Hotade journalister och mörkande visselblåsarkonsulter

Hotade journalister är efter riksdagsledamöter den mest hotade och trakasserade yrkesgruppen. Hur påverkar det journalistiken att så många journalister är hotade? Kvinnolobbyn påstår att 9 av 10 kvinnor mår dåligt av reklamen. Men håller den siffran streck? Jack Werners krönika om ett slags nätets motsvarighet till stockholmssyndromet. Och så om de nya svenska visselkonsulterna entreprenörer som gjort till affärsidé att hålla intern kritik utanför offentlighetens ljus.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Risk för självcensur efter ökade hot mot journalister
Hot och trakasserier mot journalister för att de är journalister och för den journalistik som de gjort ökar här hemma. Och i söndags uppmärksammades för första gången straffrihetsdagen – och Committee to protect journalists släppte en rapport som visade att det i princip är riskfritt att döda en journalist. De senaste tio åren har 370 journalister mördats som direkt hämnd för deras arbete. De flesta hade rapporterat om lokal korruption och brottslighet. Och i 90 procent av dessa fall råder total straffrihet.


Även här hemma i Sverige är hoten spridda och journalister är den yrkesgrupp som efter riksdagsledamöterna hör till den allra mest utsatta gruppen. Det framgår av en sammanställning som vi på Medierna gjort. Och både journalister och medieföretag uppger att hoten ökat de senaste fem åren.


Frågan är vad hoten får för betydelse. Nu talar vissa om risk för självcensur.

Reporter Tonchi Percan och researcher Sara Edvinsson.

Med fakta och förnuft mot nätets Stockholmssyndrom
Nu ska det handla om ett slags nätets ”stockholmssyndrom” – vår socialamedier-krönikör Jack Werner har följt historien om en kvacksalvare på nätet – som fick kunderna han lurade med sig på sin sida i en socialamedierstorm mot journalisterna som avslöjade honom.

Undersökning om kvinnors reaktion på reklam håller inte

I oktober kunde man se affischer i Stockholms tunnelbana med texter som ”vad vore tunnelbanan utan lite halvnakna kvinnokroppar”. Affischerna var en del i Sveriges kvinnolobbys kampanj ”reklamera” och den fick stor uppmärksamhet. Ett av påståendena var att 9 av 10 kvinnor mår dåligt av reklam. Men var kom den uppgiften egentligen ifrån? Alexandra Sannemalm har tittat närmare på det.

Ny bransch ska hålla visselblåsande utanför medier
Utanför offentlig sektor är det svenska skyddet för visselblåsare fortfarande svagt om man jämför med andra länder. Samtidigt vill allt fler företag och myndigheter göra det enklare för sina sina anställda att vissla när de ser missförhållanden eller etiska övertramp. Inspirerade av amerikanska storbolag inrättar svenska företag och myndigheter visselblåsar-system. Mängder av konsultfirmor har startats för att tillhandahålla system som ska göra det enkelt att anonymt rapportera missnöje internt i företagen. Men vad händer när företag och myndigheter försöker ta ta kontroll över informationen istället för att den når offentlighetens ljus? Och vilka är det som aspirerar på att vara det här alternativet till offentligheten? Medierna har den här veckan undersökt en framväxande bransch – de svenska visselkonsulterna.

Reporter är Erik Peterson.