Känsligt gatutidningskrig och kritiserad ubåtsbevakning

En ny känsloladdad tidningsfajt har blossat upp. Gatutidningarnas monopol utmanas av nya aktörer och det här väcker starka reaktioner. Journalister vill varken bo eller jobba i Rinkeby. Men hur ser det ut på SVT:s egna redaktioner? Och drygt ett halvår efter ubåtsjakten nu får mediebevakningen hård kritik.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Gatutidningsmarknad i förändring
Varje dag krigar kvällstidningarna om att sälja flest lösnummer. Ett intensivt gratistidningskrig har passerat i Stockholm. Sedan en tid finns nu ytterligare en tidningsfajt på den svenska mediemarknaden. Det handlar om gatutidningarna – där Faktum och Situation Stockholm tidigare haft ett slags monopol i sina respektive städer – men där det nu råder konkurrens. Och till skillnad från de andra tydliga konkurrenssituationerna på mediemarknaden, så skär den här fajten rätt in i den mycket laddade politiska frågan om tiggeri och EU-migranter. Reporter: Arvid Hallberg.

Journalister undviker förort och glesbygd
I veckan bekräftades det som många anat när det gäller oss journalister. Tätast bor vi på Södermalm i Stockholm. Vi tenderar överlag att bo i medelklassiga områden i större städer, medan invandrartäta förorter och glesbygdskommuner undviks. Precis som när journalistkårens partisympatier kartläggs är det här en fråga som engagerar – förstås för att det kan antas riskera att påverka innehållet. Och bostadskartläggningen, som gjorts av Institutet för Mediestudier, fick i veckan stort utrymme. Framför allt SVT har kört många inslag. Men SVT självt är också i allra högsta grad en del av den här strukturella snedfördelningen. Reporter: Therese Rosenvinge, själv boende i Hägersten i Stockholm.

Ubåtsrapportering kritiseras för brister i källkontroll
Formuleringen, ”journalister jagar i flock”, hörs ganska ofta. Ibland för att kritisera ett massivt drev, ibland för att helt enkelt sätta fingret hur många medier kan vara pådrivande för en tydlig tes i en viss fråga. Ubåtar är just ett sådant ämne. På 80-talet jagade "alla" journalister ubåtar, för att sen försöka slå hål på bevismaterialet. Och nu har vi den underliga situationen att, åtminstone vissa medier, försöker bevisa att kränkningar som Försvarsmakten avfärdat verkligen har inträffat. Nya artiklar om misstänkta ubåtar publiceras fortfarande med jämna mellanrum. Och det spända säkerhetspolitiska läget i Europa gör att frågan fortsätter att vara aktuell.
Men vem kan man lita på här egentligen? Och hur har medierna klarat av sin källkritik? Vår reporter Jonna Westin har i veckan undersökt mediernas ubåtsrapportering.