Den stora vokaldansen – när svenskan förändrades i grunden
Språket13 Loka 2025

Den stora vokaldansen – när svenskan förändrades i grunden

Under medeltiden ändrades vokalerna i det svenska språket. I veckans avsnitt ger vi exempel på hur orden lät innan vokalerna förändrades.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vokalskiftet i yngre fornsvenska. Så kan det också kallas, men vi väljer det roligare namnet: Den stora vokaldansen.

Under 1300- och 1400-talet händer inträffar nämligen ett skifte i uttalet vokaler i svenskan.

– Det som händer då det är att vi får de moderna vokaler som vi har idag, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.

Moderna vokalförskjutningar

Även i modern tid finns det förskjutningar av vokaler. Yngre personer har ofta anammat ett nytt sätt att uttala vissa vokaler.

Vad har till exempel unga tjejer i Göteborg gemensamt med bohuslänningar och Lidingöbor? Svaret: En specifik vokal.

Gäst i avsnittet är Lena Wenner, forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminne.

– Det sker en variation i språket hela tiden, framförallt vokalerna är lite flyktiga. En ljudförändring som pågår just nu är de långa ä- och ö-ljuden, men det har hållit på i några decennier, säger hon.

Språkfrågor i avsnittet

Är det Blekingedialekt att säga ”sjytton”, ”sjyttio” och ”skjytsa”?

Vi har bara ett långt a-ljud i svenskan, förutom i ordet ”fan”. Varför är det så?

Mer om vokalförändringar

Läs Stora vokaldansen av Gun Widmark (från 1998).

Läs blogginlägget Vokaler i förändring av Lena Wenner (från 2020).

Läs doktorsavhandlingen När lögnare blir lugnare av Lena Wenner (från 2010)

Läs studentuppsatsen Främre realisation av kort /u/ i nordvästra Skåne av Lisa Borglin (från 2025).

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Jaksot(933)

Var ligger Tjotahejti och Långtbortistan?

Var ligger Tjotahejti och Långtbortistan?

Tjotahejti, där pepparn växer och ute i spenaten, är uttryck för att beskriva en plats långt bort. Ylva Byrman har letat liknande uttryck på andra språk och hittat rövar, diarré och Bum Fuck, Egypt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVarför uttalar vissa ordet acceptera med ett s-ljud och varifrån kommer det uttalet?Är "Tjotahejti" och "Åvävvla" samma plats eller vad är ursprunget till dessa ord? Vad kommer vi kalla året om 100 år, alltså 2116. Kommer vi säga "tjugoetthundrasexton" eller "tvåtusenetthundrasexton" eller något annat?Vilka regler finns för särskrivning i svenskan?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

27 Syys 201624min

Jag ska ha! Jag vill ha! Kan jag be att få? - Hur pratar vi när vi beställer?

Jag ska ha! Jag vill ha! Kan jag be att få? - Hur pratar vi när vi beställer?

Det finns många sätt att uttrycka en beställning i svenskan. Har uttrycket "jag ska ha" blivit vanligare, undrar lyssnaren Joachim. Ylva Byrman reder ut beställningsuttryck och artighetsnivåer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorVad är skillnaden mellan orden "men" och "fast"?Har det blivit vanligare att säga "jag ska ha" när man beställer något? Och är det otrevligt att säga så?Vad är skillnaden i betydelsen mellan orden "fysisk" och "fysikalisk"?Och en uppdatering kring hur lyssnarna använder ordet "chatta".Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

20 Syys 201624min

Skulle vi kunna prata med Gustav Vasa?

Skulle vi kunna prata med Gustav Vasa?

Om vi damp ner i Gustav Vasas 1500-tal, skulle vi då förstå vad vår omgivning sa eller stå där som levande frågetecken? Det undrar lyssnaren Johnny. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor: Varifrån kommer uttrycket ”att slå vad”?Vilken är historien bakom uttrycket ”att ligga pall”?Hur långt tillbaka i tiden skulle vi förstå vad folk omkring oss sa, och hur långt framåt i tiden skulle omgivningen fortfarande vara begriplig?Varför finns det tre varianter (svin, gris, fläsk) för att prata om djuret ”svin”?Vilket ursprung har ordet ”kul”? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

13 Syys 201624min

Rita, ret, ritit - varför finns oregelbundna verb?

Rita, ret, ritit - varför finns oregelbundna verb?

Hjälpa, halp, hulpit. Rita, ret, ritit. Så böjde vi dessa verb en gång i tiden. Lyssnaren Daniel undrar varför det finns oregelbundna verb och docent Henrik Rosenkvist lotsar oss genom verbdjungeln. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor: Varifrån kommer orden ”å” och ”ö”? Är det verkligen riktiga ord?Kommer skriftspråket att försvinna?Varför finns det oregelbundna verb? Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

6 Syys 201624min

Ska du med och kröka?

Ska du med och kröka?

Många känner kanske igen uttrycket "Spola kröken" från 70- och 80-talet. Lyssnaren Samuel har skickat in en fråga om ordet som har med att dricka alkohol att göra - "kröka". Varifrån kommer det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor:Förr i tiden hörde man ibland om ”elefanten i porslinsbutiken”, numer hör man bara om ”elefanten i rummet”; den har tydligen blivit mer tystlåten på senare tid. Vilken är historien bakom dessa elefanter?Varifrån kommer verbet ”kröka”? Då inte i betydelsen att fysiskt böja något utan att dricka rikliga mängder alkohol i samband med någon festlighet som till exempel kräftskiva, eller som i kampanjen ”Spola kröken”.Finns adjektivet ”kissnödig” bara på svenska?Vilket är ursprunget till ”gos” och ”gosa”?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

30 Elo 201624min

Det var allt för nu!

Det var allt för nu!

Det har blivit vanligare att säga "Det var allt för nu", speciellt i tv och radio, det tror lyssnaren Bengt-Åke. Har han rätt? Varifrån kommer uttrycket och varför irriterar sig en del på det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågorDet engelska ordet "fresh" kan på svenska översättas till färsk, frisk och fräsch, men vad är ordet ursprungsbetydelse?Vad kallas det när man skickar ett meddelande via messenger, eller andra webbtjänster?Varifrån kommer orden husse och matte?Har uttrycket "Det var allt för nu" blivit vanligare, är det grammatiskt korrekt och varför irriterar sig en del på uttrycket?Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

23 Elo 201624min

Rosa rosor och rått kött - vi pratar färgnyanser!

Rosa rosor och rått kött - vi pratar färgnyanser!

Lyssnaren Lena och medpassagerarna diskuterade skillnaden mellan rosa och skär" under en bilfärd, men lyckades inte enas och vände sig till Språket. Visst är det en klurig fråga men Ylva reder ut! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor:Varför heter det ”mitt på blanka dagen”?Varför är inte teckenspråket ett minoritetsspråk?Vilken är nyansskillnaden mellan ”rosa” och ”skär” och varifrån kommer orden?Varför är Kalifornien den enda amerikanska delstaten som förärats med en svensk version av namnet? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

21 Kesä 201624min

Hej svejs i lingonskogen tjosan hoppsan hej!

Hej svejs i lingonskogen tjosan hoppsan hej!

Lyssnaren Rasmus kommer på sig själv med att säga Hej svejs i lingonskogen och undrar vad han egentligen menar när han säger så? Ylva berättar historien och spelar dessutom upp en liten trudelutt! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans språkfrågor: Varifrån kommer ordet ”floskel” och varför säger man att man ”gör en pudel”?Vilken bakgrund har begreppet ”tjyvtjockt”, hur illa mår man då egentligen? Och heter det tjyv- eller tjuv-?Varifrån kommer uttrycket ”hej svejs i lingonskogen”? Vem myntade det och hur gammalt är det?Varför heter det ”lägenhet”? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

14 Kesä 201624min

Suosittua kategoriassa Tiede

utelias-mieli
rss-mita-tulisi-tietaa
rss-duodecim-lehti
rss-poliisin-mieli
tiedekulma-podcast
docemilia
rss-taivaantarkkailijan-tarinoita
hippokrateen-vastaanotolla
rss-lihavuudesta-podcast
ihanat-ipanat
mielipaivakirja
rss-ammamafia
rss-taivaanranta
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast