Gammal ökning blir som ny i SvT och nygammal partipress som SD-strategi

SvT presenterar en sju år gammal ökning av fattigpensionärerna som dagfärsk nyhet. Vad vill Sverigedemokraterna med mediesatsningarna? Jack Werner skriver dagbok. Och så om kremlologernas återkomst.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

SvT fick gammal ökning av fattigpensionärer att bli som ny
För två veckor sen gjorde vi ett inslag om Ekots rapportering av visstidsanställningar. Ekot påstod att visstidsanställningarna blir fler, men egentligen hade den ökningen skett på 1990-talet och sedan dess legat och guppat upp och ned på ganska stabil nivå.
I veckan dök en liknande statistiktolkning upp igen.

 Den här gången var det SvT som gav sken av en pågående trend, när det egentligen rörde sig om en specifik fördubbling som inträffade redan för sju år sen. 

Både i Rapport och Aktuellt berättades att antalet fattigpensionärer, det vill säga antal pensionärer i Sverige som lever under EU:s fattigdomsgräns, har ökat och att den ökar.

 Men man sade inte att antalet sedan fördubblingen för flera år sen har legat på ungefär samma nivå.
Fattigpensionärer är, liksom visstidsanställningar, en politiskt laddad fråga med starka intresseorganisationer. En påstådd ökning eller minskning blir ett påstående som dröjer sig kvar i det offentliga samtalet och påverkar debatten och i slutändan möjligen också de politiska besluten. Hur kommer det sig att man använder statistik på det här sättet och varför fortsätter det här fenomenet att upprepa sig? Reporter är Jonna Westin.

Jack Werner: Så fångar ni dagens vardag inför framtidens historia
Historiska dagböcker från människor som levt och nedtecknat detaljer från sina liv är en rik källa till kunskap om den svunna tider och epoker. Ett exempel är Årstafruns berömda 1700-talsdagbok. Därför har också Nordiska museet uppmanat oss att skriva dagbok och lämna in för framtida generationer. Det här fick vår socialamedierkrönikör Jack Werner att fundera på vad som egentligen är vår tids motsvarighet till Årstafruns 1700-talsdagbok. Och han kommer med ett konkret förslag till Nordiska museet.

Partipressen har dött - men Sverigedemokraterna startar den på nytt
När dagspressen växte fram en gång i tiden så var de flesta uttalat politiska tidningar. Partipressen dominerade fram till 1960 talet - sveriges medielandskap. Tidningarna var centerpartistiska eller socialdemokratiska, liberala, moderata och kommunistiska och dom var det inte bara på ledarsidan utan även i nyhetsvärderingen. Men där, i mitten av det förra seklet så började ett professionellt opartiskt journalistideal växa fram – där åsikterna förpassades in på kultursidor och ledarsidor och kolumner.
Idag är partipressen i princip död och partierna har lämnat ägandet av dagstidningar. Med ett undantag. Sverigedemokraterna går åt motsatt håll och storsatsar på egna medier. Ett exempel är nyhetssajten Samtiden.
Samtiden är en tidning som varit i blåsväder mer än en gång under sitt första år. Men vad är målet med dess tillkomst? Vi har försökt ta reda på vad som ligger bakom mediesatsningarna och varför konflikter och avhopp fortsätter att prägla dess framfart. Reporter Laila Lorion.

Putins frånvaro ledde till kremlologernas återkomst
Plötsligt stod han där med ett snett leende. I måndags. Ryssland president Vladimir Putin. Som om ingenting hade hänt.
Under tio dagar hade hans frånvaro från offentligheten fått världens medier att undra. Var det en statskupp. Influensa? Cancer? Eller hemlig kärleksbaby?
Rykten, spekulationer och gissningar som fick många av oss som upplevt sovjettiden att tänka på den gamla goda konsten ”kremlologi”.
Sovjetunionens ledning ljög, dolde och var hemliga. Därför uppstod en hel kader av så kallade Kremlologer som tolkade minsta tecken.
Kremlologi – var konsten att utifrån ett tunt underlag gissa sig till vad som pågick i de innersta politiska kretsarna i Sovjetunionens ledning i form av politiska beslut eller maktstrider. I vilken ordning stod politikerna på revolutionära bemärkelsedagar? Hur placerades stolarna, vem fanns på vilken bilder och vilka kläder hade de på sig.
Och lite så har det varit under Putins frånvaro. Kremlologerna spekulerade och medier rapporterade rykten och gissningar. Men hur mycket bör journalister egentligen spekulera när man faktiskt inte vet?
 
Vår reporter Jonna Westin ringde upp Expressens utrikeskommentator Mats Larsson för att försöka förstå hysterin kring Putin.