Att ta ett barn – del 1/2
P1 Dokumentär12 Kesä 2015

Att ta ett barn – del 1/2

2012 fick 40-årige Tobias från Malmö veta att han har en son. Idag, tre år senare, kämpar han fortfarande för att få hem pojken som är tvångsomhändertagen i Bollnäs 80 mil bort.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Barnet placerades i familjehem redan innan det stod klart vem pappan var, på grund av brister hos mamman.

Istället för att leta upp den andra biologiska föräldern, folkbokförde socialnämnden i Bollnäs barnet hos ett barnlöst par i 25-årsåldern. De fick veta att pojken sannolikt skulle växa upp hos dem.

Det var Tobias själv som fick bekräfta faderskapet genom ett dna-test. Då var sonen redan ett halvår gammal. När han tog kontakt med socialnämnden för att ta hand om sitt barn, fick han veta att pojken för tillfället inte kunde flytta hem. Hans hälsa skulle kunna skadas allvarligt, enligt socialnämnden, eftersom barnet är för tidigt fött och påstods vara extremt känsligt.

Tobias valde då att lita på myndigheten, men snart stod det klart att myndigheten istället bromsade en överflyttning.

Tobias har spelat in samtal och möten han haft med myndigheter, vilket han också varit öppen med. Journalisterna Katia Wagner och Milan Djelevic har följt honom under ett år. I programmet avslöjar Tobias ljud- och bildinspelningar hur socialnämnden bland annat använder sig av obestyrkta uppgifter för att bromsa överflyttningen till Tobias.

Socialnämnden gjorde fel när man tvångsomhändertog Tobias son. Hans "... önskemål om regelbundet och frekvent umgänge med sonen, måste ses som både naturligt och befogat..."

Det slår hösta förvaltningsdomstolen fast i en dom idag den 17 juni. Kammarrätten borde inte ha gått på socialnämndens linje, menar den högsta instansen och upphäver beslutet om LVU.

Högsta förvaltningsdomstolen tog upp fallet hösten 2014 och idag kom alltså domen.

I den står: ”Högsta Förvaltningsdomstolen finner – till skillnad från kammarätten - att vad som lagts Tobias till last inte kan anses utgöra sådana brister i omsorgen som kan grunda vård med stöd av 2 paragrafen LVU (Lagen om vård av unga). Redan av detta skäl har det brustit i förutsättningarna för tvångsvård. Kammarrätten borde därför inte beslutat om att pojken skulle beredas vård med stöd av LVU”.

Hela domen hittar ni här: http://www.hogstaforvaltningsdomstolen.se/Domstolar/regeringsratten/Avg%c3%b6randen/2015/Juni/6062-14.pdf


Milan Djelevic
är reporter på Ekot, Sveriges Radio och har i över två decennier jobbat med undersökande journalistik både inom tryckt press och radio. Han har varit nominerad till Guldspaden, Ikaros och Röda Korsets journalistpris.

Katia Wagner är frilansjournalist och författare till böckerna De förlorade barnen och Alexandramannen. Hon har varit guldspadenominerad 3 gånger, och fått Wendelapriset för bästa socialreportage.

Producent: Håkan Engström.

Jaksot(1000)

Hon lämnade inte så mycket spår efter sig

Hon lämnade inte så mycket spår efter sig

De flesta familjer har sina hemligheter. Det man inte pratar högt om, utan sopar under mattan, det man skäms över att man överhuvudtaget skäms över. Från 2012. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I december 2008 fick Pelle Alexandersson ett telefonsamtal från sin mor, som berättade att hennes syster avlidit. Det blev upprinnelsen till att en historia som modern burit för sig själv under drygt 40 års tid kom fram i dager. I slutet av 60-talet, när systern var 24 år, blev hon intagen på en psykiatrisk avdelning. Därefter flyttade systern till en lägenhet som Socialtjänsten ordnade. Hon kom att leva sitt vuxna liv i ensamhet, och de enda personer hon träffade jobbade inom Socialtjänsten och hemtjänsten. När Pelle går igenom sin mosters dödsbo hittar han hundratals brev skrivna av hans mor och mormor. Pelle tar hem breven till sin mor som börjar berätta om sin syster och den historia hon burit på. ”Hon lämnade inte så mycket spår efter sig” är en radiodokumentär om otillräcklighet och ensamhet av Pelle Alexandersson.

18 Kesä 201742min

Surrogatmamman i Tbilisi

Surrogatmamman i Tbilisi

Mikael och Emelie landar i Tbilisi för att hämta sin son. Surrogatmamman Nino har just fött honom med kejsarsnitt. Men varför valde hon att hyra ut sin livmoder? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Mikael och Emelie har försökt få barn i sju år, när de får veta att Emelies livmoder är missbildad. Hon kommer aldrig kunna bära ett barn. De reser till Georgien för att hyra en surrogatmamma som ska bli gravid med deras barn. Hon heter Nino och är tjugofem år. Nio månader senare följer vi med till Tbilisi när de ska hämta det nyfödda barnet. Varför valde Nino att bli surrogatmamma? Hur är det att ge bort ett barn som man burit i nio månader? Vi träffar också Mariam, som bor i ett fallfärdigt höghus utanför Tbilisi med sin familj. Hennes barn vet inte om att hon varit surrogatmamma. Men när de blir stora ska hon berätta. Då kommer de att förstå varför hon gjorde det, säger hon. Av Lollo Collmar

16 Kesä 201750min

Beslutet – om vägen till barn på egen hand

Beslutet – om vägen till barn på egen hand

Är du säker? frågar barnmorskan, minuterna innan allt ska ske. Nej, svarar jag, är någon som sitter på den här platsen, säker? Från 2016. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den 1 april 2016 ändrades lagen. Nu får ensamstående kvinnor i Sverige rätt till hjälp att få barn på egen hand. Men hur fattar man ett så livsavgörande beslut? Kanske genom att skriva listor. Kanske genom att se en hjärtformad lapp på en anslagstavla. Kanske genom att i hemlighet kliva på ett nattåg. Kanske genom att sluta tänka och bara göra. Producent: Kicki Möllerkickimoller@gmail.com

11 Kesä 201738min

Mando Diao - förälskelsen och skilsmässan

Mando Diao - förälskelsen och skilsmässan

Historien om ett av Sveriges mest framgångsrika band. Om kärlek och svek. Om vänskap, konstnärliga ambitioner och om problemen som uppstår när dessa två ska kombineras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I dokumentären berättar Björn Dixgård och de andra medlemmarna i bandet – för första gången – om varför det sprack med Gustaf Norén. Vi hör också Gustaf Noréns version och följer honom i sökandet efter ett nytt musikaliskt uttryck. Musiken i programmet är skriven av Mando Diao samt tidigare medlemmarna Gustaf Norén och Samuel Giers. Av Sigge Dabrowski.

9 Kesä 201748min

Hillsong – megakyrkan och succépastorn

Hillsong – megakyrkan och succépastorn

Pastor Andreas Nielsen går från konkurs till en ny kyrka med tusentals besökare. Kyrkan, som heter Hillsong, sprider sig nu i Sverige och drar in miljonbelopp. Vad är hemligheten bakom succén? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Andreas Nielsen, lead pastor i Hillsong Church Stockholm, har fått se sin frikyrka växa från ungefär tio personer till 4 000 på ett decennium. Med sina rockkonsertliknande gudstjänster har Hillsongrörelsen expanderat från moderkyrkan i Australien ut till världen och Sverige. För det krävs pengar. Men vad är det som får kyrkobesökarna att skänka miljontals kronor till församlingen? Ett program om varför tusentals Stockholmare verkar ha ett behov av något större än dem själva och om en ledarpastor som hatar jantelagen. Av: Henrik Svensson

2 Kesä 201750min

Langaren och kampen om barnen

Langaren och kampen om barnen

Peter och Hanna har missbrukat och langat amfetamin i tjugo år när deras barn hittar sin mamma blodig på köksgolvet. Där och då börjar kampen för ett annat liv. Från 2016. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Vad ska man säga, mamma och pappa är sjuka, vi ska iväg för att bli friska, säger Peter.  Under många år har Peter finansierat sitt och sambons missbruk genom att langa amfetamin. Men Peter och Hanna vill in på behandlingshem. Hösten 2013 ber de socialen om hjälp och placerar frivilligt sina tre små barn i familjehem.  Det är tredje gången barnen är familjehemsplacerade, trots att Hanna lovat deras åttaåriga son att det inte ska hända någon mer gång. – Det känns bara… fan också, du vet. Det känns som värsta sveket, att ha lämnat bort dem. Igen, säger hon.  I dokumentären följer vi Peter och Hannas kamp för att lämna missbruk och kriminalitet bakom sig och för att bli bättre föräldrar till sina barn. Peter och Hanna heter egentligen något annat. Producent: Maria Hansson Trens.

28 Touko 201748min

Jag lämnade bort min dotter

Jag lämnade bort min dotter

Gilma glömmer aldrig dagen då hon såg sin bebis försvinna iväg i korridoren på socialkontoret i Colombia. Hon var sexton år. Skulle hon någonsin se sin dotter igen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Gilma ger upp rätten till sitt barn är det ett beslut som kommer att prägla hela hennes liv. Hon har inte längre någon rätt att veta vart dottern tar vägen. I trettiofem år lever hon med ovissheten och med känslan av skuld över beslutet, tills en dag då telefonen ringer. I Sverige finns det cirka femtusen adopterade från Colombia. Många av dem åker dit i hopp om att hitta sitt ursprung. Men hur är det för en mamma som har adopterat bort sitt barn och som plötsligt blir uppsökt av samma barn som vuxen? Av Cecilia Mora

26 Touko 201750min

Vilmer utan diagnos av Anna Berg

Vilmer utan diagnos av Anna Berg

När Anna får sitt andra barn sätter oron in direkt. Vilmer är stel i kroppen och tungan sticker ofta ut. Det ska dröja månader innan läkarna börjar fundera på Vilmers mysterium. Från 2016. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medan oron håller på att äta upp Anna kämpar Anton hemma med att hålla familjen flytande. När läkarvården kommer in i bilden får paret bekräftat att oron är befogad. Ett sökande efter orsaken till Vilmers avvikande beteende påbörjades. Nu vill alla veta vad hans svårigheter beror på. Av Anna Berg

21 Touko 201751min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

rss-ootsa-kuullut-tasta
siita-on-vaikea-puhua
aikalisa
kolme-kaannekohtaa
olipa-kerran-otsikko
sita
i-dont-like-mondays
poks
antin-palautepalvelu
kaksi-aitia
ootsa-kuullut-tasta-2
meidan-pitais-puhua
yopuolen-tarinoita-2
rss-murhan-anatomia
mamma-mia
terapeuttiville-qa
joku-tietaa-jotain-2
loukussa
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
kummitusjuttuja