Ordens makt och sagans slagkraft i valrapporteringen

Skånska Dagbladet skrev att ett nazistankutet nätverk patrullerar Öresund. Har tidningen gått på en blåsning? SVTs öppet arkiv halveras. TV4:s Nyhetsmorgon sprider kvacksalveri i rutan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Skånska Dagbladet på djupt vatten om patrulleringDet nationalistiska nätverket Nationell Framtid patrullerar Öresund i jakt på flyktingar som försöker ta sig till Sverige. Hela kustvägen från Malmö till Helsinborg. Ja, dom sensationella uppgifterna berättade Skånska dagbladet om i lördags.Men stämmer verkligen det här eller har den skånska tidningen, i jakten på ett stort avslöjande, åkt på en blåsning med sur eftersmak?Artikeln bygger på en ej namngiven källa som ska ha stött på patrullen till havs. Personen får, utan motfrågor, berätta om hur uniformklädda män lotsar en båt med flyktingar ut från svenskt vatten. Men någon oberoende källa som bekräftar dessa uppgifter redovisas inte. Däremot får ledaren för Nationell Framtid, en nazist-anknuten grupp sprungen ur numera nedlagda Svenskarnas parti, fritt spelrum att berätta om händelserna på havet.Vi skickade vår reporter Tonchi Percan till Malmö för att gå till botten med om Skånska Dagbladet har några goda skäl till att publicera det som många andra redaktioner dömt ut som en bluff.Kvacksalveri om blodgrupper och hälsaTv4 Nyhetsmorgon tog förra veckan återigen ett steg ut i den alternativa verklighet som finns bortom det vi dödliga kallar vetenskap och beprövad erfarenhet. Den här gången bjöd redaktionen in en kostrådgivare som fick lägga fram teorin om att vi bör äta olika kost beroende på vilken blodgrupp vi har.Den bakomliggande teorin är inte ny. Men att en enig forskarkår slagit hål på dessa myter stoppade inte Nyhetsmorgon från att ge dom stor spridning i morgonmyset i TV-sofforna. Den här gången påpekades tydligt att vetenskapligt stöd saknades, men frågan är om den brasklappen tillåter att vem som helst, med vilken idé som helst, får komma till tals i programmet. Reporter Johan Cedersjö.Därför bantar SVT Öppet ArkivHagges utegrill, Ika i rutan och tonårseposet om Bert Ljung.Ja, dom nostalgipärlorna ligger inte längre tillgängliga på SVT:s hemsida Öppet Arkiv. För nyligen försvann ungefär hälften av materialet som i mer än tio år erbjudit oss medborgare klassisk svensk tv-historia.Vad beror det här på? Har det något värde att vi ska kunna botanisera i titlarna från tjock-TVns förgångna tid? Och hur ser SVT själva på Öppet Arkivs framtid? Reporter är Jonna Westin.

23 Tammi 201634min

Vad visste egentligen Dagens Nyheter redan i augusti om sextrakasserierna i Kungsträdgården? Vi ställer DN till svars i veckans mest omdebatterade fråga. Vi pratar med lokaltidningen i Köln som blev först med ett världsscoop. Också om varför det som var allmänt känt redan i augusti, kan bli nyheter i januari. Finns det något svar bortom åsiktkorridor då, och rasism nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad visste DN när – om sextrakasserierna i KungsträdgårdenI söndags berättade DN att unga tjejer i somras utsatts för systematiska, sexuella ofredandanden på en festival i Stockholm. Något som polisen, enligt tidningen, mörkat. Nyheten spreds snabbt, inte minst för likheterna med händelserna i Köln.Men nästan samtidigt som avslöjandet, kom det även uppgifter om att tidningen kunnat berätta om det här redan i augusti. En anonym källa berättade att hen tipsat tidningen. Dagens Nyheter har i veckan slagit ifrån sig. Medgett att dom fick ett tipset, men att dom inte kunde få det bekräftat. Men vad visste egentligen DN om övergreppen? Och varför kunde dom inte få bekräftelse på uppgifterna, som i efterhand visat sig var kända hos många? Reporter Erik Petersson. Lokaltidningen spräckte världsnyheten Händelserna i Kungsträdgården kom i ett nytt ljus när massövergreppen i Köln spreds över världen. Köln blev en referenspunkt, skapade det för nyhetsrapportering så viktiga sammanhanget. Det var inte bara sexuella trakasserier, det var trakasserier på ett nytt sätt. Samordnade, omringande. Det finns många likheter mellan händelserna i Sverige och Tyskland. Inte bara i vad som faktiskt hänt, utan också hur det debatterats, rapporterats och pekats finger mot polisen. Vår reporter Jonna Westin såg likheterna och ringde i veckan upp den tyska lokaltidning i Köln som var först med världsnyheten.Nya nyheter om halvårsgamla händelserAtt ungdomsfestivalen i Kungsträdgården hade problem med sexuella trakasserier var, som vi hört, välkänt redan i augusti. Det var tema på festivalen och arrangörna hade jobbat aktivt för att få bukt med problemet. Men utöver P3 Nyheter i Sveriges Radio bedömde uppenbarligen Sveriges samlade nyhetredaktörer att detta faktum, i just denna tid, inte var en nyhet värd att berätta. Men nu, januari 2016, sex månader senare, har den bedömningen uppenbarligen ändrats. Plötsligt är händelserna i Kungsträdgården förstasidor, löpsedlar och mittuppslag.Hur kommer det här sig? Varför kan samma händelse om sexuella trakasserier en dag vara ointressant för att ett annan vara sprängstoff? En enkel fråga – men bortom svaren med politiska förtecken om rasism eller mörkande åsiktskorridor som just nu sprids som en löpeld – finns knappast något enkelt svar. Reporter Johan Cedersjö.

16 Tammi 201634min

Uppror inom Polisen sedan informationsdirektören skickat hotfullt mejl om läckor. Fullständig förvirring om utmärkelsen Årets förvillare. Och vilka röster tystnar när skolor sluter sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hot mot polisvisselblåsare och barns rätt att höras Uppror inom Polisen sedan informationsdirektören skickat hotfullt mejl om läckor inom myndigheten. Är det fritt fram att visselblåsa inom Sveriges största myndighet? Förvirringen var fullständig när utmärkelsen Årets förvillare skulle annonseras. Och om barnens yttrandefrihet. Vilka röster tystnar när skolor sluter sig efter dåden i Trollhättan? Hård kritik mot polisledningen efter hotfullt mejl om visselblåsareKnappt hade julefriden hunnit landa när Aftonbladet i mellandagarna publicerade nyheten om att en chef inom polisen anmälts och utretts för barnpornografibrott. En granskning som har rest många frågor om hur polisen hanterat ännu ett prekärt ärende inom kåren. Både hos poliser och journalister har avslöjandet i veckan väckt starkt missnöje med polisens kommunikativa förmåga. Ett maniskt kontrollbehov, toppstyrning och bristande förståelse för de regionala förutsättningarna är några av anklagelserna. Och som grädde på kritikmoset kom ett hotfullt mejl som på nyårsafton skickades från den nya organisationens informationsdirektör. Vad är egentligen polisledningens inställning till visselblåsare och information till medier? Reporter Johan Cedersjö. Falskt pressmeddelande om utmärkelse för kritiserad journalistik Så här i januari fylls tablåerna med galor inom musik, sport och film. Förra årets prestationer ska hyllas med fanfar och pokal och förra årets floppar skickas tillbaka till någon grådeppig replokal. Och för journalistiken blev det i veckan full pott när föreningen Vetenskap och folkbildning delade ut sina årliga utmärkelser årets folkbildare och det lite mindre prestigefulla årets förvillare. För Sveriges Radio lyckades med konststycket att kamma hem både årets ros och årets ris. Men vägen dit var lång. För innan klarhet hade ordnats om vilka pristagarna egentligen var, skedde något du aldrig kunnat ana. Reportrar Gustaf Rosensköld och Lasse Truedson. Vad händer med barns rätt att höras när skolor sluter sig? I dagarna har många av Sverige elever dragit på sig ryggsäcken för att påböra en ny skoltermin. Efter dådet i Trollhättan i oktober har säkerheten och tryggheten på svenska skolor varit i stort medialt fokus. I veckan rapporterade Ekot att vakter även fortsättningsvis kommer bevaka Kronans skola i Trollhälltan. Det finns självklart förståelse för den lokala oron. Men här på Medierna funderade vi över andra sidan av myntet. För i takt med att säkerhetsrutiner stramas upp förändras också öppenheten. Och skolor har dom senaste åren blivit en allt mer stängd plats för journalister. Och att intervjua barn omgärdas idag av många hinder. Reporter Erik Petersson.

9 Tammi 201634min

Om medietränade makthavare och provocerande reportrar. Vi berättar om styrkeförhållandet mellan makthavare och journalister och om hur det har förändrats. Många är exemplen på där en sådan intervju satt en makthavare på pottkanten eller för all del tillintetgjort en illa påläst utfrågare. Vi bjuder på härskartekniker, pudlar och papegojor samt italienska skor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om medietränade makthavare och provocerande reportrar. Vi berättar om styrkeförhållandet mellan makthavare och journalister och om hur det har förändrats. Många är exemplen på där en sådan intervju satt en makthavare på pottkanten eller för all del tillintetgjort en illa påläst utfrågare. Vi bjuder på härskartekniker, pudlar och papegojor, och italienska skor.Vi tar avstamp i etermediernas barndom då det rådde en hierarkisk ordning mellan journalister och makthavare, där journalisterna mer kunde betraktas som mikrofonkypare som frågade och sedan svarade makthavaren till dess att inspelningsbandet tog slut.Vidare till 60-talets uppror med de tre O:na: Lars Orup, Gustav Olivecrona och Åke Ortmark och en trend där journalistiken närmast demonstrativt skulle sätta sig emot makten mer än att kanske få svar på frågorna.Och så om dagens medietränade makthavare och om hur medieträningen påverkar journalistiken. Vi tar dig med bakom kulisserna, på en snabbkurs.Ett program av: Jonna Westin och Martin Wicklin. Tekniker: Fredrik NilssonProgramledare: Therese Rosenvinge

2 Tammi 201634min

Hör Claes Elfsberg, Soran Ismail och Thelma Kimsjö utvärdera medieåret 2015. Vi skärskådar en höst där flyktingfrågan var i mediernas fokus. Vi diskuterar årets terrorbevakning, den ökade snabbheten och maratonsändningarna på webben. 2015 var också året då det talades mycket om vår spretiga offentlighet, där vi söker oss till egna, bekväma bubblor. Och vad blir de stora mediefrågorna 2016? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör Claes Elfsberg, Soran Ismail och Thelma Kimsjö utvärdera medieåret 2015. Vi skärskådar en höst där flyktingfrågan var i mediernas fokus. Vi diskuterar årets terrorbevakning, den ökade snabbheten och maratonsändningarna på webben. 2015 var också året då det talades mycket om vår spretiga offentlighet, där vi söker oss till egna, bekväma bubblor. Vad får det för konsekvenser och vad har de traditionella medierna för ansvar?Årets inleddes dystert, med terrorattentatet mot satirtidningen Charlie Hebdo i Paris. Händelsen ledde till stor samling kring grundläggande värden om yttrande- och pressfrihet, men förde också med sig en debatt om dessa värdens gränser och om satirens roll. Får man skämta om allt? Bilden på den 3-årige flyktingpojken Alan Kurdi skakade en hel värld. Den vände upp och ned på det offentliga samtalet, sades det i september när bilden kom. Tidningar manifesterade, det slogs insamlingsrekord och politiker över blockgränserna talade om öppenhet och medmänsklighet. Varför just den här bilden? Och ledde den till några bestående förändringar?Förmodligen har det aldrig sänts så många timmar direktsända nyheter som veckan efter Parisdåden nu i november. Vi diskuterar den här utvecklingen och vad den för med sig. Och vad blir de stora mediefrågorna 2016?Detta och en hel del annat pratar vi om i Mediernas årssamtal 2015. Där vi alltså gästas av SVT:s avgående nyhetsankare, en känd tv-aktuell komiker och en tidningschef med utgivaransvar för VLT och en rad andra tidningar i Västmanland.Programledare: Therese Rosenvinge

26 Joulu 201534min

Satte Ekot dramatiken framför att söka svar om polisens arbete med romer? När övergår bevakning av skolsäkerhet till spridning av onödig oro? Och så intervjuar vi Jan Helin om nya jobbet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Satte Ekot dramatisk rapportering om polisarbete med romer framför att söka svar?Nyheten om hur polisen gått tillväga för att kartlägga förekomsten av eventuell människohandel bland tiggande EU-migranter hörde nog många på radion i onsdags. Ekot berättar att polisen haft ett omfattande frågeformulär som dom använt sig av för att ställa frågor till personer som kan tänkas vara utsatta. Chefen för polisens underrättelsetjänst har samtidigt svårt att svara på Ekots frågor och polisen framstår i rapporteringen som undvikande: Men den lyssnare som också hörde P1-morgon fick en betydligt mer utförlig beskrivning av samma polischef. Om syftet, bakgrunderna och frågorna. Och polischefen svarar också tydligt på varför dom gjort vissa specifika saker som tas upp i Ekot, som att tex ta bilars registreringsnummer och fota id-handlingar. Men trots de här mer klargörande svaren fortsätter Sveriges Radio referera och sända den första intervjun där polisen är mindre påläst. Hur kommer det sig och hur resonerade Ekot när de valde att inte ge de lyssnarna de bästa förklaringarna? Therese Rosenvinge träffade Alexander Gagliano, en av reportrarna bakom nyheten.Vi pratar också med Jan Helin I veckan slog en riktig bomb ner i medieankdammen: Aftonbladets VD Jan Helin tar jobb som programdirektör på SVT. Vad tar han med sig från åren på Aftonbladet? Och vad ångrar han av sina uttalanden om Sveriges Television genom åren?Lasse Truedson träffade Jan Helin i fredags. Tidningarna spred oro och rädslaI efterspelet till en stor nyhet - särskilt en stor och dramatisk nyhet - så kommer ofta fler liknande. Det kanske är naturligt - vi fokuserar på det vi känner igen. Men det kan också leda tanken helt fel.Efter skolattacken i Trollhättan har flera händelser kopplade till just skolor blåsts upp av medier och orsakat enorm oro – oro som sen visat sig onödig.Vår reporter Lina Grönberg har tittat på två såna här händelser där ortens stora tidningar varit pådrivande i att piska upp oro och sprida rädsla.Tomten är avskaffad – i P4!Just den här helgen är det säkert många som väntar ivrigt på tomten. Men i veckan kunde tidningen Journalisten berätta att tomten avskaffas – i P4. Efter inte mindre än 24 år, väljer Sveriges Radio att lägga ner det direktsända programmet ”Ring Jultomten” dit barn och vuxna kunnat ringa in. Jonna Westin ringde upp journalisten Pelle Lindblom – som genom åren lett programmet med ”tomten” som sidekick.

19 Joulu 201534min

Har diskussion om värderingsfrågor skymt granskning av migrationspolitikens sakfrågor? Tjejtidningarna kämpar om tonåringarnas tid. Mexikanska journalister tacklar ständigt stora säkerhetsrisker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur klarar medier av att skildra migrationspolitiken?Frågan om flyktingströmmar och migration har präglat nyhetsrapporteringen hela hösten. Inte minst efter att bilden på den 3-årige pojken Alan fick många att ta sin solidaritet från ord till handling och hela Sverige skramlade. Men i politiken har det varit snabba svängningar. De sista veckorna har regeringen ställt sig på bromsen: tillfälliga uppehållstillstånd till asylsökande, id-kontroller på färjor och i veckan var regeringen till och med nära att stänga Öresundsbron. Journalisten Lasse Granestrand, som skrivit om migrationsfrågor sedan 1989, argumenterade i en debattartikel i Svenska Dagbladet i veckan för att en orsak till de nu så tvära svängningarna i politiken är att medierna tappat den sakpolitiska bevakningen av det här politikområdet. Erik Petersson träffade Lasse Granestrand i veckan.Fjortonåringarna har flytt från Frida - kan de vinnas åter?Det brukar ofta sägas att den som vill få riktmärken om morgondagens mediemarknad ska titta på gruppen unga tonårstjejer, eftersom dom snabbt tar till sig nya trender. Och det var känsla för just det här som på 80-talet gjorde förlaget Frida till en framgångssaga. Men idag har målgruppen i hög grad gått vidare. De är vana att få exakt vad dom vill, när dom vill, gratis på nätet och frågan är hur länge till tjejtidningarna överlever som pappersprodukter i affärernas tidningshyllor? Och om framtiden istället måste vara digital – vilka möjligheter har Frida och andra tjejtidningar då att hitta en lönsam affär som håller? Reporter: Therese RosenvingeJournalistlivet allt farligare i MexikoPressfriheten har varit under attack på flera håll under 2015. Och Mexiko är ett av de länder där situationen försämrats de senaste åren. Där har minst 89 journalister mördats sedan 2000, enligt Reportrar utan gränser. Länge var det framförallt provinser där knarkhandeln blomstrade som var farligast, men nu ses inte längre ens huvudstaden Mexiko City som säker. För landets journalistkår innebär det här att säkerhetsarbetet fått tas till helt nya nivåer, med kottsäkra västar till krypterade mobiler. Reporter i Mexiko är frilansjournalisten Åsa Welander.

12 Joulu 201534min

Att försöka köra över flyktingar med en lastbil, är det rätt? Hur kunde Nyheter24 fråga så? Håller undersökningen om de missnöjda poliserna? Och så om kommunrapporteringen som ökar, trots mediekris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur förklarar Nyheter24 omröstning om att köra över flyktingar? I veckan publicerade sajten Nyheter24 en artikel om en lastbilschaufför som försöker köra över flyktingar. I artikeln publiceras också en omröstning där sajten ställer frågan “Gör chauffören rätt?” – “Ja eller nej”. De starka reaktionerna på vad som utan tvekan kan kallas för ett publicistiskt haveri kom omedelbart – branschen rasade och artikeln drogs tillbaka. Men hur kunde en sådan artikel publiceras från första början? Vår reporter Gustaf Rosensköld besökte redaktionen och träffade Nyheter24:s chefredaktör och ansvarige utgivare.Ifrågasatt nyhet om poliser som funderar på att säga upp sig “8 av 10 poliser funderar på att sluta” kunde man läsa och höra i flera medier häromveckan. Nyheten bygger på en undersökning från polisfacket och lanserades lägligt mitt under pågående lönekamp. Men är det verkligen så illa som att så många som 8 av 10 poliser går runt och är mer eller mindre redo att säga upp sig? Våra reportrar Lina Grönberg och Jonna Westin har granskat den här nyheten och frågat två tunga medieredaktioner om hur de ser på den här typen av undersökningar, där det ju finns en tydlig PR-avsikt i botten.Ökande kommunrapportering trots mediekris Hur mår egentligen den svenska kommunjournalistiken i tider av nedskärningar och minskade resurser? Det här är en fråga som diskuteras mycket just nu. Och nu i veckan kom nya siffror från Institutet för Mediestudier om att kommunrapporteringen ökar, trots mediekrisen. I alla fall sett till antalet artiklar. Men innebär kvantitet också kvalité? Eller finns det kanske snarare en risk att det är precis tvärtom? Reporter: Therese Rosenvinge.Här ska vi också för transparensens skull nämna att Mediernas producent Lasse Truedson också är föreståndare för Institutet för Mediestudier, vars siffror togs upp här i reportaget.Engagemang och delningar till varje pris? Samtal med Jack WernerMed anledning av Nyheter24:s publicering samtalar vi med frilansjournalisten Jack Werner om viralsajter, delningstrender och nätjournalistik.

5 Joulu 201535min