Lyssnarna frågar - medieeliten svarar

Journalisterna på skattefestI sommar har ju Dagens Nyheter gått i bräschen för kvittojournalistiken och avslöjat en rad extravaganta fester. En av de mest uppmärksammade bjudningarna är den som i hölls i Blå Hallen i Stockholm av Stiftelsen för strategisk forskning. Det här var tre år sedan. Att avslöjandet kommer först nu - beror på att Mattias Carlsson, som nyligen gått över till DN, börjat gräva i saken.Men avslöjande hade kunnat komma redan för tre år sedan. För redan då reagerade två journalister på Dagens Nyheter på hur extravagant festen var - när de gick på festen som gäster. Men de lät helt enkelt bli att rapportera om saken. Reportrar Katarina Andersson och Erik Hedtjärn. Krav på säkerhetskoll för RinkebyreportageFörorten Rinkeby pekades ut som för farlig att bevaka på normalt sätt i ett mejl till alla medarbetare på Sveriges Radio Stockholm. Den som skulle till Rinkeby måste först informera sin chef och sedan ha kontakt med säkerhetsavdelningen. Det här ledde till kritik bland journalisterna på Sveriges Radio och mailet hånades i sociala medier. Ett exempel på bristande på mediers bristande verklighetsförankring, och exotisering av förorten, menade många. Vi tog risken och skickade reportern Caroline Jägerfelt - utan eskort - till Rinkeby.Modebloggarna i gammelmedierModebloggarna har varit den kanske starkaste medietrenden de senaste åren, där framförallt unga tjejer kunnat skaffa sig miljoner läsare vecka efter vecka. Och uppnå stjärnstatus. Isabella Löwengrip och Elin Kling är två av dem. Målgruppen unga tjejer har annars utvecklat sig till en extremt otrogen grupp av mediekonsumenter, svår att fånga för tidningsmakarna. Och det visade sig också när både Isabella Löwengrip och Elin Kling för ett år sen försökte föra över sina framgångar på nätet till just tidskrifter. I veckan meddelade Isabella att hon låtit sig köpas ut ur den tidskrift - Egoboost - som hon startade. Och att tidningens första år gått med rejäl förlust.Så varför startar man tidskrifter för att locka en av de mest svårfångade grupperna i dag? Och varför vill framgångsrika bloggare plötsligt jobba med en teknik som många av deras läsare lämnat? Reportrar Lars Truedson, Ronja Mårtensson och Martin Åkerblom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Syys 201234min

Kvittojournalistiken har firat triumfer i sommar, ingen myndighet har gått säker. Men hur festar medierna själva? Vi har granskat de svenska medieföretagens partykvitton. Dessutom om Thomas Quick. Den oheliga alliansen av åklagare, advokater, terapeuter och domare, som för 18 år sedan fick Quick fälld för åtta mord, har granskats och kritiserats in i minsta detalj.Men medierna hjälpte också till att skapa en seriemördare. Vi träffar journalisterna som var tvärsäkra på Quicks skuld innan en enda dom fallit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Så festas det på dina licenspengar Kvittojournalistiken har i somras firat stora triumfer i svenska medier.Sedan i somras har lyxfester på myndigheter och stiftelser avslöjats på löpande band.(AP-fondernas lyxliv för skattepengar, Tillväxtverkets finmiddag på Grand Hotel, Stiftelsen för Strategisk forskning i Blå Hallen och Säpos extravaganta fest med James Bond-tema)Och som alltid när dreven går igång kan även smått bli stort - och för varje avslöjande sjunker ribban för vad som räknas som "lyxfestande".Men det är inte bara byråkraterna som festar. Vi som jobbar i medierna gör det också med jämna mellanrum.I höst arrangerar både Sveriges Television och Sveriges Radio stora personalfester. Topparna på SR och SVT verkar har skött saken lite bättre än cheferna på myndigheterna.Istället för att sitta och vänta på att någon journalist skulle gräva fram festnotorna gick dom själva ut i måndags och förklarade vad kalasen skulle kosta. Prislappen ligger på fyra miljoner kronor för TV-festen och ungefär lika mycket för Radio-festen.Det betyder att party-prislappen för varje anställd blir ungefär 2000 kronor. Det är lika mycket som Försvarets radioanstalt festade för – en nyhet som också kom i veckan under tjocka skandalrubriker i Aftonbladet. ”FRA:s hemliga lyxfest – för dina pengar” kunde man läsa på Bladets första sida.Men SVT och SR fick inga skamdrypande rubriker. Istället fick Public-service bolagen beröm från en PR-konsult, som tyckte att dom skött saken snyggt. Katarina Andersson blev nyfiken och tittade närmare på festnotorna hos dom stora media-bolagen. Vad satsar de sina pengar på? Och är det rimligt att köpa in underhållning till festen för 300 - 400 000 kronor? Quick-journalistik Sveriges störta rättsskandal har den kallats. Tre av åtta morddomar mot Sture Bergwall har rivits upp. Åklagarens roll, försvaret, polisen, domstolarna och terapeuterna - allt har vänts utochin senaste månaden, undersökts och debatterats.Men vilken roll spelade medierna? I Quick-processerna kortslöts ju domstolarnas tvåpartisystem när åklagare och försvarare båda verkade för fällande domar.Här hade journalistiken kunnat spela rollen som oberoende ifrågasättande part, men under de första rättegångarna ägnade sig granskarna åt att okritiskt referera åtalen, och skriva att Bergwall var skyldig innan domarna ens fallit.Erik Hedtjärn rapporterar om 90-talets Quickbevakning.

1 Syys 201234min

Att tysta en zombie - Quickförfattarna mot Gubb JanSedan journalisten Hannes Råstams bok Fallet Quick släpptes tidigare i augusti har det som kallas Sveriges största rättsskandal varit ständigt närvarande. Men en som inte funnits i debatten är Dala-Demokratens kriminalreporter Gubb Jan Stigson. Genom åren har han gjort sig känd för att envetet hålla fast vid att Thomas Quick är skyldig. Det är sedan en tid känt att Stigsons tystnad beror på att Dala-Demokratens ansvarige utgivare förbjudit honom att yttra sig om Quick.Mindre känt är att de två journalisterna som hjälpte Hannes Råstam med Quickgranskningen i ett privat mail till Dala Demokratens ansvarige utgivare hotat med att sätta igång en förtalsprocess mot tidningen om inte Gubb Jan tystas.Och de formulerar sig hårt: "att höra Gubb Jan Stigson på Studio Ett härom dagen är lite som att möta en zombie på gatan. Bildligt talat har han ju faktamassigt blivit skjuten i huvudet, fått halsen kapad och hjärtat utslitet ur kroppen när det gäller Thomas Quick-skandalen; men ändå raglar han vidare som om ingenting har hänt".Juridisk blackmailing, menar Mårten Schultz, professor i civilrätt, som Medierna har pratat med.Reporter: Erik Hedtjärn.Kalk-kalkon i TV4-soffanVi tittar närmare på om den mäktiga läkemedelsbranschen får samma behandling av journalister som branschen som sysslar med alternativmedicin - och som påstår att till exempel kalkpulver kan bota allt från mjäll till njursvikt och epilepsi. Journalister tycker om att stå på underdogens sida. Det är medielogik. Och om Big Pharma - de stora läkemedelsbolagen - står på ena sidan målas alternativmedicinerna ofta upp som små, harmlösa och nästan lite gulliga. Förra helgen fick rapporteringen kring hälsopreparat riktig slagsida. Ett inslag i TV4:s Nyhetsmorgon har fått svidande kritik. Det handlade om att det var bra att äta kalk för att bli av med krämpor. Reporter: Katarina AnderssonVeckans klassiker: Modige Ture Nerman och nazismenTidningen Trots Allt var en viktig opinionsbildare mot nazismen här i Sverige under Andra världskriget. Men den svenska regeringen, som var rädd för att tidningen äventyrade landets säkerhet i en känslig tid, försökte stoppa Trots Allt.Fredrik Johnsson berättar historien om tidningen och den modiga grundaren Ture Nerman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

25 Elo 201234min

Ska rika Blocket hjälpa fattiga Svenskan?Läsarna strömmar från papperet till webben och nu går det inte att skjuta upp det längre. Tidningarna måste börja tjäna pengar på den digitala journalistiken. Vi har hängt på Svenska Dagbladets redaktion som ligger i Schibstedhuset där också de andra Schibstedsbolagen huserar. Allra högst upp i huset finns den populära köp och sälj-sajten Blockets kontor. Under dem har Aftonbladet sin redaktion och längst ner ligger Svenska Dagbladet.Blocket på toppen, tjänar massor med pengar, medan Svenskan på botten har pengakris. Så varför kan inte Blocket, ett företag i samma koncern betala för att journalistiken ska överleva flytten från pappret? Veckans mediabråk: Herman-härvanDet var lite av déjà vu över veckans stora mediebråk. År 2000 återkallade ett av landets största förlag hela första upplagan av en bok där Herman Lindqvist skriver om Karl-Gustaf Hildebrands Nazianstrukna 30-tal. Nu i veckan, 12 år senare var det dags igen. Ett av landets största förlag återkallar alltså återigen hela första upplagan av bok där Herman Lindqvist bland annat skriver om Karl-Gustaf Hildebrands Nazianstrukna 30-tal.Erik Hedtjärn tar reda på varför Herman Lindqvist skrev som han skrev och så nystar vi i det snåriga förhållandet mellan förlaget och författaren, för vem är egentligen ansvarig för vad som står i en bok? Veckans klassiker: Persbrandt vs MediernaI vår serie om klassiska tryckfrihetsmål. Det handlar om en publicering som för knappt sju år sedan väckte stor uppmärksamhet och som fick Justitiekanslern att för första gången på 15 år väcka åtal mot en ansvarig utgivare för förtal. Fredrik Johnsson har tittat närmare på tryckfrihetsmålet mellan Expressen och skådespelaren Mikael Persbrandt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

18 Elo 201230min

Spritnotor, nyttiga idioter och mörkningar I måndags sparkade näringsministern och centerledaren Annie Lööf generaldirektören på Tillväxtverket, som varit lite för duktig på det här med representation. Men den här historien skulle inte sluta med en partiledare och näringsminister som visade moralisk resning och handlingskraft. På onsdagen tog det fart igen. Då gick Ekot ut med nyheten att Annie Lööf granskat sitt eget departements spritnotor och hittat några felaktigheter, som rättats till. Men var det verkligen så? Inte enligt Aftonbladet i alla fall. Bladets version handlar om att deras reporter Richard Ashberg begärt ut representationsnotorna från Annie Lööfs näringsdepartement. Det här skrämde ministerns stab som ringde Ekot, för att själv berätta hur det låg till.Så mörkade Annie Lööf de egna spritnotorna skrev Aftonbladet. Erik Hedtjärn berättar om smart skademinimering och om hur Ekot ställde upp som näringsministerns nyttiga idiot. Eller i allmänhetens tjänst. Mediaspinn och Sveriges minsta hatrörelse Förra helgen fick Sveriges kanske minsta hatrörelse - Swedish Defence League - mer utrymme i medierna än de vågat drömma om. Den lilla rörelsen - ingen vet exakt hur stor den är, inte ens grundaren själv - är en svensk falang av den aggresiva anti-muslimska organisationen English Defence Leauge. Deras demonstrationer och möten brukar leda till våldsamheter.Förra helgen laddade journalister för att något liknande kunde hända i Sverige, under Swedish Defence Leauges allra första möte.Inte på 2000 år har en enmansrörelse fått så mycket uppmärksamhet, kritiserade Alexander Bengtsson, reporter på Expo. Statsvetaren och experten i nationalism Andreas Johansson Heinö menar att medierna har en fascination för extremister och anti-invandrarpartier som ger en felaktig bild av högervindar i Europa.I själva verket har stödet för anti-invandrarpartiet legat still de senaste 10 åren, säger han.Reporter Katarina Andersson. Porrbilden som nästan knäckte ETC Mediernas serie om klassiska tryckfrihetsmål om en bild och en rättegång som höll på att knäcka den då unga kaxiga tidningen ETC. Det är en historia om folkmoral, porrmotstånd och ett foto på en ung pojke med erektion. Reporter Terje Carlsson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

11 Elo 201231min

Problem när aktivister dominerar SyrienkällornaDet blodiga inbördeskriget i Syrien är sommarens stora tragedi - och den har ställt nyhetsbevakningen inför stora utmaningar. Regimen har stängt landet och medierna är till stor del beroende av oppositionella aktivistgrupper för information om vad som händer. I veckan har vi anat en ny fas i rapporteringen, där rebellstyrkor anklagats för tortyr och omotiverade grymheter mot regimanhängare. Men sett över tid råder det inga tvivel om att medias strålkastare i första hand varit riktad mot Assads övergrepp. Men vad vet vi egentligen om de organisationer som vecka ut och vecka in förser medierna med dödssiffror och vittnesmål från de senaste striderna? En enda londonbaserad grupp har varit källa till hundratals artiklar och etermedieinslag om övergrepp från regimen. Reporter: Nils Eriksson. Tillväxtverket betalade program i SvTTillväxtverket har ju uppmärksammats en hel del för inställningen till intern representation den här veckan. Vi ska berätta om en annan aspekt på verkets verksamhet nu. För Tillväxtverket har lagt 800 000 kr man fick direkt från regeringen på en tv-serie som sändes i Sverige Television. Denna "sponsring" i oberoende public service är möjlig eftersom man går en omväg och inte betalar direkt till Utbildningsradion, som stod för sändningarna. Vår reporter Tonchi Percan berättar om hur regeringens pengar ledde till att dåvarande ministerns hjärtefråga fick stort utrymme i public service-tv. Ann-Marie Åsheden vägrade bli tryckfrihetshjälteI vår serie om klassiska tryckfrihetsmål berättar vi den här veckan om reportern som vägrade bli hjälte. Det handlar om dåvarande DN-reportern Ann-Marie Åsheden som kallades inför domstol för att svara på frågan om vem som var den hemliga källan till en uppgift i hennes artiklar. Hon svarade - men det ledde till stenhård kritik från kolleger, som ville att hon skulle vägrat - och genom att ta straffet för det bli en hjälte. Reporter: Katarina Andersson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Elo 201232min

OS-censur får kritik Nu är det ju som bekant dags igen - över 10.000 idrottare tävlar i 26 sporter allt från fotboll till segling. Men OS handlar inte bara om prestationer utan också om miljarder i sponsorpengar. Och bredvid kampen om medaljerna pågår en strid om det olympiska varumärket. I London 2012 är den striden hårdare än någonsin. Kritikerna talar om en censurolympiad - där märkespoliser drar genom gatorna. Och allt från utövarnas twitter och åskådarnas gympaskor till bageriernas bagels hamnar i skottgluggen. SVD i bråk med Pride om israelisk film Nästa vecka drar årets upplaga av Pride-festivalen igång i Stockholm. Men redan nu solkas festivalyran av ett bråk kring visningen av en israelisk HBT-film. Det började i tisdags med en artikel i Svenska Dagbladets kulturdel. Under rubriken "Pride kidnappas från vänster" berättade reportern Tobias Brandel om hur hotet mot festivalen har förändrats de senaste åren. 35-åringens förlorade heder I vår sommarserie om journalistiken inför skranket går vi tillbaka till mordet på Anna Lindh och mediernas bevakning av jakten på mördaren. Den så kallade 35-åringen greps av polisen men visade sig vara helt oskyldig. Ändå hade hans privatliv valsat runt i medierna och vissa reportrar till och med pekat ut honom som skyldig. 35-åringen valde att stämma en rad tidningar för förtal. Fredrik Johnsson tar oss tillbaka till de turbulenta dagarna efter mordet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Heinä 201232min

Kulturstrid i skuggan av Breivik Nu i helgen är det ett år sedan Anders Behring Breiviks massmord på Utöya. I Norge talades det efter dåden mycket om försoning och kärlek istället för hat. Men på de svenska kultursidorna tog det bara tre dagar innan en bitter fejd tog sin start. Och den norske massmördaren drogs in i allt från bråket om radikalfeministisk teater till frågan om kulturens vänsterdominans. Vår reporter Nils Eriksson har följt Breiviks spår i den svenska mediedebatten. Genusfotografen och upphovsrätten Många har höjt på ögonbrynen i veckan av att bloggaren Genusfotografen tvingats betala 15 000 i skadestånd för att ha kritiserat och publicerat bildsidor från ett reportage om mästerkocken Louise Johansson. Det som är en självklarhet i de tryckta medierna - alltså rätten att citera upphovsrättsskyddade bilder - existerar nämligen inte på nätet. Hur den här märkliga skillnaden uppstått? Paul Frigyes har gått till botten med den frågan. Aftonbladets fejkade nazisthot Och i vår sommarserie om journalistiken inför skranket: Aftonbladets nazistbluff som fick grundlagen att skrivas om. I januari 1998 gick Aftonbladet ut med en mycket sensationell historia. Det handlade om beväpnade nazister som hotade kända svenskar utanför deras hem. Aftonbladet publicerade till och med bilder på hoten och nazisterna beskrevs som extremt farliga. Problemet var bara att historien inte var sann och bilderna hade aldrig tagits utan Aftonbladets inblandning. Therese Rosenvinge berättar historien om hur en tidningsanka fick konsekvenser som sträcker sig ända in i den svenska grundlagen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Heinä 201232min