Ekonomijournalistikens gränsland och omstridda opinionsmätningar

Ekobrottsmyndigheten utreder en aktiebloggare för att ha gett falska aktietips i syfte att själv tjäna pengar. Gränserna för vem som gör ekonomijournalistik har blivit allt suddigare och vi granskar hur redaktionerna i det här läget klarar av att hålla på etiken. Nya metoder utmanar den traditionella slumpmässiga opinionsunderökningen och hela undersökningsbranschen genomgår nu stora förändringar. Hos medier har det här lett till djup splittring om vilken metod som går att lita på och frågan är om det ens går att avgöra. Och så undrar vi om journalistik kan vara både oberoende och sponsrad på samma gång.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nya aktörer utmanar ekonomijournalistikens oberoende
Världsekonomin är i fokus just nu. Aktiebörsen stiger, stora summor står på spel och många småsparare lockas av snabba klipp. I ett sådant här läge är det kanske ännu viktigare än någonsin att det finns en oberoende ekonomisk rapportering. För att säkerställa att ekonomijournalisterna står för det har de allra flesta traditionella redaktioner tydliga etiska regler.
Men det är inte längre bara ekonomijournalister som försöker få oss att förstå vad som händer och hur vi bäst ska placera våra aktier. Sociala medier har öppnat upp för ett växande universum med populära aktiebloggar, börspoddar och olika forum som alla ger de allra senaste aktietipsen. Och på en del ekonomiredaktioner finns också fristående skribenter som själva kan äga ett fondbolag, men som återkommande på redaktionell plats ger läsarna insiderkrönikor och tekniska analyser. När gränserna för vem som gör ekonomijournalistik suddas ut, hur klarar redaktionerna då av att hålla på de etiska principerna? Och vad får den här utvecklingen för konsekvenser för läsarna? Reporter: Jonna Westin.

Medierna djupt oeniga om opinionsundersökningar
Kring mitten av förra seklet revolutionerade opinionsundersökningen inte bara samhällsdebatten, utan också journalistiken. Plötsligt var det möjligt att berätta vad medborgarna tyckte i olika frågor och opinionsundersökningen blev ett viktigt verktyg för att beskriva verkligheten. Med tiden blev detta inte bara ett verktyg för medier och forskare – utan också för den som vill skapa opinion.
Men de tekniska förutsättningarna har förändrats och de traditionella metoderna för att mäta åsikter via telefonsamtal till slummässigt utvalda personer har försvårats – allt färre vill vara med och svara. Samtidigt har nya internetbaserade metoder växt fram – metoder som släppt slumpmässigheten i urvalet. Och just nu råder total oenighet bland medier om vad som är en bra opinionsundersökning. Diskussionen är intensivare än på länge och redaktionernas riktlinjer för vilka undersökningar som kan användas skiljer sig diametralt. Reporter: Therese Rosenvinge

Uppluckrad journalistroll i nytt medielandskap
Förra veckan berättade vi om de nya redaktionerna som återfinns på företag och institutioner. Redaktioner som publicerar inslag och texter med ibland fler lyssnare och läsare än traditionella mediekanaler. Det är en utveckling som utmanar journalistrollen.
Länge var det självklart för både mediekonsumenter och journalister var gränserna gick. Nu är det inte det längre. Så vilka krav kan och bör man ställa på journalister som rör sig i ett nytt medielandskap? Kan journalistik vara både oberoende och sponsrad samtidigt? Och bryr sig egentligen mediekonsumenterna om vem som finansierar ett inslag eller en film? Reporter: Tonchi Percan.