Psykvård på macken 2008-04-29 kl. 13.00

I början av 1900-talet var okunskapen och tystnaden stor. Kropp & Själ går i läkaren och kvinnokämpen Ada Nilssons spår för att se hur långt vi kommit i hennes upplysningsarbete. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En födande kvinna tror att barnet ska komma ut genom naveln och en ung flicka dör efter ett misslyckat abortförsök. Det är den verklighet Ada Nilsson möter när hon är färdig läkare och gynekolog. Hon ägnade hela sitt liv åt sexualupplysning och att kämpa för kvinnors rättigheter. Hennes lägenhet i Gamla stan var samlingspunkt för den tidens radikala och för kvinno- och rösträttsrörelsen i början av 1900-talet.  Ada reagerade över den tidens stora orättvisor, till exempel att prostituerade var tvungna att gå till besiktningsbyrån en gång i veckan, något man trodde skulle hindra spridningen av syfilis. Detta medan männen kunde sprida smittan vidare helt okontrollerat. Med utgångspunkt från vad Ada åstadkom under sin livstid ställer programmet frågan om vilken makt kvinnor har över sin kropp idag 100 år efter Ada Nilsson. Medverkande i programmet: Kristina Lundgren, pressforskare och kvinnohistoriker som skrivit Barrikaden valde mig – Ada Nilsson läkare i kvinnokampen. Siv Lindh som 17 år gammal skidade till Ada Nilssons mottagning vintern 1942. Karin Ehrnberger, doktor i produkt- och tjänstedesign med inriktning mot normkritisk design och en av skaparna av Androstolen, en undersökningsstol för män. Carl Olof Berg, koreograf som använder Androstolen i sin föreställning om manliga rum. Maria Gyhagen, överläkare på Kvinnokliniken på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås och forskare vid Sahlgrenska Akademin. Programledare: Stina Näslund Producent: Samanda Ekman

2 Tammi 201854min

Hälsoåret 2017 tog oss ända in i tarmen. Vi gör nedslag i några av de trender som tog det individuella projektet hälsa till nya höjder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det räcker inte med att äta näringsriktig mat, nu ska vi även hålla koll på tarmfloran, var budskapet i en bästsäljande kokbok. Vi berättade också om ett nytt personlighetsdrag, grit, som kan översättas till uthållighet, lanserades som absolut nödvändigt för att nå framgång. Ett annat begrepp som varit på tapeten är FOMO. Det står för Fear of missing out och sammanfattar den ångest som ambitiösa personer känner när de tvingas välja bort spännande o intressanta möten och möjligheter. Vi önskar alla våra lyssnare ett gott nytt år!

26 Joulu 201754min

Psykoanalysens fader Sigmund Freud har haft stor betydelse för psykologin. Men långt ifrån alla har delat hans syn på människan. Vilka av hans idéer är relevanta 2017? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Människors psykiska problem grundar sig i sådant de upplevt i barndomen men sedan trängt bort, ansåg Freud. Att återvända till sin barndom är något som många författare och filmskapare ägnat sig åt.  - Min barndom hindrade mig från att vara i nuet. Jag tycker att man ska ta ett ordentligt spadtag en gång för alla och verkligen betrakta barndomen och sig själv, berättar författaren Felicia Feldt som skildrat sin uppväxt i boken Felicia försvann. Vilken ställning har psykoanalysen idag, i en tid då vi allt oftare talar om psykisk ohälsa i termer av seretonin, dopamin och kemisk obalans i hjärnan? Gäster i programmet är Susanne Osten, dramatiker och regissör, Per Magnus Johansson, idéhistoriker och psykoanalytiker samt Dan Katz, psykolog med inriktning KBT.

19 Joulu 201754min

Det finns en dubbelhet i relationen mellan människa och djur. Vi tycker oss stå över dem men är samtidigt beroende av dem. Förtjänar vi vår särställning i naturen eller är vi ett djur bland andra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Relationen mellan människa och djur har alltid varit stark, redan för 15.000 år sedan tämjde vi varghundar och levde tätt tillsammans med dem. Och utan vår förmåga att tämja djur hade vi kanske inte haft någon jordbruksrevolution. - Jag valde djuren framför att skaffa familj, berättar Lili Päivärinta som vid sidan om sin musikkarriär med Lili & Sussie ägnar all tid åt att hjälpa och rädda djur. Men att människan skiljer sig från och står över djuret är en sanning vi är måna om att upprätthålla. För den ger oss rätten att använda djuren till våra behov. Samtidigt är vi beroende av att djuren är lika oss. Vi vill ha husdjur som smidigt kan anpassa sig efter hur vi lever, och att djuren liknar oss rent genetiskt är också något man tar fasta på i forskningen. Varje år görs försök på över 350 000 djur och ett så litet djur som musen kan visa hur sjukdomar drabbar människor och hur vi reagerar på olika behandlingar eller faktorer. Förtjänar vi vår särställning i naturen eller borde man betrakta människan som ett djur bland andra? Gäster i programmet är Kerstin Lindblad-Toh, professor i komparativ genomik, Per Jensen, professor i etologi samt Jonna Bornemark, filosof. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

12 Joulu 201754min

Familjen Maagbi bor fyra personer på 14 kvadrat. I ett rum lagar de mat, sover och leker. De har inget kök utan får diska på golvet i badrummet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.  – Det känns inte som att vi bor här, vi bara existerar, berättar föräldrarna. Dottern Samantha, 4 år, drömmer om att bo i ett hus med 28 rum.  Trångboddhet beskrivs, precis som tidigare i historien, som ett stort problem i storstäderna. Hur påverkas hälsan av att bo många på liten yta? Och vad kan man göra för att det ska bli så bra som möjligt om man är tvungen att bo trångt? I förorterna betraktas trångboddheten ett problem, men att stuva ihop en familj på liten yta i innerstaden, så kallad compact living, förknippas med att vara klimatsmart och minimalistisk. I Studion: Yvonne Hirdman, historiker, Kristina Alstam, doktor i socialt arbete vid Göteborgs universitet, Malin Bergström, psykolog och forskare och Micael Nilsson, expert på Boverket.

5 Joulu 201754min

Sofia Pettersson, 41, har Alzheimers sjukdom. Hon beskriver det som en baksmälla som aldrig går över. Om några år kommer hon att förlora sitt närminne och ha svårt att känna igen sina närstående. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många forskare drömmer om att bli den som löser gåtan och hittar en medicin som kan stoppa sjukdomen. Miljarder har satsas på forskning, men hittills har fältet kantats av bakslag. Men forskarna ger inte upp. Vi berättar om nya spår i kampen för att bota en av våra mest allvarliga folkhälsoproblem. Lars Lannfelt, professor i geriatrik, Uppsala Universitet, Agneta Nordberg, professor i klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet och Carina Wattmo,  doktor i medicinsk vetenskap.

28 Marras 201754min

Antalet personer som söker sig till vården för att de inte känner igen sig i det kön de föddes med, könsdysfori, har ökat stort. Lång väntan på diagnos och behandling leder till stort lidande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag väntar på att bli sedd som den jag är, säger 26-årige Leo, som sökte sig till vården för två år sedan, men ännu inte fått någon diagnos. Den långa väntan har lett till att han bokat en privat operation, som han själv bekostar, för att ta bort brösten. I Studion: Louise Frisén, BUP Stockholm, Cecilia Dhejne, Karolinska Institutet, Alfie Martins, Transföreningen och Ulrika Westerlund, utredare.

21 Marras 201754min

En presentation på jobbet. Ett tal på ett bröllop. Många får hjärtklappning av bara tanken på att tala inför grupp. Men det finns hjälp att få för att minska ångesten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Läraren Daniel Sandin såg att många elever, när de kom i tonåren, blev rädda för att hålla presentationer. De började undvika alla situationer där de kunde behöva tala och försökte få redovisa på annat sätt. Han har utvecklat ett program för att bearbeta talängslan i skolan.  Kan VR-teknik, där de talrädda exponeras för en grupp virtuella människor, minska obehaget? Per Calbring, vid Stockholms Universitet, försöker ta reda på det. Vill du ha hjälp med din talrädsla? Mejla oss: kropp@sverigesradio.se

14 Marras 201754min