Hjälpsam eller uppoffrande?

Ny teknik med gentestning har lett till etiska frågor. Vill man veta om man kommer utveckla en sjukdom eller inte? Detta dilemma berör bland annat den ärftliga sjukdomen Huntingtons. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Någon som stått inför just den här frågan är Roland Brynjestål. Huntingtons sjukdom har funnits i hans släkt länge – hans pappa dog i det, hans farmor också. I dag tror man även att hans gammelfarmor hade sjukdomen.– Det var ju på 40-50-talet när man inte visste var det var. Så när hon var i fas fyra, som man kallar det, så gömde de mer eller mindre undan henne i någon gammal lada typ. Det låter ju sjukt, säger han.Huntingtons sjukdom är speciell på det sättet att det är en monogenetisk sjukdom. Om man har huntingtongenen så är risken 50 % att den förs vidare till ens barn.Roland har levt hela sitt liv med tron om att han kommer att utveckla sjukdomen. Först ville han inte testa sig. Men när han väl bestämde sig för att ändå göra det kom beskedet som en chock. Det var negativt.– Det var en väldigt konstig tom känsla. Mest tror jag att det var för att man levt så länge och sett anhöriga få sjukdomen, varför ska inte jag få den nu då? Det var väldigt jobbigt, också när alla runt omkring var så jublande glada, säger han.Gäster i programmet: Åsa Petersén, professor och överläkare i psykiatri vid Lunds universitet, Edvard Smith, professor i molekylär genetik vid Karolinska institutet och Martin Paucar, läkare och specialist i neurologi vid Karolinska universitetssjukhuset.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent är Alice Lööf.Programmet sänds direkt.

17 Touko 202255min

Vi människor vill gärna kunna förklara varför saker är som de är hur våra kroppar fungerar och vad forskningen kommit fram till genom att undersöka världen. Men det finns fortfarande mycket som som vi inte kan förklara. Hur kan vi göra för att förhålla oss till det vi inte känner till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kropp & Själ är på Vetenskapsfestivalen i Göteborg, som i år har temat Det okända. Ett exempel på en mystisk, okänd sak som vi inte vet allt om än, är vårt medvetande.– Det svåraste med medvetandet är hur vi ska få ihop det med vår materialistiska världsbild, menar filosofen Alva Stråge.Pontus Wasling, neurolog och forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, medverkar också i diskussionen.– Jag tror inte att vi alltid ska tro på vad vi ser och upplever, säger han.Gäster i programmet: Pontus Wasling, neurolog och forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Alva Stråge, doktor i filosofi, Adrian Parker, professor i psykologi, Camilla Brudin Borg, lärare och forskare i litteraturvetenskap och Elias Mellander, lärare och forskare vid Handelshögskolan.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent är Alice Lööf.Programmet är förinspelat.

10 Touko 202255min

Att sörja en person som är här, men ändå borta. I våra grannländer Danmark och Norge säger man ventesorg om den känsla man som anhörig kan känna för en person som är obotligt sjuk, som psykiskt har försvunnit eller som är uppslukad av ett mångårigt beroende. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Man skulle kunna ställa sig frågande till varför vi behöver ord att klä in alla tillstånd i. Men enligt filosofen Jonna Bornemark är det helt grundläggande.– Det är viktigt att veta att världen är större än våra ord. Det finns alltid känslor som blivit underverbaliserade, säger hon.Psykologen Christina Fischler är inne på samma spår.– Om man kan få en inramning på det som händer kan vi förhålla oss till det. Många patienter kommer till terapin med en stor resväska fylld med osorterad tvätt, och varje sak man tar upp och granskar kan man lägga i en viss hög och ju mer man kan lägga samman och säga det här hör ihop med det här, så det som känts obegripligt kan då brytas ner till mindre pusselbitar och bilda en helhet som man kan förstå, förklarar hon.En som känner igen sig i ordet ”väntesorg” är Anna Pella. Hon skriver just nu en bok med det namnet som handlar om hennes dotter Agnes som föddes med en hjärnskada läkarna inte trodde hon skulle överleva.I dag är hon 18 år gammal, men familjen lever fortfarande med vetskapen om att hon inte kommer att leva så länge.– Det har varit såhär från start, vi har aldrig haft det på något annat sätt med henne. Minsta förkylning kan bli livshotande. Varje morgon när vi går upp så vet vi inte hur det är, hennes andning blir sämre för varje dag som går.Gäster i programmet: Jonna Bornemark, filosof, Christina Fischler, psykolog, Allan Linnér, psykolog och Anna Pella, journalist, författare och förälder till Agnes.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent är Alice Lööf.Programmet sänds direkt.

3 Touko 202255min

Diarré, förstoppning, smärtor och gaser att ständigt ha problem med magen tär på personer med IBS, magsjukdomen som drabbar 10-15 procent av befolkningen, men som ingen vet vad den beror på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag behöver alltid veta var närmsta toa finns, och i vissa sammanhang som man är i så finns det ingen, säger Emelie Lundros som har diagnosen IBS-D, alltså IBS med diarrésymtom.Hon fick sin diagnos 2005, men det skulle dröja 15 år innan hon, genom att träffa en dietist, hittade en metod som hjälpte henne – FODMAP-behandling.– Men kosten är bara en del av det. Så stresshantering, sömn och vilken typ av träning du gör, allt sånt spelar också roll, säger hon.Kosten är en viktig komponent i att hitta en hållbar behandlingsform för personer med IBS. Länge har man pratat om den så kallade FODMAP-dieten,som går ut på att utesluta fermenterbara kolhydrater. Men nu har en forskningsgrupp vid Chalmers tekniska högskola genomfört en studie där resultaten pekar åt ett annat håll.– Vi antog att personerna med IBS som deltog i studien skulle få olika typer av magproblem när vi provocerade dem med FODMAPS och gluten, men det blev inte så, säger Elise Nordin, som ligger bakom studien.Gäster i programmet: Greger Lindberg, överläkare och professor vid Karolinska institutet, Lisa Falk, leg. psykolog, Elise Nordin, doktorand vid avdelningen för livsmedelsstudier på Chalmers och Stine Störsrud, överdietist och medicinedoktor.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman

26 Huhti 202255min

Har man en skyldighet att plugga till läkare om man är bra på naturvetenskap eller blir musiker för att man har absolut gehör? När OS-guldmedaljören i skridsko Nils van det Poel berättade att han väljer att lägga av med idrotten i karriärens absoluta peak var det många som blev förvånade. Har vi en plikt att göra det som vi är bra på? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Personligen sympatiserar jag med den uppfattningen. Man ska ta tillvara på de talanger man har, säger Charlotta Weigelt, professor i filosofi.– Talanger är gåvor som inte ska slösas bort, fortsätter hon. Är man priviligerad ska man göra sitt bästa.Psykologen Sofia Viotti håller dock inte med. Hon tycker att problemet i att när man satsar på det man är bra på så kan man tappa förmågan för återhämtning i det.– Det måste man vara medveten om. Sedan är det inte alltid så att det man är duktig på är speciellt roligt, säger hon och fortsätter:– Jag tänker att att vi nästan lurar in folk, i t.ex. gymnasieskolor, där man får välja exakt den inriktning man vill gå. Många är väldigt talangfulla inom kreativa saker, men det finns ju inte så många jobb inom det.Gäster i programmet: Charlotta Weigelt, professor i filosofi vid Södertörns högskola, Sofia Viotti, psykolog och Göran Kenttä, idrottspsykolog vid GIH.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

19 Huhti 202255min

Doften av nystekta pannkakor, sommarens första syrén eller smaken av kokt hummer. Vad väcker barndomsminnen till liv? Och vad betyder barndomsminnena för vårt vuxna jag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En som levt mycket i sina barndomsminnen är författaren Karolina Ramqvist, aktuell med boken Bröd och mjölk.– Jag har tänkt att jag har haft bra minne, men däremot minns jag inte stora delar av livet som ung vuxen. Kanske är det så att mina starka barndomsminnen konkurrerar med de från vuxenlivet som då kändes mindre viktiga? säger hon.Ibland ställs man inför situationer där man minns samma händelse olika.Enligt psykoterapeuten Maria Yassa är det flera faktorer som spelar in i hur ett visst minne utformas.– Till exempel påverkar dagsformen hur man minns någonting, säger hon.Och fortsätter:– Inom psykoanalysen pratar man om efterhandsverkan, alltså när man är med om en sak, får en erfarenhet, men förstår den mer och mer varefter tiden går.Gäster i programmet: Karolina Ramqvist, författare, Görel Fred, psykoterapeut, Maria Yassa, psykolog och psykoanalytiker och Pontus Wasling, hjärnforskare.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

12 Huhti 202255min

Med stormfart dundrar ljuset in över vårt vinterbleka land. För vissa är denna årstid efterlängtad och man fylls med energi, för andra är den fylld med fasa och nysningar. Vad gör våren med dig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Vi vet att ljuset har en nästan omedelbart uppiggande effekt. Men det kan också ställa till det för oss, berättar Arne Lowden, sömn och stressforskare. Han menar att de snabba ljusförändringarna gör att kroppens rytm kommer i olag och att vi kan få oregelbundna sömnvanor.Våren kommer med ljuset men är också slutet på en lång mörkerperiod. Den kan föra med sig en extra känslighet som påverkar vårt nervsystem. Det kan handla om allergier, trötthet och till och med depression. Samtidigt är det en ny årstid som är positiv där vi letar vårtecken var vi än befinner oss. Gäster i programmet: Helena Backlund Wasling, forskare i neurovetenskap vid Sahlgrenska akademien, Arne Lowden, ljus- och sömnforskare vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet, Dan Hasson, docent i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet .Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang ImamProgrammet är direktsänt.

5 Huhti 202255min

Oavsett om man hatar eller älskar skräck så verkar man inte komma undan den. Vad handlar människans fascination för skräck om och kan det finnas något läkande med att bli livrädd? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Skräckgenren handlar om att få utlopp för känslor. Att kunna experimentera och komma närmare livet, och i yttersta fall att komma närmare döden, säger författaren och dramatikern Sara Elfmark Berggren. Det sägs att man kan dela in mänskligheten i två typer – de som älskar skräck, och de som hatar skräck. Men är det verkligen så enkelt?– Det går inte att säga varför vissa gillar eller ogillar skräck, menar psykiatrikern Predrag Petrovic. Enligt honom kan det bero på att vissa personer får en större aktivering av belöningssystemet när de upplever skräck. Men miljön kan också vara avgörande för huruvida man lockas av skräck som underhållning. Enligt Bo Eriksson, historiker, så handlar inte skräck bara om rädsla. Det är också underhållning och en genre – skräcken hör till vår historia och kulturhistoria och har funnits lika länge som människor har lämnat konstnärliga spår efter sig.Gäster i programmet: Predrag Petrovic, överläkare i psykiatri och forskare i kognitiv neurovetenskap, KI, Sara Bergmark Elfgren, författare och dramatiker aktuell med spänningsromanen Grim, Bo Eriksson, docent i historia vid Stockholms Universitet. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman.Producent: Shang Imam.Reportrar: Sebastian Hedlund, Ninos Chamoun.Programmet är direktsänt.

29 Maalis 202255min