Pålspetsare och fiskfantaster – stenålderns Motalabor under lupp

För exakt hundra år sedan lades grunden för ett riskabelt svenskt gruvbrytningsprojekt på Svalbard. Platsen, längst in i Billefjorden på västra Spetsbergen, var tänkt att bli centrum för svensk kolbrytning på Svalbard, och skulle lägga grunden för svenska territoriella anspråk på ön. Men projektet misslyckades, och Pyramiden övergick så småningom i sovjetisk ägo. Vetenskapsradion Historia reser till Pyramiden, där resterna av den rysk-svenska gruvbyn fortfarande finns kvar, bland annat med världens nordligaste Leninstaty. - Det mesta av den svenska gruvverksamheten på Svalbard är försvunnet, men vissa husgrunder finns kvar än idag, berättar teknikhistoriker Dag Avango. Dessutom uppmärksammas invandrarnas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling. Anders Johnson, författare till den aktuella boken Garpar, gipskatter och svartskallar, berättar om hur invandrarna har vitaliserat svensk ekonomi och företagsamhet, allt sedan medeltidens katedralbyggare och tyska köpmän. Under 1900-talet var det inte minst folk ifrån Italien, Grekland och Mellanöstern som kom att lägga grunden för flera framgångsrika svenska företag, däribland olivoljepionjären Fernando Di Luca, baddräktskungen Panos Papadopoulos, golvläggarmästaren Darko Pervan och tidningsdrottningen Amelia Adamo. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Joulu 201024min

Traditionsenligt bjuder Vetenskapsradion Historia på julklappstips för den historiesugne. Trenderna hos årets historiebokutgivning granskas, och redaktionen lyfter fram höjdpunkterna, men också ett och annat bottennapp. Dessutom speltestas det strategiska spelet Wings of War, där spelarna, såhär i det svenska flygets hundraårsjubileumstid, kan ikläda sig rollen av ett flygaräss från första världskriget. Den aktuella DVD-boxen Pacific, liksom kritikerrosade tv-spelet Assassins Creed Brotherhood, tas också upp i programmet. Programledare är Tobias Svanelid. Böcker, spel och DVD:er som presenteras i programmet: Tredje rikets öga av H G Hiller von Gartringen Joseph Goebbels av Lars Ericson Wolke Jag var Hitlers livvakt av Rochus Misch Hitlers knarkande hantlangare av Bosse Schön 101 historiska myter av Thomas Oldrup och Åke Persson Den sårbara supermakten av Erik Åsard Ladies av Johan Hakelius Ivans krig av Catherine Merridale I Stalins våld av Artur Szulc Stalins barn av Owen Matthews Tempelbranden av Catharina Ingelman Sundberg Assassin's Creed Brotherhood av Ubisoft Wings of War av Andrea Angiolino och Pier Giorgio Paglia The Pacific av bland andra Tom Hanks och Steven Spielberg Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Joulu 201024min

Vid Rissne strax norr om Stockholm gräver arkeologerna ut ett tidigt kristet gravfält. Men skeletten visar spår som tyder på att gamla hedniska riter också varit inblandade under begravningarna. - Vi har hittar flera tecken som tyder på att de som bodde på Rissne gård och begravde sina döda här var rädda för att deras släktingar skulle gå igen om de begravdes på det nya kristna viset, berättar arkeologen Lotta Mejsholm. Enligt kristen sed skulle kropparna begravas orörda, liggande i kistor vända i öst-västlig riktning, men vid Rissne har arkeologerna hittat spår av brända ben, nedtyngande stenblock och vilsekomna kranier, som tyder på att gårdsfolket vidtagit försiktighetsåtgärder i syfte att slippa gengångare. - Den här övergångsperioden mellan hednisk och kristen tid tycks ha varit påfrestande och kanske ångestskapande för folket i Rissne, som hittat på egna sätt att handskas med sin rädsla, menar Lotta Mejsholm. I Vetenskapsradion Historia berättas också om de utländska uppfinnare och entreprenörer som låg bakom det svenska ekonomiska undret på 1800-talet. Författaren Anders Johnson berättar utifrån sin aktuella bok Garpar, gipskatter och svartskallar om människorna bakom svenska ekonomiska framgångssagor som Zoégakaffet, Mazettichokladen, Beckerfärgen och Bukowskis konsthandel, alla exempel på invandrade entreprenörskap. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

9 Joulu 201024min

- De gräver med Bibeln i ena handen och spaden i den andra, säger antikvetaren Hans Furuhagen om många av de arkeologer som arbetat i det Heliga Landet. I en aktuell bok berättar han historien om Bibelns arkeologer, som allt sedan 1700-talet letts av bibeltexter och trossatser, snarare än källkritik och vetenskaplig noggrannhet. - De har sett Bibeln som en tillförlitlig historisk källa och försökt använda arkeologin för att bevisa dess skrifter, berättar Hans Furuhagen. Problemet är att Bibeln inte är en historiebok och att den här typen av arkeologi leder forskningen på irrvägar, säger han. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar Furuhagens Bibeln och arkeologerna, som redan fått kritik för att slå hål på Bibelns berättelser, som fortfarande betyder mycket för miljontals människor, såväl i Sverige som internationellt. Dessutom uppmärksammas boken som vill lyfta fram invandrarnas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling under de senaste 1000 åren. Anders Johnson, aktuell med Garpar, gipskatter och svartskallar berättar om medeltidens katerdralbyggare, Hansans tyskar, vallonska entreprenörer och 1700-talets Lilla London i Göteborg. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

2 Joulu 201024min

Sveriges Nationella Förbund var det största extremnationalistiska partiet i Sverige under tiden fram till andra världskriget, med som mest bortåt 40 000 medlemmar. På 1930-talet hade man dessutom tre representanter i riksdagen. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar partiet som också var bland de första att förneka Förintelsen av Europas judar. - Jag menar att den svenska extremhögern var bland de första att påstå att Förintelsen av judarna bara var antitysk propaganda, menar Stéphane Bruchfeld. Bruchfeld har studerat Sveriges Nationella Förbund, från de att de bildades som en ungdomsavdelning inom dåtidens Moderaterna 1915, tills dess att rörelsen försvagas efter andra världskriget. Han menar att de inte kan beskrivas som ett rent nazistiskt parti, men att de var starkt tyskvänliga, och närde antidemokratiska, rasitiska och antisemitiska idéer. - De drivande bakom det berömda Bollhusmötet vid Uppsala universitet 1939 var också medlemmar i SNF, berättar författaren Ola Larsmo, som också menar att forskare hittills gjort ett dåligt jobb för att lyfta fram svenska tidigare nazisympatisörer i ljuset. - Många av SNF:s meldemmar togs upp av Högerns riksorganisation efter kriget, och kom i vissa fall att få betydelsefulla poster, berättar han. Dessutom uppmärksammar programmet aktuell forskning om våld inom äktenskapet. Historikern Marie Eriksson har undersökt ett trettiotal fall av våld och oenighet inom äktenskapet under 1800-talet, och menar att mycket av dagens debatt ring frågor om kvinnojourer och hustrumisshandel har sina rötter i 1800-talets politik och praktik. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Marras 201024min

För exakt 100 år sedan avrättades den siste mannen i Sverige. Vetenskapsradion Historia berättar historien om Johan Alfred Ander, som den 23 november 1910, klockan åtta på morgonen, avrättades med giljotin på Långholmen i Stockholm. - Jag vill mena att Ander straffades extra hårt eftersom han aldrig erkände sitt brott, säger Joakim Forsberg, författare som granskat fallet. Tidigare samma år hade Ander rånmördat en kvinna på ett växelkontor i centrala Stockholm, han infångades snabbt av polisen, men erkände aldrig brottet. Under rättegången och i fängelsecellen uppvisade han istället en näst intill nihilistisk inställning, menar Joakim Forsberg, och kanske var det detta som bidrog till att Ander inte benådades och att dödsstraffet inte omvandlades till ett livstidsstraff. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också ett annat 100-årsminne, den så kallade Svarta Fredagen den 18 november 1910, då en brittisk demonstration för kvinnlig rösträtt brutalt nedkämpades av polisen. Två kvinnor dog i samband med polisvåldet och omkring 100 rösträttskämpar arresterades. - Den brittiska kampen för kvinnlig rösträtt var mycket blodig och våldsam, och står i skarp kontrast med hur det gick till i Sverige, berättar historieprofessorn Kjell Östberg. Kvinnor orkar inte med riksdagsarbete rent fysiskt, och kommer dessutom att störa ordningen i kamrarnas arbete, var några av männens motargument mot införande av kvinnlig rösträtt i Sverige, berättar Kjell Östeberg. 1921 skulle kvinnor ändå få tillgång till samma demokratiska rättigheter som männen, men trots det visade det sig att det skulle ta mycket lång tid för kvinnor att ta plats i riksdagen. - I det första valet där kvinnor fick rösta fick bara fem kvinnor ta plats i riksdagen, så man kan nog tala om en backlash för den kvinnliga rösträttsrörelsen under hela 1920-talet, berättar Kjell Östberg. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Marras 201024min

För exakt 150 år sedan bildades Stockholms Frivilliga Skarpskyttar - en sammanslutning som med vapen i hand verkade för demokratiska reformer och ett stärkt försvar. Skarpskytterörelsen var Sveriges första och största folkrörelse, som mest hade man 40 000 medlemmar, men har länge setts som en historisk parentes, men historikern Mats Hellstenius menar att rörelsen lade grunden till det moderna Sverige. - Såväl tvåkammarriksdagen som allmän värnplikt var två reformer som skarpskyttarna framgångsrikt drev igenom, berättar han. Men skarpskyttarna ägnade sig lika mycket åt festande och mysiga familjepicknickar, som åt politisk propaganda, statyinvigningar, parader och skyttetävlingar. - De var en blandning av Hells Angels och 68-rörelsen, menar Mats Hellstenius. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också den aktuella forskningen kring ishockeyns historia i Sverige - en sport som på rekordkort tid växt in i den svenska folksjälen. - Hockeyn drevs igenom uppifrån, av ett liten grupp rika herrar, berättar historikern Tobias Stark, men på 50 år kom sporten att bli en svensk nationalsport. 1920 spelades den första svenska ishockeymatchen, en OS-match mot Belgien, och bara femtio år senare skulle 82 procent av svenskarna följa VM-finalen mellan Tre Kronor och Sovjetunionen. - Ishockeyn är en makalös framgångssaga, både i antalet utövare och åskådare, menar Tobias Stark. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Marras 201024min

För 300 år sedan kunde män gå i kjol och mena att byxor var något simpelt. Men efter Franska revolutionen kom byxan att bli manlighetens symbol, medan kvinnor förväntades gå i långa kjolar. Franska historieprofessorn Christine Bard har studerat hur vår syn på kjolar och byxor förändrats genom historien, och hur plaggen använts för att cementera en konservativ könsmaktsordning. - Klädernas historia är i högsta grad en politisk historia, menar Christine Bard. Också allt fler svenska historiker börjar nu intressera sig för klädernas historia och i en aktuell avhandling studerar historikern Anna Hedtjärn Wester hur män sett på kostymen vid den tid då plagget slog igenom vid förra sekelskiftet. Tvärtemot rådande uppfattningar om kostymen som ett anonymiserande och förborgerligande plagg, försökte män i alla samhällsklasser framhäva sin egen identitet genom kostymen. - Männens sätt att klä sig i kostym förkroppsligar en kamp för att få bli inkluderade i det moderna samhället - på egna villkor, säger Anna Hedtjärn Wester. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Marras 201024min