Ekonomijournalistikens gränsland och omstridda opinionsmätningar
Medierna9 Touko 2015

Ekonomijournalistikens gränsland och omstridda opinionsmätningar

Ekobrottsmyndigheten utreder en aktiebloggare för att ha gett falska aktietips i syfte att själv tjäna pengar. Gränserna för vem som gör ekonomijournalistik har blivit allt suddigare och vi granskar hur redaktionerna i det här läget klarar av att hålla på etiken. Nya metoder utmanar den traditionella slumpmässiga opinionsunderökningen och hela undersökningsbranschen genomgår nu stora förändringar. Hos medier har det här lett till djup splittring om vilken metod som går att lita på och frågan är om det ens går att avgöra. Och så undrar vi om journalistik kan vara både oberoende och sponsrad på samma gång.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nya aktörer utmanar ekonomijournalistikens oberoende
Världsekonomin är i fokus just nu. Aktiebörsen stiger, stora summor står på spel och många småsparare lockas av snabba klipp. I ett sådant här läge är det kanske ännu viktigare än någonsin att det finns en oberoende ekonomisk rapportering. För att säkerställa att ekonomijournalisterna står för det har de allra flesta traditionella redaktioner tydliga etiska regler.
Men det är inte längre bara ekonomijournalister som försöker få oss att förstå vad som händer och hur vi bäst ska placera våra aktier. Sociala medier har öppnat upp för ett växande universum med populära aktiebloggar, börspoddar och olika forum som alla ger de allra senaste aktietipsen. Och på en del ekonomiredaktioner finns också fristående skribenter som själva kan äga ett fondbolag, men som återkommande på redaktionell plats ger läsarna insiderkrönikor och tekniska analyser. När gränserna för vem som gör ekonomijournalistik suddas ut, hur klarar redaktionerna då av att hålla på de etiska principerna? Och vad får den här utvecklingen för konsekvenser för läsarna? Reporter: Jonna Westin.

Medierna djupt oeniga om opinionsundersökningar
Kring mitten av förra seklet revolutionerade opinionsundersökningen inte bara samhällsdebatten, utan också journalistiken. Plötsligt var det möjligt att berätta vad medborgarna tyckte i olika frågor och opinionsundersökningen blev ett viktigt verktyg för att beskriva verkligheten. Med tiden blev detta inte bara ett verktyg för medier och forskare – utan också för den som vill skapa opinion.
Men de tekniska förutsättningarna har förändrats och de traditionella metoderna för att mäta åsikter via telefonsamtal till slummässigt utvalda personer har försvårats – allt färre vill vara med och svara. Samtidigt har nya internetbaserade metoder växt fram – metoder som släppt slumpmässigheten i urvalet. Och just nu råder total oenighet bland medier om vad som är en bra opinionsundersökning. Diskussionen är intensivare än på länge och redaktionernas riktlinjer för vilka undersökningar som kan användas skiljer sig diametralt. Reporter: Therese Rosenvinge

Uppluckrad journalistroll i nytt medielandskap
Förra veckan berättade vi om de nya redaktionerna som återfinns på företag och institutioner. Redaktioner som publicerar inslag och texter med ibland fler lyssnare och läsare än traditionella mediekanaler. Det är en utveckling som utmanar journalistrollen.
Länge var det självklart för både mediekonsumenter och journalister var gränserna gick. Nu är det inte det längre. Så vilka krav kan och bör man ställa på journalister som rör sig i ett nytt medielandskap? Kan journalistik vara både oberoende och sponsrad samtidigt? Och bryr sig egentligen mediekonsumenterna om vem som finansierar ett inslag eller en film? Reporter: Tonchi Percan.

Jaksot(977)

Barnporrfilter och brittisk öppenhetshjältinna

Barnporrfilter och brittisk öppenhetshjältinna

"Barnporrfiltret är rättsosäkert" Debatten rasar om kampen mot barnporr på nätet. Sedan fem år finns i Sverige ett frivilligt samarbete mellan polisen och internetleverantörerna, där man blockerar webbsidor för att hindra konsumtion av barnporr. Ineffektivt och rättsosäkert hävdar kritikerna. Nu kan den gå på export. I Medierna undersöker vi hur blockeringen går till och hur väl denna modell fungerar. Wikileaks röjer inga källorVi träffar sajten Wikileaks grundare, Julian Assange, som kallats nätets James Bond. Wikileaks är en sajt där känsliga och i allra högsta grad hemligstämplade dokument ständigt läcker ut och skapar rubriker. Senast en film som visar en amerikansk helikopterbesättning som skjuter ihjäl civila irakier. Julian Assange berättar för Medierna om hur Wikileaks blir jagade, men ändå lyckas skydda sina källor. Öppenhetskämpe i brittisk skandalI veckan går britterna till val - och i Medierna berättar vi om den okända hjältinnan som avslöjade de senaste årens största skandal i landet. Skandalen, där parlamentsledamöter blev påkomna med grovt fiffel med bidrag, ledde till en mycket djup förtroendekris. Vi träffar journalisten och öppenhetsaktivisten Heather Brooke, som spelade en stor roll i kampen för att få ut dokument. DN och SvD tar varsin väg till pengarnaI Stockholm har vi just nu två morgontidningar som tänker helt olika om hur man ska ta sin journalistik ut på nätet utan att tappa pengarna. Ska man publicera material på nätet för gratis läsning? Eller ska nätpubliceringen begränsas, så att man tvingas köpa papperstidningen? Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet har valt totalt olika vägar. Här möts två stora koncerner och två sätt att se på framtidens medier. Vi får höra chefredaktör Gunilla Herlitz och redaktionschef Martin Jönsson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Touko 201034min

Prinsrykten och Ekodebatt

Prinsrykten och Ekodebatt

Norskt alibi flyttade publiceringsgränserI Sverige hade redaktionerna länge känt till rykten om otrohet inom hovet. Men det var i grannlandet Norge som isen bröts och en kvinna klev fram med en uppseendeväckande berättelse. Snabbt slogs historien upp stort i kvällstidningarna och i många medier diskuterades publiceringen.Enligt Aftonbladet är det allmänintresset som är avgörande. Men att skriva om kungafamiljen på det här sättet och dessutom om det känsliga ämnet otrohet är något helt nytt i Sverige. Här passeras en tidigare oöverstiglig gräns. Nu är det svårt att backa och besluten som fattades i veckan kommer därför ha betydelse för hur otrohetshistorier och rykten om kungahuset behandlas i framtiden.Men de svenska medierna står fortfarande långt från den publicistiska kultur som råder i grannländerna - där den här typen av avslöjanden är betydligt vanligare.Ekot rättar - men debatten går högI veckan tog Ekot det ovanliga steget att sända en rättelse - det gällde de påståenden om hur vanligt det var med sexuella trakasserier inom scenvärlden som kritiserades i förra veckans Medierna. Samtidigt har debattens vågor gått höga. Bland annat har Ekochefen Staffan Sillén och reportern Jesper Lindau försvarat Ekots rapportering på DN:s kultursidor. I Medierna tar vi en titt på veckans debatt och ställer frågan varför så många medier okritiskt återgav Ekots felaktiga statistik.Nu flyttar politiken in i mobilenNu ska en ny iphone-app - alltså ett program man laddar ned till sin mobil - förbättra relationen mellan politiker och väljare. Det är den brittiske parlamentsledamoten Derek Wyatt som har tagit interaktiviteten med sina väljare till en ny nivå. På en karta ser man vilka platserna han besöker, man kan läsa och kommentera inlägg han har skrivit och kontakta honom direkt. I Sverige finns det också politiker som låter väljarna följa med i vad de gör och tycker genom sociala medier - en av de mest aktiva är Fredrick Federley (c).Men det är inte bara positivt att kravet på politikers tillgänglighet ökar, säger Matt Warman, redaktör för teknik- och konsument-delen på the Daily Telegraph. Det kan i själva verket gå ut över andra delar av politikernas arbetsuppgifter, menar han. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Huhti 201034min

Ekots felaktighet och Islands pressade press

Ekots felaktighet och Islands pressade press

Ekots granskning av sextrakasserier håller inteEkots stora granskning av sextrakasserier inom scenkonsten fick enormt genomslag. Men nu döms undersökningen ut. Ekots påståenden om att "varannan skådespelerska" och "var tredje kvinna inom teater och film" sextrakasserats håller inte. Urvalet av deltagare och svarsfrekvensen i den enkät Ekot gjort är för dåligt för att det ska gå att dra några generella slutsatser om hur vanligt det är med sexuella trakasserier i film- och teatervärlden."Det är ett prov utan värde" säger Claes Andersson på SCB. Jan Stridh på JMG, journalistutbildningen i Göteborg, tycker att det är en oförskämdhet att på den grunden ge bilden att det är något skumt med hela konstnärskollektivet. Ekots undersökning fick stort genomslag - och de flesta medier vidarebefordrade Ekots siffror utan ifrågasättanden. Isländska krisen: Den huvudmisstänkte ska granska sig självI veckan har den isländska finanskrisen granskats i en tusensidig rapport som fått stor uppmärksamhet. Kritiken har varit stenhård mot de politiker som lät den isländska finansbubblan växa utan motstycke.Vi har tittat närmare på hur isländsk media klarar av att granska de ansvariga för att bubblan tilläts växa sig så stor - och upptäckt att den huvudmisstänkte också är överste granskare.Isländska journalisten och bloggaren Alda Sigmundsdóttir är väldigt kritisk till hur de isländska medierna bevakade landets ekonomi medan en finansbubbla av jätteformat byggdes upp. Ett skäl var - säger hon - att medierna hade samma ägare som de banker de skulle granska. Företaget som rensar i kommentarträsketMånga medier bjuder in läsarna att kommentera artiklarna på nätet men vill helst slippa arbetet med att gå igenom vad de har att säga. Vi hälsar på hos företaget, Interaktiv säkerhet, som gör jobbet - att rensa bland läsarreaktionerna. En av kunderna är Expressen, där fackordföranden Olle Fors är kritisk mot att tidningen lagt ut jobbet med granskningen. Men chefredaktör Thomas Mattsson håller inte med om kritiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

17 Huhti 201034min

Statskontroll och radiopirater

Statskontroll och radiopirater

Ett sekels kontroll av radionRadions ställning i Sverige har varit en omstridd politisk fråga i nästan 100 år. Sveriges radio har under alla år varit uppbackat av statsmakten, samtidigt som de kommersiella stationerna hållits tillbaka. I dag finns lokala reklamkanaler, men så sent som för tre veckor sedan kom en proposition om radion, utan att skapa verkligt rikstäckande reklamkanaler, trots löften från alliansregeringen. Historien om Radio Nord, piratradiostationen som startades i början av 1960-talet, illustrerar det politiska motståndet mot reklamradio allra bäst. Stationen, med den karismatiske entreprenören och affärsmannen Jack Kotschack i spetsen, började sända radio från båten Bonjour i ett för tiden helt nytt format. Det var musik, tävlingar och lekar, motsatsen till Sveriges Radios allvarsamma sändningar. Men det här uppskattades inte av den dåvarande socialdemokratiska regeringen. Efter 18 månader var man tvungen att lägga ner verksamheten - sedan en lag stiftats för att förbjuda radiosändningarna.Redan när radiosändningarna startade i Sverige, på 1920-talet, sågs radion som ett farligt medium som måste hanteras och begränsas. De första åren var det faktiskt flera radioklubbar som sände reklamradio - men snart tog staten ett grepp om frågan. .. När reklamfinansierad radio till slut blev tillåten, 1993, blev det en dyr historia för de inblandade. Sändningstillstånden auktionerades ut - vissa kostade mer än två miljoner - per år. Än i dag har de kommersiella kanalerna svårt att bryta formatet som man i dag förknippar med till exempel Mix Megapol och Rix FM, eftersom ekonomin inte räcker till. .. Och någon rikstäckande kanal blir det inte. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth hävdar att det har med teknik och ekonomi att göra, och att den politiska viljan att släppa fram rikstäckande kommersiella kanaler, för första gången sedan 1920-talet, faktiskt finns. Lösningen ska bli en digitalisering av utsändningen, precis som för TV. Men när det kan ske - det är oklart. Det ska ske på marknadens villkor, utan ett politiskt fastlagt datum när FM-sändningarna slutar, anser ministern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

10 Huhti 201034min

Organplundring och kulturjournalistik

Organplundring och kulturjournalistik

Det är påsk och Medierna bjuder på en tillbakablick på höstens stora debatt om organplundring, anti-semitism och kulturjournalistikens förhållande till sanningen. Det har gått åtta månader sedan Aftonbladet publicerade en kulturartikel, av journalisten Donald Boström, som uppmärksammats över hela världen. Här framfördes anklagelsen att palestinska unga män dödades av israeliska soldater på Västbanken och att dessa sedan plundrades på sina organ.Artikeln väckte rasande reaktioner, och Aftonbladet anklagades för att sprida anti-semitiska myter. En diplomatisk kris uppstod mellan Sverige och Israel, eftersom den svenska regeringen vägrade ta avstånd från artikeln.Debatten kom också att handla om kulturjournalistiken speciella roll. Här ska man kunna tänka högt och fritt. Här ska man kunna ställa frågor även om man inte har säkrat fingeravtryck och bevis; krav man ställer på annan journalistik. Striden har fortsatt under hösten. Veckans Medierna är en påskspecial, som blickar tillbaka på debatten, men också kommer med nya uppgifter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

3 Huhti 201034min

Medierna 20100327 1103 20100328 1800 2010-03-27 kl. 11.00

Medierna 20100327 1103 20100328 1800 2010-03-27 kl. 11.00

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Maalis 201034min

Medierna 2010-03-27 2010-03-27 kl. 11.00

Medierna 2010-03-27 2010-03-27 kl. 11.00

Quick-debatt och webbtvist Anklagelser om bristande medieetik i Quick- frågan. Sveriges Radio utreder en hårdare satsning på nyheter på webben - samtidigt som kritiken hårdnar från Tidningsutgivarna om att konkurrensen från public service på webben är oschysst. Och så om politikernas planer för Förvaltningsstiftelsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

27 Maalis 201034min

Medierevolution och redaktionell reklam

Medierevolution och redaktionell reklam

Turkiska medier revolterar mot maktenFolkmordet 1915 på bland annat armenier har varit en het fråga i Sverige sedan riksdagen nyligen i en omröstning slog fast att det faktiskt inträffat. Den svenska statsministern och utrikesministern har gått emot riksdagen och beklagat beslutet, som påverkar relationerna med Turkiet. Men folkmordet är bara ett av många tabun i Turkiet, som nu börjar utmanas av medierna. Vi har besökt tidningen Taraf som granskat militären, och avslöjat planer på en statskupp, ett avslöjande som fått stora konsekvenser. Medierna i Turkiet är allt mer beredda att gå emot makten. Ny statistikstrid om Rut-avdragetSiffror om Rut-avdrag, skatter och jobb är inte lätta att hänga med i. Statistiken haglar i den kamp som just nu pågår mellan politiker och intresseorganisationer för att få ut SIN verklighetsbild. Men också medierna sätter myror i huvudet på väljarna. Senast är det SvT:s Agenda som kritiseras för sin användning av Rut-statistik. Framgång för reklam utformad som journalistikMarknaden för redaktionell reklam växer. Annonsörerna vill gärna ha sina budskap paketerade i journalistisk form, och redaktionerna har hittat en intäktskälla vid sidan av de vanliga annonserna. Vissa hoppas det ska bli räddningen för de pressade annonsintäkterna från nätet. Andra är bekymrade av etiska skäl. En ny annonsmarknad växer fram, och gränserna blir mer flytande. Vi hälsar på hos företaget Minimedia, som producerar annonser som ser ut som journalistik. Sociala medier förändrar journalistikenDe sociala medierna, som bloggar, Facebook och twitter, tar en allt större plats i våra liv - och kommer därför också att förändra journalistiken. Det tror flera experter Medierna talat med. Den senaste tiden har flera debatter handlat om hur vi ska förhålla oss till dessa nya sammanhang mitt emellan privat och offentligt. Den ökade närheten, på Facebook eller på andra håll, mellan journalister och makthavare kommer att förändrar journalistiken - och göra den mer lyssnande och samtalande tror till exempel Anders Mildner, frilansjournalist och social medier-skribent i Svenska Dagbladet. . Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

20 Maalis 201034min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

i-dont-like-mondays
rss-ootsa-kuullut-tasta
siita-on-vaikea-puhua
kolme-kaannekohtaa
aikalisa
olipa-kerran-otsikko
sita
poks
antin-palautepalvelu
kaksi-aitia
ootsa-kuullut-tasta-2
yopuolen-tarinoita-2
meidan-pitais-puhua
rss-murhan-anatomia
mamma-mia
terapeuttiville-qa
joku-tietaa-jotain-2
kummitusjuttuja
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
lahko