Prinsrykten och Ekodebatt

Han målades upp som en vilsen tonårstjej i UG:s program om transvården. Nu berättar han själv. Om det som inte berättades i SVT-dokumentären om Josefin Nilsson. Etik-diskussion om vårdgranskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Ilska mot SVT efter reportage om transvårdenFörra fredagen gick en ung transkille ut i sociala medier. Han var en av de unga som det i Uppdrag Granskning program från förra veckan pratades om, men inte med. Hannes som han heter, är 20-år och lever idag som man, men målades i Uppdrag Granskning upp som en vilsen tonårstjej. Reporter: Therese Rosenvinge.• Saknade pusselbitar i SVT:s dokumentär om Josefin NilssonI hela landet har tittare upprörts av hur Josefin Nilsson, på 90-talet, misshandlades av hennes dåvarande pojkvän. En misshandel som löper som en röd tråd genom SVT-dokumentären och som av reaktionerna att döma många tolkat som en direkt orsak till hennes död. Men är det verkligen hela sanningen eller finns det andra orsaker som kan förklara den folkkära artistens alldeles för tidiga död? Reporter: Jonna Westin.• Att skildra den allra mest utsattaI ett uppmärksammat reportage i höstas kunde Uppdrag Granskning visa hur Sanne, som led av både drogberoende och psyskisk ohälsa, bollades runt mellan olika vårdinrättningar i Stockholm. I veckan följdes programmet upp med nya fall. Hur säkerställer man som journalist att en person med återkommande psykoser fullt ut förstår vad det verkligen innebär att medverka i TV? Och hur långt är det egentligen rimligt att gå för att få tillträde till den vård som ges bakom slutna dörrar? Reporter: Johan Cedersjö.

13 Huhti 201934min

Gellert Tamas till attack mot Karin Olsson efter Expressens uthängning. SVT:s Kulturnyheterna med aprilskammens rodnad över kinderna. Justitiekanslern lägger ner förundersökningar mot 16 tidningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Stämningshot mot Expressen efter namnpublicering av Gellert TamasExpressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet. SVT och SR. Närmast alla nationella mediehus har efter metoo klandrats i branschens olika granskningsorgan. Förra veckan var det som om alla hade lärt sig en läxa. En dramatenskådis var i blåsväder, men inget mediehus valde då att gå ut med hans namn. Men så i tisdags var det dags igen. Expressen gick plötsligt ut med namn och bild på Gellert Tamas som i en text på Facebook anklagades för trakasserier och maktmissbruk av en före detta kollega. Varför hörde inte Expressen båda sidor innan publicering och varför valde de att gå ut med namn?  Reporter: Jonna Westin.Skammes rodnad när SVT:s Kulturnyheter svalde aprilskämtI måndags publicerade den lilla tidningen Biblioteksbladet en artikel sprängfylld av märkligheter. En artikel om att den välkände journalisten Erik Fichtelius utsetts till ny riksbibliotekarie. Det var påhittade och skruvade citat från både kultur- och utbildningsministern och en syrlig släng om att SVT inte publicerar falska nyheter eller aprilskämt. Men det var just det som hände.  Reporter: Johan Cedersjö.Justitiekanslern backar från medieoffensiv – vad händer nu?I slutet av förra året fattade Justitiekanslern ett historiskt och ovanligt beslut när hon inledde förundersökningar om förtal mot inte mindre än 16 tidningar. En busschaufför hade – helt felaktigt – pekats ut i tidningarna för att ha visat porr för skolbarn. Nu i veckan lades hela ärendet ner och ingen utgivare åtalas. Men att JK tog upp publiceringarna innebar ändå att en helt ny aspekt av grundlagen för första gången testades i skarpt läge. Det handlar om en möjlighet till ansvarsfrihet för äldre publiceringar på webben. En ny regel tänkt att gagna utgivarna, men som nu när den börjat tillämpas snarare skapat oro och förvirring kring den viktiga frågan om statens makt över medier. Reporter: Therese Rosenvinge.

6 Huhti 201934min

Dagens Nyheter skrev hjärtskärande vittnesmål från yazidisk kvinna. Men hur verifierade DN grymheterna? Kritik mot Uppdrag granskning, redan innan publicering. Vad definierar en svagt bevakad kommun? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att skilja sanning från rykten efter krigets grymhetDe sista utposterna av terrorgruppen IS har under mars månad besegrats. Bakom sig lämnar nu mördarsekten Irak och Syrien i spillror. Efter varje väpnad konflikt tas ny fart i arbetet med att kartlägga vad som egentligen skett. Det handlar om att samla in vittnesmål, bevis och berättelser. Ett arbete som gäller för såväl brottsbekämpande myndigheter som för journalister. Men det här är ett svårt arbete. För hur verifieras uppgifter som kommer från platser helt utan fungerande samhällsfunktioner? När krigets överlevande nu berättar, hur skiljer då journalister fakta från rykten, verklighet från propaganda? En publicering i Dagens Nyheter väcker frågan. Reporter: Johan Cedersjö.Hård motattack mot UG redan innan publiceringFörra veckan sände Uppdrag Granskning ett reportage om Östersunds fotbollsklubb. Men redan kvällen innan granskningen publicerades, gick klubben ut med ett pressmeddelande och påstod att programmet skulle innehålla flera faktafel. Det här blev en bild som förstärktes när pressmeddelandet samma kväll plockades upp och blev en nyhet på andra redaktioner. Hur ska journalister som granskar förhålla sig till det här? Vilket ansvar har andra redaktioner när det kommer till att värdera kritiken från den granskade parten? Reporter: Jonna Westin.Vita fläckar, ett omtvistat bevakningsbegrepp35 svenska kommuner är idag vad som kallas vita medie-fläckar. Det betyder att de saknar närvaro av en lokal redaktion. Det här har länge diskuterats som ett växande demokratiskt problem och regeringen har lanserat ett nytt mediestöd för det de kallar svagt bevakade områden. Men hur ska vi idag, när lokala nyheter lika gärna kan hittas på Facebook som på torgets anslagstavla, definiera vad som är en svag bevakning? Spelar det egentligen någon roll om regionens tidning har en fysisk redaktion på plats i de omkringliggande kommunerna? Reporter: Teo Kristjansson.

30 Maalis 201934min

Vi granskar Ekots granskning av vårdnadsärende i Varberg. Får kritik för att vara partsinlaga. Om tidningars TV-satsningar som nu bromsas. Och Schibsted som ville stå upp mot Google, men nu backar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Ekots gav sig in i vårdnadsärende – nu kritiseras granskningenEn pågående vårdnadstvist i Varberg fick stort utrymme i Ekot. I Ekot är det socialtjänstens agerande och tingsrätten i Varbergs beslut som granskas. Men det är mammans berättelse inslagen hängs upp på. Den andra sidan, pappan, har Ekot sökt men utan framgång. Efter att vi i veckan hörde av oss till Ekot för att ställa flertalet frågor om den här publiceringen, kom i torsdags morse en rättelse. Men kritiken handlar också om ensidighet i rapporteringen och att Ekot inte gett en rättvisande helhetsbild av det komplicerade ärendet. Reporter: Jonna Westin • Luften gick ur tidningars TV-satsningar – förutom hos ExpressenFör några år sen var det högsta mode att tidningarna skulle förvandlas till TV-stationer. Hela program skulle produceras och gammel-TV få ny konkurrens. Det som lockade var naturligtvis de miljarder som finns i form av reklampengar. Men för den som besökt dagspressens sajter under den senaste tiden, blir det snabbt tydligt att TV-trenden har stannat av. Med ett undantag. Vad är det som hänt? Reporter: Tonchi Percan •Schibsted ville stå upp mot Google – backarI samband med att EU:s nya skydd för personuppgifter, GDPR, började gälla, utspelade sig en intensiv maktkamp mellan mediehusen och Google. Schibsted sade då nej till Googles system för att sälja så kallade programmatiska annonser. Detta för att de inte ville dela med sig av den information de samlar in om oss användare. Men i veckan kom besked att mediekoncernen lägger ner kampen och åter öppnar att samarbeta med nätjätten. Reporter: Johan Cedersjö

23 Maalis 201934min

Aftonbladet fälls i fallet Benny Fredriksson, men ansvariga vill helst inte prata om det. Hårt dragna slutsatser när universitet kommunicerar. Chefredaktören som vägrar se sig själv på dubbla stolar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Aftonbladet lägger locket på efter fällningen av Benny Fredriksson-publiceringen Medieveckan började med beskedet att Pressens opinionsnämnd fäller Aftonbladet för deras publiceringar om den tidigare teaterchefen Benny Fredriksson. Det var en ovanligt hård fällning där nämnden slår fast att Sveriges största tidning grovt bröt mot god publicistisk sed. Hur gick det till när de här utgivarbesluten togs på Aftonbladet? Hur ser de publicistiskt ansvariga cheferna tillbaka på publiceringarna och misstagen idag? Och hur anser de att en sådan här fällning påverkar allmänhetens förtroende för Aftonbladet? Det här är exempel på frågor som vi förstås gärna hade velat ställa till de ansvariga i tidningsledningen i veckan. Reporter: Therese Rosenvinge.Hårt dragna slutsatser i universitetens kommunikation Idag är det vanligt att nyheter har sin grund i nya forskningsresultat som kommunicerats via pressmeddelanden. Många journalister får något särskilt ömt i blicken om slutsatserna är hårt formulerade och berör ett ämne som ligger i tiden. Det här är naturligtvis universitetens kommunikationsavdelningar väl medvetna om. Antalet kommunikatörer växer och arbetet med att nå ut med nya rön till nyhetsredaktioner har blivit en viktig del i kampen om forskningsanslag och universitetens varumärke. Hur påverkar egentligen det här ömsesidiga beroendet journalistiken? Har universitetens egen kommunikation någon skuld när vetenskapsjournalistiken brister?Vi har undersökt det här med ett aktuellt exempel från veckan. Reporter: Jonna Westin.  Chefredaktören som vägrar se sig själv på dubbla stolarIntressekonflikter är något journalister ofta återkommer till. Att granska hur politiker, näringslivstoppar eller fackföreningsledare sitter på dubbla stolar har länge varit ett klassisk journalistisk avslöjande. Men låt oss vända på den här steken för en stund.  Helena Giertta är chefredaktör för tidningarna Journalisten och Finansliv och VD för ett produktionsbolag som producerar  fackförbundstidningar. I sin roll ena roll, den som chefredaktör, har hon i sina ledartexter under lång tid varit stenhård i sin kritik mot hur Lärarförbundet agerat när det gäller sina tidningar.  Men i sin andra roll, den som VD, kom det i veckan fram att hon hört av sig till just Lärarförbundet för att erbjuda sig att ta över produktionen av tidningarna. Reporter: Johan Cedersjö.

16 Maalis 201934min

Om nya spelreklamen efter nyår. Vi granskar Expressens och Aftonbladets spelannonssajter. Svåra avvägningar när misstänka IS-terrorister intervjuas. Om felande medier som ibland, men sällan, pudlar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Hur mycket spelreklam tål kvällstidningarna? Efter årsskiftet har både Aftonbladet och Expressen en ny typ av spelreklam. I form av hela sajter som marknadsförs som guider till nätkasinon. Vad betyder det att ingå "strategiskt partnerskap" med ett spelbolag? Och hur förhåller sig utgivarna till den etiska dimensionen av spelreklamen? Reporter: Therese Rosenvinge • Intervjuerna med misstänkta IS-terrorister från Sverige – så resonerar redaktionernaFlera medier har varit på plats i Syrien och intervjuat svenskar som anslutit sig till terrorsekten IS men som nu sitter tillfångatagna i olika läger.En journalistik av stort allmänintresse, men som också kräver en rad avvägningar. Hur genomför man dom här intervjuerna utan att bli en del i en ångerfull och gråtmild propaganda? Vi har pratat med redaktionerna. Reporter: Jonna Westin  • Om felande mediers val mellan pudel och försvarI veckan kom Expressens Thomas Mattsson med en ovanlig pudel. Tidningen lade sig helt platt efter en publicering som gick överstyr. Desto vanligare, det är att mediechefer försvarar sig. Särskilt när felen ska prövas av PON och GRN.Reporter: Johan Cedersjö

9 Maalis 201934min

Trovärdighet på glid i Dalarnas Tidningars Vasaloppssatsning. Journalister får mindre och politiker mer makt över agendan. Kritik mot hälsoböcker hör Bonnier Fakta om faktagranskning av faktaböcker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Bilreklam och märkeskläder – vi granskar Dalarnas Tidningars redaktionella Vasaloppssatsning På Mittmedia, där har Dalarnas Tidningar i år laddat upp inför Vasaloppet genom att låta läsarna följa med en redaktör och en reporter som för första gången ska ta sig an Halvvasan. Det har blivit en hashtag i sociala medier, artiklar i helgbilagan och till och med en podcast. Sara och Anna på glid har satsningen fått som namn. Men, det visar sig, att om det är något som är på glid här, så är det Dalarnas Tidningars redaktionella trovärdighet. Reporter: Jonna Westin • Ny forskning: journalister allt mindre makt över den politiska agendanVem är det som har makten över dagordningen i den svenska offentligheten? Vem är det som bestämmer vad vi ska prata om? Länge har stats- och medievetare pekat på att mediernas makt växer sig allt starkare. Men nyligen kom forskning från Södertörns högskola som ställer sig på tvären mot den bilden. Är det i själva verket politiken som nu flyttar fram pinnen i striden om mediernas dagordning? Och att kommunikationsavdelningarna får en allt större makt över politiken.Reporter: Erik Petersson • Efter veckans bokstorm - hur faktagranskar Bonnier fakta? Återigen ifrågasätts och kritiseras den vetenskapliga grunden i en populär hälsobok. Veckan efter att forskare på DN Debatt krävt en oberoende kvalitetsgranskning av samma genre. Vi besökte Bonnier Fakta för att fråga: vilket ansvar tar förlaget för det som presenteras som just fakta i deras populärvetenskapliga böcker? Reporter: Therese Rosenvinge

2 Maalis 201934min

Vi avslöjar hur sajten DagensPS utnyttjar kända finansexperter som reklampelare för kritiserat sparkonto. SVT fälldes för avståndstagande efter slutdebatten vad händer nu? Kriget om poddlyssnarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Så utnyttjades finansexperter i reklam på DagensPSSå kallat branded content, eller sponsrat redaktionellt material, är ett annonsformat där en kund kan gå in och sponsra ett helt ämne i en tidning. Det kan handla om allt från resor till pensioner och tanken är att redaktionen ska skriva självständiga nyheter i ämnet, men att hela den journalistiska satsningen betalas av en annonsör. Det är rörigt. Gränserna är luddiga och det journalistiska oberoendet kan och bör såklart ifrågasättas. Men när mediehusen samtidigt tappar intäkter från annonsörer, är det många som menar att det här är ett nödvändigt steg. De som tycker så bör dock stänga av radion nu. För i veckan har vi granskat ett fall där just branded content-annonsering gått fullständigt överstyr. Reporter: Johan Cedersjö.Fortfarande oklart hur SVT ska bemöta uttalanden i strid med demokratiparagrafenI veckan kom beskedet att SVT fälls för det avståndstagande de gjorde från Jimmie Åkessons uttalande efter höstens slutdebatt. Granskningsnämnden menar att avståndstagandet kunde tolkas som ett politiskt ställningstagande, och programmet fälldes för att strida mot kravet på opartiskhet. I höstas, veckan efter debatten, träffade vi SVT:s programdirektör Jan Helin. Han sa då att SVT ska sluta med sådana här avståndstaganden, och istället bemöta uttalanden som bedöms strida mot den så kallade demokratiparagrafen med frågor och motfrågor. Alltså med journalistik. Men hur har det då gått med det här? Reporter: Jonna Westin.Spotify tar stridens om poddlyssnarnaNyligen blev det klart att Spotify köper två amerikanska bolag för att på riktigt dra igång sin satsning på podcasts. Det svenska bolaget har lyckats väl med att etablera sig som en central aktör för strömmad musik, och frågan är nu om det här är nästa stora strid. När det gäller rörlig bild har ju Netflix, HBO, Viaplay, Cmore och så vidare på kort tid målat om TV-branschen. Idag handlar allt om att producera eget exklusivt material för att på så sätt både konkurrera ut de gamla TV-kanalerna och vinna kriget om publiken. Är det samma utveckling som nu börjar ta form även när det gäller radio och strömmat ljud?Reporter: Teo Kristjansson.

23 Helmi 201934min