Vad händer med vårt medvetande när vi dör?

Gamla tiders hästhandlare brukade titta i munnen för att se om hästen var frisk. De var inte helt fel ute, om du tittar in i din egen mun så kan du få veta en hel del om hur du mår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inflammationer som börjar i munnen kan senare utvecklas till hjärt- och kärlsjukdom och cancer.”Vi har följt personer under 30 år och hittat skrämmande samband mellan dålig munhälsa och dödsorsak”, det säger Birgitta Söder, professor i förebyggande munhälsa på Karolinska Institutet.Susanne vet hur det är att leva som tandlös. Hon blev av med alla tänder i överkäken och kände hur människors blick på henne förändrades när de såg att hon var tandlös.”Det biter en liten bit ur själen varje gång”, berättar Susanne, som nu har fått hjälp att skaffa nya tänder.Programmet svarar på lyssnarfrågor om tandtråd, hål, fluor och dålig andedräkt. Telefonslussen är öppen för fler frågor under programmets gång. Ring på nummer 08- 215 216, eller maila kropp@sverigesradio.seGäster i programmet är Björn Klinge, professor i odontologi, Kristina Edman, tandhygienist och forskare vid Uppsala Universitet samt Birgitta Söder, professor i förebyggande munhälsa på Karolinska Institutet.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

14 Kesä 201654min

Hur  nära och intim kan man vara med en annan person om man samtidigt har en fast relation? För vissa går gränsen vid sex, för andra vid ett flirtigt sms eller att sexfantisera om någon annan.  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”En del par som kommer till mig vill att jag ska vara relationsdomare och berätta var gränsen går. Men det går inte för det handlar om en överenskommelse mellan parterna i relationen.” Det berättar psykologen och parterapeuten Cecilia Fyring. I ett direktsänt telefonväkteri ställer vi frågan till lyssnarna; var går gränsen för otrohet? Slussen öppnar 10.00 och numret är 08 215 216.För Elisabeth började det med en kyss på en efterfest. Hon försökte stå emot men kunde inte och när hon väl klivit över gränsen gick det inte att återvända. Under flera år var hon otrogen med samma man.”Det var ett ständigt smusslande och smygande. Skulle jag ringa hem till min man fick jag tänka på i vilken miljö jag var för att inte avslöjas och försöka låta normal på rösten”, berättar hon.Gäster i studion är Psykolog Cecilia Fyring och psykoterapeut Mats Wretås.Programledare Ulrika Hjalmarson Neideman

7 Kesä 201654min

Ett nytt sätt att bekämpa cancer skapar hopp för många svårt sjuka. Kroppens eget immunförsvar attackerar cancern och i flera fall har tumörer formligen smält bort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Agneta upptäckte hudcancern först när det var för sent. Den hade spritt sig till skelett och lymfkörtlar. Tidigare har spridd malignt melanom varit i princip omöjlig att behandla, men nu finns hopp. Immunterapi är en ny gren av cancerbehandling som går ut på att använda patientens eget immunförsvar för att attackera tumörerna. De senaste åren har det kommit nya behandlingar och forskning pågår för att hitta säkra och bra sätt för kroppen att själv ta itu med cancern. I några fall har man sett tumörer smälta bort helt. Men vad som händer på lång sikt och om vem det fungerar på vet man ännu ganska lite.Kropp & Själ följer med till Karolinska sjukhuset när Agneta får testa en helt ny kombination av immunterapi. Celler från hennes egna tumörer har odlats och preparerats och ska föras in i kroppen igen.Vi möter också Ove Rackner som för ett år sedan var svårt sjuk i cancer men som nu är helt tumörfri. Gäster i programmet är immunterapiforskarna och professorerna Rolf Kiessling och Angelica Loskog samt Roger Henriksson, professor i tumörsjukdomar och Yvonne Brandberg, psykolog och professor i vårdvetenskap.

31 Touko 201654min

Hur vårt känselsinne fungerar är något forskarna intresserar sig allt mer för. Beröring är viktigt för oss, men hur blir det då när man saknar de nerver som gör att vi upplever smärta? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Camilla Jonsson är en av tre personer i Sverige som har ärftlig smärtokänslighet eller Vittangisjukan som den kallas. De känner inte smärta.”En dag på förskolan kände jag plötsligt att benet vek sig och jag kunde inte gå. Ingen förstod vad som hänt eftersom jag inte grät eller hade ont. Först flera dagar senare upptäcktes att benet var av. Då insåg läkarna att något var fel.” Vårt känselsinne består av två olika system av fibrer som svarar på olika sorters beröring.”En långsam strykning på huden med något som är kroppstempererat, till exempel en smekning av en hand, väcker stort välbehag. Det vi vet nu är att det handlar om de långsamma beröringsfibrerna.” Det säger Håkan Olausson, professor i klinisk neurovetenskap vid Linköpings Universitet som ägnat decennier åt att forska kring hur vårt avancerade känselsystem fungerar. Nu forskar han på spädbarn för att se hur utvecklat känslosinnet är från födseln.Beröring kan också skapa välmående hos patienter som har ont. Det upptäckte sjuksköterskan Siv Ardeby redan för 40 år sedan. Hon utvecklade metoden som kallas för taktil massage och som nu praktiseras bland annat inom vården.Gäster i studion är Håkan Olausson, professor i klinisk neurovetenskap, Helena Backlund Wasling, forskare i neurofysiologi i Göteborg och Siv Ardeby, distriktssköterska och pionjär inom taktil massage.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

24 Touko 201654min

Potträningen har fått ett uppsving. Samtidigt som många barn bär blöja allt högre upp i åldrarna så förordar BVC att man börjar potta före ett års ålder. Och det finns de som tagit det steget längre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När Emma Lindahls sju veckor gamla bebis gnyr till så håller mamma henne över en potta så hon kissar. Emma har praktiserat EC-pottning ända sedan BB.”Det är kiss- och bajskommunikation skulle man kunna säga. Man lär sig tyda tecken på att barnet är nödigt och tar den till pottan.”Tidig pottning av bebisar praktiseras i många andra delar av världen och föredelarna är bland annat minskad risk för urinvägsinfektioner eftersom barnen tidigt lär sig att tömma blåsan och inte småskvätta.I mitten på 1900-talet var de flesta barn torra redan vid ett och ett halvt år, men idag är det inte ovanligt att fyraåringar använder blöja. En anledning är att dagens moderna blöjor är så effektiva att barnen knappt märker att de kissar. En annan är en seglivad uppfattning om att barn inte är mogna för potträning förrän vid de är bortemot arton månader, något som BVC:s riktlinjer nu går emot. Nu förordas potträning före ett års ålder.I programmet tas även död på en annan myt: att sängvätning skulle vara en psykologisk åkomma. Det är helt fel, det har man vetat sedan 1980-talet, men trots det är det många som kopplar sängvätning till otrygghet hos barnet.”Det finns hjälp att få och senast i sex-sjuårsålden bör man åtgärda. Annars riskerar barnet att få dåligt självförtroende.” Det säger Tryggve Nevéus, barnläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala, som gästar programmet.I studion finns också Anna-Lena Hellström, professor i omvårdnad på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus och Maria Cederblad, forskare och sjuksköterska. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

17 Touko 201654min

Från att ha varit något muskelbyggarna smusslade med, så är nu proteinet på allas läppar. Men behöver vi verkligen vara oroliga för att inte få i oss tillräckligt med protein? Och kan man överdosera? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Trenden att äta protein är tydlig, i var och varannan kiosk kan man köpa proteinbars och i livsmedelsbutikerna finns allt från frukostflingor till vatten med tillsatt protein. ”Jag försöker få i mig två gram protein per kilo kroppsvikt varje dag. Ska jag bara äta mat blir det målet svårt att uppnå så därför äter jag proteintillskott”. Det säger Johan Strende som tränar på ett gym i Karlstad.Ämnet protein är också högst aktuellt inom medicinforskningen. Forskningsprojektet Proteinatlasen som presenterades 2014 har kartlagt människans alla proteiner och nu börjar det komma resultat från medicinforskare som använt sig av den här atlasen. I studion Mathias Uhlén, professor i mikrobiologi KTH, William Apró, näringsfysiolog och forskare på GIH, samt Ingela Stenson, omvärldsanalytiker.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

10 Touko 201654min

Vad betyder våra drömmar? Den frågan brottades redan de gamla grekerna med och drömstudierna har återkommit genom historien. Men den nya drömforskningen har ett lite annat fokus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Freud och Jung såg drömmarna som ett budskap från vårt undermedvetna, men dagens forskare är mer intresserade av drömmarnas funktion. Hur de hjälper oss att bearbeta faror och problem och hur drömsömnen påverkar inlärningen. ”Nya studier visar att REM-sömnen, då man drömmer, har stor betydelse för att återställa den emotionella balansen. Genom att förbättra kvaliteten på REM-sömnen skulle man förhoppningsvis kunna minska psykiska besvär.” Det säger Torbjörn Åkerstedt, professor och sömnforskare.En annan forskningsgren som är på frammarsch är studiet av klardrömmar, det tillstånd där drömmaren själv upplever att hen kan kontrollera vad som sker i drömmen. Klardrömmandet skulle kunna användas för att behandla det mycket plågsamma tillstånd som kallas för sömnparalys, då man vaknar i skräck och inte kan röra kroppen.Studiet av drömmar i drömgrupper har också inspirerat professorn i oceanologi, Anders Omstedt, att våga lita mer till sin intuition.I programmet medverkar även Adrian Parker, professor i psykologi och Sara Ytterbrink, psykolog.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

3 Touko 201654min

Att bli sedd i ett ögonblick då man inte vill bli sedd, eller påkommen med att göra något man helst inte vill att någon annan ska veta att man gör - det är situationer som föder skam. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ofta försvinner den där obehagliga känslan i takt med att rodnaden lägger sig. Men för en del sitter skammen djupare än så. ”Skammen har förminskat mig, den har förpassat mig in i skuggorna istället för att gå ut i livet och våga visa vem jag är”.Det säger Katinka Wallner, författare till boken Sluta skämmas och bli fri. Under många år levde hon på flykt från en våldsam man. Men hon vågade inte berätta för någon hur det låg till av rädsla för att folk skulle titta snett på henne och inte vilja umgås.Skammen lär oss att anpassa oss i sociala sammanhang och visa hänsyn till andra. Det är en frisk funktion till för att skydda vår sårbarhet, det menar gestaltterapeuten Jojo Oinonen.I ett direktsänt telefonväkteri ställer vi frågan till lyssnarna; När har du skämts så där riktigt ordentligt och har det fått betydelse för ditt liv?Slussen öppnar 10.00 och numret är 08 215 216.Gäster i studion är Jojo Oinonen, gestaltterapeut och Barry Karlsson, neuropsykolog.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

26 Huhti 201654min