Borrelia - en sjukdom som förvillar

Kaffedrickandet har djupa rötter i den svenska folksjälen, men nya tider betyder nya vanor. Dryckens rykte har svärtats med tal om cancer och sömnproblem och det har även beskrivits som en drog. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Tidigare trodde man att koffein var farligt för hjärtat men det stämmer inte, säger Bertil Fredholm som är professor emeritus i farmakologi. – Normala kaffekonsumenter har snarare bättre överlevnad i hjärt-kärlsjukdom än de som inte druckit kaffe alls. Så hur gick det till när kaffet blev svenskens nationaldryck? Det svarta guldet, som det också kallats, väg hit från de etiopiska högslätterna har en snirklig historia. Men när det väl etablerades i Sverige på slutet av 1800-talet så var det här för att stanna. Vi i Sverige och våra grannar i Finland är de som dricker mest kaffe i världen. Mathistorikern Richard Tellström menar att det finns politiska och religiösa motiv bakom denna kaffe-vurm.– Vi ser att kaffet ersatte ölet som umgängesdryck och detta var något som var starkt påhejat av både näringslivet, som ville ha nyktra arbetare men även nykterhetsrörelsen som var en stark kraft i slutet på 1800-talet och tidigt 1900-tal. Kaffet fick stå som symbol för det egalitära umgänget. Länge trodde man att kaffe var skadligt för oss men nu vet vi att det är precis tvärtom, det kan till och med vara hälsofrämjande, särskilt när det kommer till Parkinson. Den upptäckten gjorde Bertil Fredholm i sin forskning.– Det finns några studier där vi jämför de som dricker kaffe med dem som inte dricker. Det har en positiv effekt vid hjärt- kärlsjukdomar. Men det kan även minska risken för att drabbas av typ 2-diabetes och att insjukna i Parkinsons sjukdom.Det svarta guldet som är djupt förankrat i den den svenska folksjälen fyller flera viktiga funktioner – som pausförhöjare, vuxensymbol och morgonritual. Men helt ohotat är inte kaffet idag, i en allt snabbare värld där energidrycker av olika slag är omåttligt populära hos den yngre befolkningen. Kommer vi se kaffet knuffas bort som favoritdryck till förmån för energidryckerna? Gäster i programmet:Bertil Fredholm, professor emeritus i farmakologi vid Karolinska Institutet.Richard Tellström, författare och mathistoriker.Rikard Landberg, professor i livsmedelskunskap vid Chalmers tekniska högskola.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang ImamProgrammet är en repris från 2023.

9 Heinä 202455min

Synen på de som har Downs syndrom har förändrats mycket över åren, men fortfarande är diagnosen omgärdad av fördomar. Hur kan man leva med Downs syndrom i dagens Sverige? I det här programmet möter vi 7-åriga Liv och 25-åriga Johan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Johan har precis flyttat hemifrån, och han är en av få personer med Downs syndrom som har ett riktigt jobb, på den ordinarie arbetsmarknaden.Han får frågan om vad det roligaste med hans jobb är.– Det är att fylla på vattenflaskorna, svarar han.Johan arbetar som bistrobiträde och förutom att han är ansvarig för vattenflaskorna, plockar han disk. Och att han, trots sin diagnos, kunnat etablera sig på arbetsmarknaden grundar sig i ett starkt engagemang från hans föräldrar.– Det är en målmedveten satsning från mig och min man. Jag tror Johan var ungefär ett år när jag första gången tänkte tanken ”det måste finnas en plats för honom i det vanliga samhället”, säger Johans mamma Katarina Rahm.Medverkar i programmet gör:Solveig Laine, vars lillebror, Dag, med Downs syndrom växte upp på institution på 50 och 60-taletMickan Lüning från Svenska DownföreningenUlrika Wester Oxelgren, barnläkare och barnneurolog i Uppsala. Hon har varit med och arbetat fram det medicinska vårdprogrammet som finns i Sverige för uppföljning för barn med Downs syndrom. 7-åriga Liv som har Downs syndromLivs mamma Karen Flö, hennes storasyster Nora och pappa Daniel Bjugård.Johan Rahm som i restaurangen på Fotografiska museet, och hans mamma Kristina Rahm.Programledare och reporter Stina NäslundProducent Alice LööfProgrammet är förinspelat

2 Heinä 202455min

Det händer hemska, oförutsedda saker varje dag. Det kan vara plötslig sjukdom, ett grovt brott eller en olycka. Hur de som finns i närheten reagerar kan spela stor roll det kan rädda liv. Är du beredd? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En solig dag, i en idyllisk liten kuststad vid havet, händer det värsta man kan tänka sig. En helt främmande gärningsperson gör en tioårig flicka mycket illa. Men flickan, som heter Kenly, har tur. För det finns andra människor i den här staden, som vill hjälpa henne – som agerar, samarbetar och gör rätt.– Jag tror inte att det går en dag utan att jag tänker på dem. För utan dem hade jag inte haft henne, säger Annelie, som är mamma till Kenly, om de personer som räddat hennes dotters liv.Mitt på eftermiddagen blir Kenly illa knivhuggen i bröstkorgen av en för henne okänd kvinna. Kenly tar sig bort från platsen och ber en man hon möter om hjälp. Han, och ytterligare två pensionärer, kommer spela en livsavgörande roll i hur de agerar.– Det är så många saker som går rätt, som klaffar. Det är väldigt skrämmande att tänka på det, för det är så många saker som har gått så bra. Och det har varit mycket roligare att utreda ett mordförsök, än ett mord, säger Jonas Fjällgren, utredare på stadens polisstation.Medverkar gör:Annelie, mamma till KenlyJonas Fjällgren, utredare på Polisen i ÄngelholmPer Cachrimanidis, kirurg på Helsingborgs lasarettHelen Alexandersson, gruppchef på Polisen i ÄngelholmSenare i programmet hörs;David Fredman, driftansvarig för SMS-livräddare i Sverige.Christer Melén som överlevde ett hjärtstopp på väg från jobbet en vinterdag 2021Catarina Svantesson, SMS-livräddare som var med och räddade Christer MelénProgramledare och reporter Stina NäslundProducent Alice LööfProgrammet är förinspelat

25 Kesä 202455min

Glad som en lärka eller arg som ett bi. Det är väldigt olika hur mycket vi påverkas av vårt humör. Medan en del har en positiv grundinställning verkar andra se oförrätter vart de än vänder blicken. Men hur ska man göra när man inte kan kontrollera sin ilska? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – En sak vi gör i behandlingarna är att kartlägga i vilka situationer man blir arg. Deltagarna får göra en tio-i-topp-lista över mest ilsketriggande situationer och får sedan öva på dem, säger Johan Bjureberg, som forskar på känsloreglering vid Karolinska institutet.De första resultaten av den så kallade “ilskestudien” publicerades år 2022, där Johan är ansvarig forskare. – Det finns vissa situationer som verkar vara stora triggers för många, där är trafiken i topp, men även hushållssysslor, säger han. En mildare form av ilska är det som kallas för att man blir “hangry”. Alltså när man tappar humöret i takt med att blodsockret sjunker. En som mycket väl vet hur det känns är fd. utrikesministern Ann Linde (S). – Jag har ju ett ganska häftigt humör, men efter många år i politiken och diplomatin får man lära sig att hantera det, säger hon. Medverkar gör: Johan Bjureberg, docent och psykolog vid Karolinska institutet som forskar på känsloreglering och Susanna Tagesdotter Hagstrand, psykolog, aktuell med boken Växa tillsammans – att ta hand om parrelationen under småbarnsåren. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

18 Kesä 202455min

Cancer är ett ord förknippat med lidande, osäkerhet och död. Men i det här programmet ska vi rikta ljuset mot alla de framsteg som faktiskt görs när det kommer till behandling av olika cancerformer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag har dansat tango med döden, säger Angelica Selander som överlevt en svår form av matstrupscancer – mot alla odds. Hon tjatade sig till immunterapi, en behandling som då inte var godkänd för Angelicas cancersort. Men som gjorde att hon överlevde. – Jag tänkte; vågar jag berätta det här nu, nästan? Det var så stark eufori, berättar hon om när hon fick beskedet att all hennes cancer var borta. Det är närmare fyra år sedan nu. Frågar man professionen om hur framtidens cancerbehandlingar kommer att se ut får man ett, nästan entydigt, svar. Cancerbehandlingar går mer och mer mot att den ska vara anpassad individuellt för varje patient. Medverkar gör: Martin Bergö, prorektor på Karolinska institutet, Samir El Andalousi, professor i biomolekylär medicin och avancerad terapi vid Karolinska Institutet, Oscar Wiklander, onkolog och forskare på Karolinska institutet. Medverkar gör också Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska institutet, Michel Sadelain, immunolog som står bakom tekniken car-t och Leif Eriksson, professor i fysikalisk kemi vid Göteborgs universitet.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

11 Kesä 202455min

Absolut närmsta relationen, komplicerad och sårig eller icke-existerande. Syskonrelationer kan se ut på alla möjliga sätt. Det är relationer med hög potential om de funkar, men som vi kanske jobbar allra minst på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Syskonrelationen är livets äldsta relation, förutsatt att man får leva och ha hälsan. Den sträcker sig från vaggan till graven, säger Moa Herngren, författare, aktuell med boken Syskonfejden. Kopplingen till ett syskon är också en av få relationer i livet vi inte väljer, den är något vi måste förhålla oss till hela livet vare sig vi vill det eller inte, och oavsett om relationen är bra eller inte. Men hur viktigt är det för välmåendet att ha syskon? Inte alls, säger psykologen Martin Forster. – Det gäller om vi tittar på gruppnivå. Den forskning som finns visar mycket små skillnader vad gäller hälsa, hur man mår och hur man utvecklas, säger han. Han fortsätter. – Om något talar forskningen till fördel för endabarn, de har både mer vänner, presterar bättre i skolan och är lite rikare än de som har syskon. Medverkande är Moa Herngren, författare, Martin Forster, leg. psykolog och fil. dr. i psykologi vid Karolinska institutet, Patrik Magnusson, chef för Svenska tvillingregistret och forskare inom medicinsk genetik, Karolinska institutet och Paolo Parini, läkare på Karolinska Universitetssjukhuset och ledare för de svenska kliniska forskarna i projektet dAIbetes. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

4 Kesä 202455min

Det blir allt vanligare att injicera botox och fillers i ansiktet, och marknaden har reglerats, men är långt ifrån perfekt. Något som få kunder tänker på är vad som händer om ingreppet blir misslyckat vems ansvar är det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En person som får många frågor om att hjälpa patienter som av olika skäl inte är nöjda med sina ingrepp är plastikkirurgen Alberto Falk Delgado på Karolinska sjukhuset. – Vi har en begränsad förmåga att hantera skönhetsingrepp, så i den offentliga vården där jag jobbar skulle det isåfall tränga undan annan akut vård, säger han. Men vem har då ansvaret för när något går fel? Den största anledningen till att man söker vård efter ett ingrepp är att man inte är nöjd av kosmetiska skäl, men ibland kan problemen vara medicinska. – Jag tycker att det rimliga om man utför ett typ av ingrepp är att ansvara för att man har rätt utrustning och såklart motmedlet som krävs vid en akut komplikation, men också kompetensen att hantera mer långvariga komplikationer, säger Alberto Falk Delgado. Medverkande är Alberto Falk Delgado, docent och sektionschef på Medicinsk enhet för plastikkirurgi och kraniofacial kirurgi, Karolinska universitetssjukhuset, Anna Rostedt Punga, professor i klinisk neurofysiologi som forskar om lång- och kortsiktiga risker vid botoxinjicering vid Uppsala universitet, Madelaine Levy, journalist på Svenska Dagbladet och Anna Bäsén, journalist på Läkemedelsvärlden. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

28 Touko 202455min

Du kanske själv har haft svårt att få tag i någon av dina mediciner på senaste tiden. Det är inte så konstigt, det är just nu rekordmånga läkemedel som är slut. Vad beror det på och hur ska det lösas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Mitt alkoholberoende har satt mig i långa perioder av nedstämdhet. Det säger Kristina, som vi kallar henne. Hon har ett alkoholmissbruk, som hon försökt bli kvitt på egen hand, men inte lyckats. När hon sökte sig till psykiatrin fick hon Antabus utskrivet, ett läkemedel som ger obehagliga symtom som illamående och hjärtklappning när det kombineras med alkohol. Det har hjälpt, tycker Kristina. Men den senaste tiden har det varit svårt att få tag i medicinen. – Det känns väldigt osäkert att inte ha Antabus som man vet är ett ordentligt skydd, säger hon. Det kan finnas olika orsaker till att olika läkemedel tar slut hos tillverkaren. Till exempel att efterfrågan blir större än företaget räknat med. – Det är inte läkemedelsföretagens ansvar att se till att läkemedel fördelas jämlikt över alla länder, säger Mikael Hoffman, chef för stiftelsen Nepi. Medverkande är Mikael Hoffman, chef för stiftelsen Nepi och ordförande för Svenska Läkaresällskapets kommitté för läkemedelsfrågor, Mårten Lindström, överläkare i kardiologi och ordförande för läkemedelskommittén i Region Jönköpings län och Shai Mulinari sociolog som forskar på marknadsföring och transparens inom läkemedelsindustrin vid Lunds universitet.Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

21 Touko 202455min