Att ta ett barn – del 1/2
P1 Dokumentär6 Touko 2016

Att ta ett barn – del 1/2

Årets Guldspade! 2012 fick 40-årige Tobias från Malmö veta att han har en son. Idag, tre år senare, kämpar han fortfarande för att få hem pojken som är tvångsomhändertagen i Bollnäs 80 mil bort.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Barnet placerades i familjehem redan innan det stod klart vem pappan var, på grund av brister hos mamman.

Istället för att leta upp den andra biologiska föräldern, folkbokförde socialnämnden i Bollnäs barnet hos ett barnlöst par i 25-årsåldern. De fick veta att pojken sannolikt skulle växa upp hos dem.

Det var Tobias själv som fick bekräfta faderskapet genom ett dna-test. Då var sonen redan ett halvår gammal. När han tog kontakt med socialnämnden för att ta hand om sitt barn, fick han veta att pojken för tillfället inte kunde flytta hem. Hans hälsa skulle kunna skadas allvarligt, enligt socialnämnden, eftersom barnet är för tidigt fött och påstods vara extremt känsligt.

Tobias valde då att lita på myndigheten, men snart stod det klart att myndigheten istället bromsade en överflyttning.

Tobias har spelat in samtal och möten han haft med myndigheter, vilket han också varit öppen med. Journalisterna Katia Wagner och Milan Djelevic har följt honom under ett år. I programmet avslöjar Tobias ljud- och bildinspelningar hur socialnämnden bland annat använder sig av obestyrkta uppgifter för att bromsa överflyttningen till Tobias.

Socialnämnden gjorde fel när man tvångsomhändertog Tobias son. Hans "... önskemål om regelbundet och frekvent umgänge med sonen, måste ses som både naturligt och befogat..."

Det slår hösta förvaltningsdomstolen fast i en dom idag den 17 juni. Kammarrätten borde inte ha gått på socialnämndens linje, menar den högsta instansen och upphäver beslutet om LVU.

Högsta förvaltningsdomstolen tog upp fallet hösten 2014 och idag kom alltså domen.

I den står: ”Högsta Förvaltningsdomstolen finner – till skillnad från kammarätten - att vad som lagts Tobias till last inte kan anses utgöra sådana brister i omsorgen som kan grunda vård med stöd av 2 paragrafen LVU (Lagen om vård av unga). Redan av detta skäl har det brustit i förutsättningarna för tvångsvård. Kammarrätten borde därför inte beslutat om att pojken skulle beredas vård med stöd av LVU”.

Hela domen hittar ni här

Programmet sändes först gången i juni 2015.

Milan Djelevic är reporter på Ekot, Sveriges Radio och har i över två decennier jobbat med undersökande journalistik både inom tryckt press och radio. Han har vunnit Guldspaden och varit nominerad till Ikaros och Röda Korsets journalistpris.

Katia Wagner är frilansjournalist och författare till böckerna De förlorade barnen och Alexandramannen. Hon har vunnit Guldspaden och fått Wendelapriset för bästa socialreportage.

Producent: Håkan Engström.

Jaksot(1000)

Del 2 – Kvinnor som supit: Uppvaknandet

Del 2 – Kvinnor som supit: Uppvaknandet

När Fredrike gifter sig för fjärde gången är hon inte nykter. Hon dricker varje dag. Barnen reagerar och lurar henne att träffa en alkoholläkare. Tre kvinnor om vägen ut ur alkoholmissbruket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Trots att ingen av dem trodde att det fanns någon hjälp, kallar de sig nyktra alkoholister idag. Av Lise Indahl, från 2004.

12 Joulu 201650min

Del 1 – Kvinnor som supit : Att inte synas

Del 1 – Kvinnor som supit : Att inte synas

Inför andra levde hon ett vanligt familjeliv, gick på föräldramöten och var jätteordentlig. Hemma var hon alkoholist. Tre kvinnor berättar om vägen in i alkoholmissbruk och om hur det är att leva där. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur är det att vara alkoholist och hur blir man det? När börjar ett beroende smyga sig på? Går det fort eller långsamt? Märker man ens när det händer? En dokumentärserie i två delar av Lise Indahl från 2004.

12 Joulu 201648min

Glasbankens hemlighet – spritransonering och social masskontroll

Glasbankens hemlighet – spritransonering och social masskontroll

Alla spritinköp registrerades i motboken. Samtidigt samlade man in en mängd information om folks skötsamhet och nykterhet ett register där polisen gick in och hämta uppgifter om enskilda individer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under 1900-talets början ville den starka nykterhetsrörelsen totalförbjuda alkohol i Sverige. Läkaren Ivan Bratt föreslog då en kompromiss, ett ransoneringssystem för inköp av alkohol, motboken, som infördes  i Sverige 1919.Hur mycket alkohol varje enskild individ fick köpa fanns angivet i boken. Det var inkomst, kön och samhällsposition som styrde tilldelningen. För kontroll användes ett omfattande och sofistikerat registreringssystem på massnivå.I registren samlades information om alla vuxna svenskar som fått socialhjälp, hade obetalda skatter, inte hade betalade underhåll till sina barn, hade suttit i fängelse, varit intagen på alkoholistanstalt eller avvek socialt på annat sätt – ett system som också var öppet för polisen att hämta kompletterande uppgifter ur på individnivå.Motboken avskaffades först 1955. Då var antalet motböcker över två miljoner, vilket motsvarade nästan 30% av befolkningen.Glasbankens hemlighet är en djupdykning i den svenska alkoholpolitikens ursprung och bakgrunden till varför vi en gång fick systembolaget och ett spritmonopol.Ett program av Ambjörn Johansson och Anders Jansson. Från 2000.

5 Joulu 201645min

Nelly Sachs: Natten och Nobelpriset

Nelly Sachs: Natten och Nobelpriset

Vid 55 år debuterade hon som poet, tjugo år senare fick hon Nobelpriset i litteratur. Då var Nelly Sachs svårt psykiskt sjuk och levde periodvis på Beckomberga där hon skrev sina sista diktsamlingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nelly Sachs föddes I Tyskland I en judisk familj, men flydde till Sverige under andra världskriget 1940.Efter flykten skrev hon sina dikter  i mörkret om natten för att inte väcka sin sjuka mamma, där i ettan på Bergsundsstrand i Stockholm.Hur ska man minnas henne idag? Och hur gick denna sena litterära karriär till?Katarina Wikars vänder och vrider på poeten Nelly Sachs liv och verk tillsammans med bl.a. hennes översättare och förtrogna Margaretha Holmqvist, författaren Aris Fioretos och psykiatern Daniel Frydman.

2 Joulu 201650min

Linda Boström Knausgård: Jag skulle kunna vara USA:s president

Linda Boström Knausgård: Jag skulle kunna vara USA:s president

Linda, 26 år och full av planer för framtiden. Hon lever ett helt vanligt liv, men så börjar hon tappa kontrollen, slutar sova och pendlar mellan eufori och depression. Till slut hamnar hon på psyket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Linda slutar sova. Hon går runt på Södermalm i Stockholm om nätterna och pratar med alla hon möter. Hon tycker att livet har öppnat sig. Hon är helt fri. På hösten blir hon inlagd på en psykiatrisk avdelning. Hon får diagnosen bipolär sjukdom. Plötsligt består hennes liv av våldsamma svängningar mellan eufori och djupa depressioner, medicinrundor och läkarbesök. "Jag skulle kunna vara USA:s president" är en precist berättad dokumentär om hur det är att tappa kontrollen över sig själv, om hur det är att hamna i psykiatrin och om hur man tar sig tillbaka till livet. Idag bor Linda Boström Knausgård i Skåne. Hon har utgett flera böcker och blivit översatt till flera språk. Hennes senaste roman "Välkommen till Amerika" nominerades nu i år till Augustpriset. Medverkar i programmet gör Linda Boström Knausgård, Ingrid Boström, Linda Zachrison, Karl Ove Knausgård, och som läkaren hör vi Magnus Lindman. En dokumentär från 2006 i samarbete med Dramatiska Institutet.

25 Marras 201642min

Del 2 – Efter rånet: Dömd

Del 2 – Efter rånet: Dömd

En sommarkväll startar 21-åriga Klara bilen. I baksätet sitter två av hennes killkompisar med ett skarpladdat vapen. Snart kommer dom att råna två hotell. Vid en rutinkontroll stoppas de av polisen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Klara häktades hoppades hon på ett kort straff eftersom hon ”bara körde bilen”. Åklagaren yrkade på något annat och fängelsedomen skrevs till 6 år.I första delen av serien Efter rånet: Häktad mötte vi Klara i säkerhetshäktet i Göteborg i väntan på domen. Nu är Klara dömd och reportern Anna Hammarén fortsätter att följa henne från fängelse till fotboja. Anna Hammarén är frilansande Radio- och TV-journalist. Hon har gjort en lång rad prisade dokumentärer 2009 vann hon Pennskaftspriset för radiodokumentären Han var för bra för att vara sann...

18 Marras 201649min

Del 1 – Efter rånet: Häktad

Del 1 – Efter rånet: Häktad

En sommarkväll startar 21-åriga Klara bilen. I baksätet sitter två av hennes killkompisar med ett skarpladdat vapen. Snart kommer dom att råna två hotell. Vid en rutinkontroll stoppas de av polisen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bakom de låsta dörrarna i säkerhetshäktet sitter Klara 21 år, misstänkt för flera grova rån och Inez, 19 år, med en lång lista allvarliga brott bakom sig. Reportern Anna Hammarén möter dem i det kameraövervakade häktet i Göteborg när de för en stund får lämna isoleringen i cellerna. Anna Hammarén är frilansande Radio- och TV-journalist. Hon har gjort en lång rad prisade dokumentärer 2009 vann hon Pennskaftspriset för radiodokumentären Han var för bra för att vara sann...

11 Marras 201649min

Requiem från en kyrkogård

Requiem från en kyrkogård

Bengt Bok går runt på en kyrkogård. Röster träder fram ur jorden, röster från dem han tidigare mött och som nu ligger begravda på den lilla lantkyrkogården. De berättar om sina liv för honom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alla i den här historien är döda. Alla utom han som berättar, han är inte död men han fasar inför den.  En dokumentär berättelse där ingen nåd ges men kanske en viss förtröstan.

4 Marras 201646min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

rss-ootsa-kuullut-tasta
aikalisa
kolme-kaannekohtaa
siita-on-vaikea-puhua
olipa-kerran-otsikko
i-dont-like-mondays
sita
poks
antin-palautepalvelu
kaksi-aitia
ootsa-kuullut-tasta-2
mamma-mia
meidan-pitais-puhua
yopuolen-tarinoita-2
rss-murhan-anatomia
loukussa
terapeuttiville-qa
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
joku-tietaa-jotain-2
lahko