och uppåt.

I programmet hörs: Camilla Widebeck, Ulrika Björkstén, Lena Nordlund, och Sara Sällström - från Vetenskapsredaktionen på SR.

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Jaksot(274)

"Det måste brinna oftare för att brinna mindre"

"Det måste brinna oftare för att brinna mindre"

Australien är ett extremt land med extremt klimat, men där allt ändå är extra extremt nu. En brandhistoriker säger att de våldsamma bränderna beror på att vi fjärmat oss från elden och att det faktiskt brinner för sällan. Hör också hur det går med alla djuren med konstiga namn och för forskaren som blev tvungen att fly från sitt specialbyggda unika labb när lågorna kom närmare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi har intervjuat forskaren som säger att det måste brinna oftare för att brinna mindre, en brandhistoriker som också varit brandsoldat. Han är verksam i Arizona och har studerat bränder i hela sitt liv. Somliga säger att det som hänt i år i Australien visar vad som kommer hända i resten av världen senare, att Australien är "kanariefågeln i gruvan". Det uttrycket handlar om de kanariefåglar som togs ner i gruvor förr, för att det var de som först kände av giftig gas. De dog helt enkelt och då var det dags att ta sig ut. Somliga använder uttrycket om Australien, som med sitt läge och extrema klimat drabbas bland de första av ett varmare klimat. Miljoner djur har dött, och över 30 människor. Många har förlorat sina hem. Så naturligtvis är inte historien om forskaren Eric Warrant som i hast fick lämna sitt specialbyggda labb och som räddade den mest dyrbara utrustningen i bilen den allvarligaste. Men den gick ändå rätt in i hjärtat. Vi pratar också om de extra brandutsatta djuren, till exempel en sällsynt, svart kakadua, den långsvansade kängururåttan och dvärgpungsovaren. Det är djur som bara finns på begränsade områden och redan är utrotningshotade. När det brinner där kanske de helt dör ut. Medverkande:Björn Gunér, Marie-Louise Kristola och Lena Nordlundvet@sr.se

7 Helmi 202046min

Han ville visa världen att apor kan prata som vi

Han ville visa världen att apor kan prata som vi

Herbert Terrace lät en schimpansunge växa upp i en hippiefamilj på Manhattan. Tanken var att lära den teckenspråk. Men en dag fick han backa på allt han sett i projektet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi har träffat forskaren bakom Project Nim, Herbert Terrace, som inledde ett psykologiexperiment om språkinlärning hos schimpanser 1973 och som skapat rubriker sedan dess. Som en retfull markering till tidens ledande lingvist, Noam Chomsky, döpte han apungen till Nim Chimpsky. Chomsky var övertygad om att språk är unikt mänskligt men Herbert Terrace var ganska säker på att han skulle lyckas motbevisa honom. Själv har han inte kunnat sluta tänka på försöket och har nu teorier om varför allt gick fel, och har precis skrivit en bok om det. Idag är han övertygad om att inga apor kan lära sig språk. Andra forskare vi pratat med är inte lika säkra. Medverkande: Lena Nordlund och Björn Gunérvet@sverigesradio.se

31 Tammi 202046min

Suosittua kategoriassa Tiede

utelias-mieli
rss-mita-tulisi-tietaa
docemilia
tiedekulma-podcast
mielipaivakirja
radio-antro
rss-poliisin-mieli
rss-duodecim-lehti
hippokrateen-vastaanotolla
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast
rss-lihavuudesta-podcast