Här stod en urskog – sedan kom vattenkraften till norra Sverige

Här stod en urskog – sedan kom vattenkraften till norra Sverige

På 1950- och 60-talen byggdes vattenkraftverk i norra Sverige i ett rasande tempo. Några närmare analyser av vad utbyggnaden skulle betyda för människor och miljö gjordes inte. Och länge saknades både debatt och motstånd kring de väldiga projekten.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Programmet sändes första gången 1 november 2022.

För att södra Sverige skulle få el dämdes exempelvis Ume- och Luleälvarna, från att ha varit till större delen fritt strömmande till att mer bli som serier av insjöar, något som bara ansågs vara ren utveckling.

–Konsekvenserna av vattenkraftutbyggnaden har blivit mycket större än man trodde, menar Dag Avango, professor vid Luleå Tekniska Universitet och ledare för forskningsprojektet ”Vattenkraften och Norrlands vattenanknutna kulturmiljöer”.

I programmet besöks även byn Adolfström som på 1960-talet var tänkt att dränkas, i samband med den planerade utbyggnaden av Vindelälven.

Men med oväntad hjälp från Evert Taube och den kärnkraft som nu började byggas ut i Sverige lyckades bybornas kamp för att rädda Adolfström från att utplånas.

–Vår enighet gjorde oss starka och våra protester var början på Sveriges första miljödebatt, säger Caroline Torfve, som är en av dagens invånare i den lilla byn.

Medverkande: Dag Avango, professor i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Johan Cederqvist, doktorand i historia vid Luleå Tekniska Universitet; Frida Palmbo, arkeolog Norrbottens Museum; Evert Vedung, professor emeritus i statsvetenskap vid Uppsala universitet; Caroline Torfve, boende och företagare i Adolfström Lappland; Lasse Björngrim, boende i Harads i Lule älvdal; Cristina och Tore Öberg, boende Sjokksjokk.

Reporter: Mats Carlsson-Lénart

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Jaksot(1000)

Präster gör sig redo för smarta robotar

Präster gör sig redo för smarta robotar

Hur ska vi förhålla oss till artificiell intelligens? Hur kommer smarta robotar att påverka oss som människor? Frågor som dessa togs upp till diskussion på prästdagarna i Lund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Biskop Johan Tyrberg har själv en smart högtalare hemma, som han tycker att han bör tala trevligt till trots att det bara är en maskin. Tyrberg är den som står bakom prästdagarna i Lund, som ägnades helt åt frågor om artificiell intelligens. Självkörande bilar, smarta robotar och AI i vården är frågor som blir allt mer aktuella. Prästerna behöver vara beredda på diskussionerna ute i sina församlingar, menar biskopen. Och i kärnan av funderingarna finns den urgamla teologiska frågan: Vad innebär det att vara människa? I programmet medverkar: Johan Tyrberg, biskop i Lunds stift. Prästerna Josefina Solberg, Martin Skåring, Mikael Göth, Minna Maksimov och Kristina Sjöström. Malcolm Brown, präst och samordnare för etikfrågor i Church of England. Sara Wrige, teknologie doktor och präst. Kalle Åström, matematikprofessor vid Lunds universitet som startat ett nätverk för AI-forskare i Lund. Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

5 Helmi 201919min

"Vad finns det för sjukdomar i släkten?"

"Vad finns det för sjukdomar i släkten?"

Många adopterade har inget svar på en av läkarnas vanligaste frågor. Att inte känna till släktens sjukdomshistoria kan göra det svårt att utreda en patient och förebygga ärftliga sjukdomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Adopterade Carina Lövkvist från Ecuador höll på att dö av en ärftlig sjukdom som det tog svensk sjukvård tio år att diagnosticera korrekt. Den biologiska släktens sjukdomshistoria kan vara en viktig pusselbit för att utreda en patient. Utan kunskap om sitt ursprung går man miste om möjligheten att få förebyggande vård. Med: Carina Lövkvist, adopterad, Anders Lövkvist, adopterad, Magnus Nordenskjöld, professor klinisk genetik KI Stockholm, Lynn Åkesson, professor i etnologi Lunds universitet, Anders Gummesson, specialistläkare klinisk genetik Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg. Ylva Carlqvist Warnborgvet@sverigesradio.se

4 Helmi 201919min

Här är 70-åringarna som bidrar med sig själva till forskningen

Här är 70-åringarna som bidrar med sig själva till forskningen

Kvinnor och män över 70 blir allt mer lika varandra både medicinskt och psykiskt. Det är en av de slutsatser man kan dra av H70 studien som nu pågått i snart 50 år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Som ett tack för hjälpen bjöd forskare i den så kallade H70-studien in alla de göteborgare födda 1944 som bidragit med data till denna unika undersökning. Och deltagarna kom, i massor, för att få veta mer om all den forskning som datainsamlingen bidrar till, hur långt den kommit och vad forskarna inom sina olika fack hoppades kunna åstadkomma. I programmet medverkar Ingmar Skoog, forskningsledare och föreståndare för AgeCap, Hanna Falk Erhag, docent vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs Universitet, Erik Westman, forskare i klinisk geriatrik KI, Johan Skoog, doktorand psykologiska institutionen Göteborgs Universitet, Gösta Olin, försöksdeltagare samt Lena Jacobsson och Margareta Göransson, försöksdeltagare. Programledare: Elisabeth Renström Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

3 Helmi 201919min

När naturens krafter segrar (R)

När naturens krafter segrar (R)

Människor är duktiga på att betvinga naturen, men det har inte alltid gått och kommer inte alltid gå att göra det. I Danmark har man lyckats tygla sandflykten, men stranderosion är ett större problem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Vetandets värld besöks fyren Rubjerg Knude på Jyllands västkust. År 1900 byggdes fyren och den släcktes 1968, eftersom en vandrande sanddyn lagt sig i vägen för fyrens ljus. Nu har sanden vandrat iväg och om fyren vore tänd skulle de sjöfarande kunna se ljuset igen. Men i stället finns ett annat problem, havet som när fyren byggdes låg 200 meter bort, har kommit närmare och fyrtornet står nu bara några få meter från en avgrund. Om inte fyren rivs eller flyttas kommer den inom ett par år att rasa ner, 30 meter på stranden. I programmet hörs: Jakob Kofoed, naturguide Vendsyssel Historiske Museum, Lars Clemmensen, professor Köpenhamns universitet, Villy Hansen, naturguide Skagen. Mats Carlsson-Lénartvet@sverigesradio.se Producent: Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

31 Tammi 201919min

Hundmat god nog för människor?

Hundmat god nog för människor?

Hundmaten får allt bättre kvalitet. Är den till och med så pass bra att människor skulle kunna äta den? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Analyser visar att dagens hundmat har nära på samma näringsinnehåll som är rekommenderat till människor. Samtidigt går trenden mot att ge hundar allt mer kött, eller rent av bara kött, och detta är foderforskare kritiska till. Dels har hundarnas köttätande indirekt en negativ inverkan på klimatet, dels är hundar inte vargar - deras ämnesomsättning har förändrats av tusentals års samliv med människor och kan därför till exempel tillgodogöra sig stärkelse. På senare år har man också börjat uppmärksamma allergier hos hundar - mot bland annat proteiner som finns i olika typer av kött. I programmet hörs: Hanna Palmqvist, doktorand på SLU forskar på hundfoder, och Rolf Spörndly, foderforskare på SLU. Gustaf KlarinGustaf.klarin@sverigesradio.se

30 Tammi 201919min

Utbildning för många viktigt för nya forskningsministern (R)

Utbildning för många viktigt för nya forskningsministern (R)

Matilda Ernkrans (S) är ny forskningsminister. Vem är hon, och vad vill hon med svensk forskning? Vetandets värld möter en färsk minister som brinner för att fler ska få högre utbildning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det första den nya ministern nämnde om sitt uppdrag handlar om att tillgängliggöra högre utbildning i hela landet och att universitet och högskolor ska samverka med det omgivande samhället. Vad tänker hon om spetsforskning, om anslag till nyfikenhetsstyrd forskning, och om att Sverige halkar efter som innovationsland? Vetandets värld möter Matilda Ernkrans i en lång intervju innan första ämbetsveckan är slut. Programmet är en repris från i fredags, som sänds igen med anledning av att dagens sändning kl 12.09 utgår. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

29 Tammi 201919min

Alexandre Antonelli – ny chef där Darwin forskade

Alexandre Antonelli – ny chef där Darwin forskade

Biologen Alexandre Antonelli brinner för att sprida kunskap om biologisk mångfald. Från den 1 februari är han forskningschef för anrika Kew Gardens i London, de botaniska trädgårdarna som bedriver världskänd forskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Alexandre Antonelli drömmer om att utforska de digitala möjligheterna på sitt nya jobb för att minska det botaniska kunskapsgapet mellan forskarna och allmänheten. Och han tycker att det är viktigt att kunna se skönheten i de minsta varelserna på jorden. Vi träffar honom i de tropiska växthusen i botaniska trädgården i Göteborg, där väl gömda, skygga pilgiftsgrodor sjunger bland bladen. Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

28 Tammi 201919min

Unikt ebolavaccin kan skapa nya vägar för framtida vaccin

Unikt ebolavaccin kan skapa nya vägar för framtida vaccin

Vaccinet mot den dödliga blödarsjukdomen ebola är hundraprocentigt effektivt. Det ger nu forskare hopp om att hitta nya sätt att snabbare testa vaccin mot okända globala hälsohot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ebolaepidemin i Västafrika skapade panik i hela världen hösten 2014. Just innan utbrottet ebbade ut våren därpå hann forskare testa ett vaccin. Till forskarnas förvåning gav vaccinet fullständigt skydd mot den dödliga sjukdomen. Det unika vaccinet öppnar nu möjligheter att kunna testa hur effektiva nya vaccin kan bli. En kunskap som kan vara viktigt inför de tusentals okända smittor som kan föras över från djur till människa. Medverkande: Ali Harandi, docent och föreståndare för vaccinlabbet, avdelningen för mikrobiologi och immunologi, Institution Biomedicin, Sahlgrenska Akademin i Göteborg, Sravya Nakka, Ogonna Obudulu, Gopinath Kasetti, alla forskare vid vaccinlabbet vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg, och Joseph Kasongo, provinssekreterare för kongolesiska Röda Korset i Nord Kivu i Kongo-Kinshasa. Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

27 Tammi 201919min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
utelias-mieli
rss-poliisin-mieli
tiedekulma-podcast
rss-duodecim-lehti
docemilia
sotataidon-ytimessa
hippokrateen-vastaanotolla
filocast-filosofian-perusteet
rss-ammamafia
rss-tiedetta-vai-tarinaa
mielipaivakirja
rss-ranskaa-raakana
rss-kipinoita-podcast
rss-normaalivinouma
rss-astetta-parempi-elama-podcast
rss-mental-race
rss-hengenpelastajat
rss-lihavuudesta-podcast