Gratisreklam i Rapport och 96-åringen som aldrig försvinner

Reklamförbudet i public service är ingen skitsak men i veckan gjorde ett inslag i Rapport att ett storföretag fick breda ut sig på bästa sändningstid. I år sjunker tablåtittandet brant samtidigt som nya sätt se rörlig bild exploderar. Alla vill vara med men vad händer då med dem som varit där i decennier? Tusental museibesök på presskort. Och så om 96-åringen som gick in på redaktionen och aldrig försvann.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Tricket som kan ge gratisreklam till och med i publicservice-TV
Sveriges television är som bekant den reklamfria publicservicetelevisionen. Ändå händer det lyckas få bygga sina varumärken på bästa sändningstid, med stöd av landets mest trovärdiga röster.
Det här är något som inte går att köpa för pengar. Istället gäller det att erbjuda något annat. Ett klassiskt grepp är att låta göra en undersökning om ett samhällsfenomen och sedan bjudas in som expert för att tolka undersökningen.
När ett försäkringsbolag ville nå föräldrar med barn i skolåldern gjorde man en undersökning om ungdomars klimatoro. Strax därefter bjöds man in till SvT:s Lilla Aktuellt och kunde med företagets logotype i bakgrunden exponera sig direkt för målgruppen som en samhällsmedveten aktör snarare än ett försäkringsbolag.
I dag ska vi titta på ett aktuellt fall hur det här samspelet fungerar. Hur kan kommersiella aktörer få uppträda som experter och förmedla sina budskap utan att få kritiska motfrågor eller hissad varningsflagg?
Det handlar om det stora skogsföretaget SCA som idag vill bli förknippade med hygien snarare än skog och vad kan då vara bättre än att få prata om hygien i Sveriges – den dagens mest sedda tv – program – Rapport, med 1,2 miljoner tittare?
Hur lyckades man med det – och vilket ansvar har medier för att inte bli en arena för företags PR-arbete?
Reportrar Jonna Westin och Martin Wicklin.

Tusental museibesök på presskort
Det sägs ju att det inte finns några gratisluncher. Men i veckan lanserade Aftonbladet nyheten att poliser får förmåner just för att de är poliser.
Det här fick oss att fundera på hur det ser ut i den egna branschen - vilka gratisförmåner får den som kan vifta med ett presskort? Vi har kollat och varje år sker flera tusen besök på museer, nöjesparker och idrottsanläggningar med presskort som enda betalning. Är de besöken alltid i jobbet - eller en dold förmån?
Alexandra Sannemalm gav sig ut på Djurgården i Stockholm, beväpnad med ett presskort.

Blir gammel-tv det nya pappers-tidning?
Många av er har säkert gjort det själva: slutat titta på vanlig tv och istället börjat välja fritt bland webbens alla videoklipp och strömmande sändningar.
Nu har internet funnits i våra hem i två decennier och i grunden förändrat våra medievanor. Tidningsföretagen har känt av det här länge - innehållet har flyttat till webben men pengarna är svåra att få med på resan.
Och nu - i år - händer detsamma i tv-branschen. Nu börjar tablå-tv dramatiskt tappa till nya sätt att se rörliga bilder. Mellan 300 000 och 400 000 svenska har i år slutat att titta på vanligt tv.
TV har i över ett halvsekel varit centralt i våra liv - när nu förändringens vindar ökar i styrka så ändras inte förutsättningarna bara för tv-branschen - utan även för inrednings- och möbelindustrin.
Tonchi Percan börjar sin spaning efter tvns nya framtid i Älmhult i Småland.

96-åringen som gick in på redaktionen och aldrig försvann
I veckan, när kvällstidningen Expressen fyllde 70 år, träffade vi en av tidningens levande legender - reportern Svante Löfgren som i dag är 96 år gammal. Han bevakade 1936 OS i Nazityskland, började på den unga Expressen 1949 och hade 1953 ett av de största svenska scoopen - en intervju med vietnamesiske kommunistledaren Ho Chi Minh som talade om sin vilja till förhandlingar om fred i Vietnam. Han berättar för Alexandra Sannemalm om sitt långa liv på olika redaktioner.