Att döda ett barn

Det är en av historiens mest kända kärlekshistorier, den mellan den franska drottningen Marie-Antoinette och svenske greven Axel von Fersen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tobias Svanelid dyker ner bland peruker, puder, solfjädrar och hovdamerna på Versailles med hjälp av Kristina Ekero Eriksson, författare till aktuella boken Förbindelsen som skildrar relationen mellan Marie-Antoinette och Axel von Fersen. Kärleken mellan dem är världsberömd, men detaljerna i den har fram tills helt nyligen varit okända. Genom att dechiffrera kärleksparets korrespondens får vi nu en fördjupad bild av hur relationen växte och fördjupades. Innan den fick sitt tragiska slut i och med Franska revolutionen.Och så uppmärksammar vi det europeiska byggnadsvårdsåret som fyller 50 år i år och vill rikta uppmärksamheten mot behovet att värna om våra byggnader. Svenska byggnadsvårdsföreningens Helena Hammarskiöld och Stephan Fickler berättar om byggnadsvårdens historia och ställning idag.

4 Helmi 44min

I 250 år har staten, kyrkan, läkare och andra experter haft åsikter om vad som är en bra förälder, och vad som är en dålig. Vi granskar råden som präglat föräldraskapet sedan 1700-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Maja Larsson är aktuell med boken ”Föräldrarnas födelse” där hon undersöker vilka råd och tips som påverkat svenska föräldrar sedan 1700-talet. Vi följer med henne på en resa genom seklernas experttips. För visst har det varit svårt att vara förälder när synen på barnen förändrats från att i äldre tider ha setts som en resurs i arbetslivet, till att de under 1800-talet förväntades lyda blint, eller vara nära föräldrarnas sexliv på 1970-talet.Dessutom svarar Dick Harrison på en lyssnarfråga om namnen på landskapen runt Mälardalen - vad är det för maktcentrum som Uppland, Sörmland och Västmanland relaterar till?Programledare är Tobias Svanelid.

28 Tammi 44min

I närheten av ikoniska Göbekli Tepe har nu tjugotalet liknande platser börjat grävas ut. Tobias Svanelid besöker några av platserna som tillsammans målar upp den fantasieggande Tas Tepeler-kulturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det så kallade Tas Tepelerprojektet syftar till att ge en rikare bild av den plats där den mänskliga civilisationen startade. På de böljande kullarna i sydöstra Turkiet samlades för 12 000 år sedan jägare i stora mängder och började för första gången i mänsklighetens historia uppföra gigantiska komplex i sten. De första stegen syns i Cakmaktepe där speciella kultiska byggnader i trä uppfördes. Fatma Sahin leder utgrävningarna där och berättar att kulturen som utvecklades på platsen snart skulle blomstra på platser som Sayburc och Karahantepe, där världens äldsta fullstora människoskulpturer har hittats och där unga jägare genomgick initiationsriter i bassänger som kan ha fyllts med blod.Arkeologen Hans Georg Gebel och nationalekonomen Ola Olsson menar att fynden i sydöstra Turkiet nu ger oss anledning att omvärdera den så kallade neolitiska revolutionen. Att jordbrukande och domesticerade djur inte verkar ha varit orsaken till att människan först blev bofast.Programledare är Tobias Svanelid.

21 Tammi 44min

I sydöstra Turkiet skriver utgrävningarna av Göbekli Tepe om historien. Det enorma komplexet, åtminstone 11 500 år gammalt, berättar en ny historia om jägarbefolkningens förmåga att organisera sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den har förbluffat forskare i 30 år sedan den upptäcktes på en höjd överblickande den Bördiga halvmånen. Hur kunde jägar-samlare uppföra enorma stenkomplex och smycka dem med fantasifulla avbildningar av vildsvin, gamar och spindlar? Tobias Svanelid besöker Göbekli Tepe och träffar forskarna som nu kartlägger platsen. Lee Clare som ansvarar för utgrävningarna målar upp bilden av vilda ceremonier med döskallar som tycks ha ägt rum i de speciella kultiska byggnaderna. Arkeologen Svend Hansen spekulerar i hur platsens rika symbolik egentligen ska uttydas, och nationalekonomen Ola Olsson menar att Göbekli Tepe gör att vi behöver förändra vår bild av jägarstenåldern.

14 Tammi 44min

Ane den Gamle, Ingjald Illråde och Ottar Vendelkråka är sagofigurer som rensats bort ur de svenska historieböckerna. Men en ny bok argumenterar för att det nu är dags att återföra sagorna till oss. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Daniel Sävborg är författare till ”Händelser ur Sveriges ohistoria” där han skildrar vikingatidens och medeltidens sagokungar. Ofta är det dråpliga eller våldsamma berättelser, som den om Fjolner som drunknade i mjöd eller kung Gaute som bevittnade hur ättestupan användes. Men även om dessa figurer aldrig funnits på riktigt är det hög tid att återföra deras berättelser till det allmänna medvetandet, anser författaren, för att på det sättet göra den svenska historian och det svenska kulturlandskapet mer levande.Vi uppmärksammar också förra årets viktigaste arkeologiska upptäckter och firar av två jubilarer - Sveriges Radio som fyller 100 och Vetenskapsradion Historia själv, som fyller 25!Programledare är Tobias Svanelid.

7 Tammi 44min

Följ med Tobias Svanelid på en resa från bronsålderns Grekland, via öländska fornborgar och Göteborgs hällristare till 20-talets bilbomber, 40-talets spökraketer och 1700-talets nattlöperskor! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi återvänder till platserna och berättelserna som bär på spännande historier som Vetenskapsradion Historia skildrat under 2024. Det blir en resa från forntiden med Cyperns rika bronsåldersgravar, om våldsamma stenåldersbönder och galna gladiatorer till Karl Oskars presidentval, Ukrainska skyttegravar och forna generationers skolvägar.

31 Joulu 202444min

Ett rop på hjälp och ett bevis för människans obändiga hopp. Flaskposten har i alla tider berättat om människor i nöd och en ny bok uppmärksammar dess historia. Vi slår också ett slag för ullåldern! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I boken ”Flaskpost - nödrop från verkliga skeppsbrott” berättar författarna Björn Hagberg och Martin Widman om 1800- och 1900-talets dramatiska fartygskatastrofer och hur människor i nödens stund skickat meddelanden i flaskor som rop på hjälp. Tillsammans berättar flaskposterna om sjöfartens roll i äldre tider, om sjömännens utsatta liv och om hur haven förenar oss. Men mest av allt om hur människor även när nöden varit som störst bibehållit hoppet.Vi uppmärksammar också forskningen om ullens betydelse under bronsåldern, som arkeologen Sophie Bergerbrandt menar var den viktigaste och mest exklusiva varan i bronsålderns handelsnätverk. Hon menar till och med att vi borde byta ut begreppet bronsålder mot ullålder!Och så svarar Dick Harrison på en fråga om straffet att stena någon. Är det ett påhitt av Monty Python eller något som verkligen hänt?Programledare är Tobias Svanelid.

24 Joulu 202444min

Historiker låter nu en AI leta efter historiska svenskar genom att lära sig att känna igen deras ansikten. Vi uppmärksammar projektet och besöker också jubilerande Centrum för Näringslivshistoria. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En AI håller på att lära sig känna igen historiska svenskars ansikten för att hjälpa forskarna att leta i Stadsarkivets och Stadsmuseets stora arkiv efter dessa människors livsöden. Historikern Mats Hayen berättar om projektet som kan ge helt ny information om helt vanliga svenskar, men som också skapar etiska utmaningar.Vi besöker också det nio mil stora arkivet där Sveriges företag sparar sina arkiv för eftervärlden. Centrum för Näringslivshistoria har i 50 år sparat, bevarat och beforskat de rekordstora samlingarna som kan berätta om företagens ofta bortglömda roll i Sveriges historia. Alexander Husebye och Anders Houltz på arkivet berättar om vikten av att minnas industridesigners, galna oljeprojekt och kopparletning i Härjedalen.Programledare är Tobias Svanelid.

17 Joulu 202444min