Vår skaldande feminist

Sveriges historia är inte enbart dess kungars. I en aktuell antologi riktas nu fokus på samhällets mest utsatta genom historien, vilket ger en ny bild av vårt lands senaste 700 år. - Historien handlar oftast om kungar, drottningar och fältherrar, men vi vill skildra människorna som levde på samhällets absoluta botten, historiens trasproletariat, säger Sofia Holmlund, en av redaktörerna till boken Usla, elända och arma. Dessutom uppmärksammas det 150-årsjubilerande talet vid Gettysburg, då Abraham Lincoln definierade vad inbördeskriget egentligen handlade om. Ett tal som definierat USA som nation, enligt historikern Dag Blanck. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Marras 201324min

Hon bojkottade Gustav III:s fester och anklagades för statskuppsförsök. Hedvig Elisabeth Charlotta var det svenska hovets flitigaste dagboksskrivare, men också en skicklig intrigmakare och politisk aktör i Sveriges stormiga revolutionstid. - Hon utövade sin makt på de informella arenorna, men gjorde det bästa av en ganska komplicerad situation, säger My Hellsing som studerat drottningens politiska ambitioner. Dessutom besöker Tobias Svanelid och historieprofessorn Martin Hårdstedt den svenska historiska kultplatsen vid Lützen för att ta reda på vad Gustav II Adolf egentligen spelar för roll i dagens historiska medvetande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Marras 201324min

För 300 år sedan styrdes stormakten Sverige ifrån en turkisk kiosk i Timurtasch. Här beslutade kungen bland annat om att införa justitiekanslersämbetet - en instans som lever kvar än idag. Vetenskapsradion Historia ger sig ut på jakt efter spåren av Karl XII:s turkiska äventyr och söker efter spåren efter karolinerna i turkiska Edirne och grekiska Didymoticho, där kungens minne lever kvar i fotbollslaget som bär hans namn. I allhelgonatider har skräcken högkonjunktur - liksom den hade i slutet av 1800-talet. Konstvetaren Anna-Maria Hällgren menar att förrförra seklets fascination för brottslingar, änglamakerskor och likplundrare egentligen handlade om uppfostran. - Genom att besöka vaxkabinettens ruskiga avdelningar skulle 1800-talsmänniskan lära sig se skillnad på en giftmördare och en falskmyntare, menar hon. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

31 Loka 201324min

Ingen ribba i målet, frispark för lyrtagning och domarna på bänken. Mycket var annorlunda när fotbollen enades om sina första gemensamma regler för 150 år sedan. Vetenskapsradion Historia besöker platsen där världens populäraste sport föddes. - Varenda privatskola hade sina egna regler för hur fotboll skulle spelas, och vid mötet i oktober 1863 handlade det om att enas om gemensamma regler, berättar fotbollshistorikern Åke Jönsson. Dessutom besöker Vetenskapsradion Historia verklighetens Downton Abbey, med anledning av en aktuell bok som skildrar livet på Highclere Castle som stått modell för tv-serien. I centrum för berättelsen står Lady Almina, som köpte sig såväl slott som titel av sin rike pappa, men historikerna är kritiska till skönmålningen av det tidiga 1900-talets klasskillnader. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Loka 201324min

I oktober 1813 drabbade 600 000 soldater samman vid Leipzig i ett av historiens största fältslag. Folkslaget vid Leipzig innebar slutet för Napoleon, och födelseplatsen för en tysk nationalkänsla. - Vi har ju lärt oss att Waterloo är avgörandet, med det var här vid Leipzig som Napoleon hade sin tyngsta förlust, berättar historieprofessorn Martin Hårdstedt. Vetenskapsradion Historia besöker platsen för slagfältet, och de museer som idag visar jubileumsutställningar, och undersöker hur man idag högtidlighåller minnet av fältslaget, som skördade mer än 50 000 dödsoffer. På platsen finns numera det 100-åriga Folkslagsmonumentet, en kolossal byggnad som skulle minna om segern mot Napoleon - men hur har minneskulturen förändrats från 1800-talets romantiska nationalism, via kalla kriget till idag? Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

17 Loka 201324min

Att fingera otrohet verkar ha varit en vanlig strategi för högadeln att få skiljas i början av 1800-talet. Vetenskapsradion Historia berättar om adelns skilsmässoboom och om kvinnornas långa kamp för att bli myndiga. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

10 Loka 201324min

För 75 år sedan sändes radions första socialreportage, På husesyn med Ludvig Nordström. En radioserie som kom att revolutionera folkhemmet. Vetenskapsradion Historia undersöker hur Lort-Sverige anno 1938 egentligen såg ut, och vad det var Lubbe Nordström ville förändra. - Det handlade inte om städning utan om själva husen, som man ansåg höll Europas lägsta standard, berättar historikern Jenny Björkman. Men den lort som skulle bort var inte bara fysisk, utan också själslig, menade Lubbe Nordström, som kritiserades för att syssla med rasbiologisk skandaljournalistik. Dessutom uppmärksammas emigrationsutredningen 1913 som skulle förklara varför alla svenskar tycktes överge moderlandet för Amerika. En utredning som i förlängningen lade grunden för ett modernt och amerikaniserat Sverige, menar historikern Dag Blanck. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Loka 201324min

Veckans avslöjande om polisens olagliga register över romer har en lång historia. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar antiziganismens rötter i rasbiologiska institutets kartläggningar av romer, och 1950-talets polisinsatser i romska tältläger. - Nu krävs krafttag för att återskapa ett förtroende mellan romer och svenska myndigheter, och jag befarar att det pågående arbetet med en vitbok över övergreppen mot romer är i gungning, säger historikern Jan Selling, författare till en nyutkommen bok om svensk antiziganism. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också historikernas nyväckta intresse för föremål. I efterdyningarna av alla antikprogram på tv riktar nu författarparet Katarina Harrison Lindbergh och Dick Harrison ljuset mot 101 föremål i Sveriges historia. Och så berättar författaren och historikern Bo Lidegaard om hur det kunde komma sig att 7 000 danska judar lyckades rädda sig till Sverige 1943. I sin uppmärksammade bok Landsmän granskar han en av andra världskrigets fåtaliga ljuspunkter. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

26 Syys 201324min