Björn Borg och när tennis blev en folksport
Kropp & Själ8 Heinä 2014

Björn Borg och när tennis blev en folksport

REPRIS FRÅN I VINTRAS: Han är en av vår tids allra största sportstjärnor. Björn Borg fick 70-talets barn att börja spela tennis mot garagedörren och drömma om att kyssa pokaler. Han var med om att förändra sin sport och inledde en era där idrottsmän blev superidoler. Idag lever han ett liv bortom strålkastarna, men i tennishallarna runt om i Sverige lever hans värv vidare. Det är en boom för vuxentennis just nu, de som växte upp med Björn Borg-drömmar äntrar nu tennisbanorna igen efter ett långt uppehåll.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dagens program handlar om hur tennis blev en folksport, om varför det är så svårt att lära sig sporten i vuxen ålder, och om hur snabb reaktionsförmåga man måste ha för att kunna ta en emot en Wimbledon-serve. Gäster i programmet är bland annat sportjournalisten Mats Strandberg och Michail Tonkonogi, professor i idrottsfysiologi.

Jaksot(852)

Den skenande lögnen — Terje Hellesø lurade alla med sina naturbilder

Den skenande lögnen — Terje Hellesø lurade alla med sina naturbilder

Den erkände naturfotografen satt uppe på nätterna och redigerade in lodjur, mårdhund och grävling i sina landskapsbilder. Lögnen var som en skenande bil som inte gick att stoppa, säger han. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi människor tycks ha en förmåga att trassla in oss i nät av lögner när vi väl har börjat rucka lite på sanningen. Forskaren Tali Sharot, vid University College i London, har sett i studier att hjärnan härdas av lögner. Den negativa känsla som uppstår när vi börjar ljuga, blir allt mindre ju mer vi far med osanning. Ett visst mått av lögner är nödvändigt för att vi ska kunna fungera i samhället, men var går gränsen? I studion: Jonna Bornemark, filosof vid Södertörns högskola, Mattias Lundberg, docent i psykologi vid Umeå universitet och Anna Bennich Karlstedt, psykolog.

19 Syys 201754min

Jag är inte dum, jag är hjärntrött

Jag är inte dum, jag är hjärntrött

Kropp & Själs producent Stina drabbades av hjärntrötthet efter en hjärnoperation. Hon är inte ensam. Hundratusentals människor lider av en trötthet som påverkar hela livet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett år efter operationen låg hon hemma med hörselkåpor för att stänga ute ljud från familjen. Det blev sakta bättre, idag kan hon arbeta och leva ett ganska normalt liv, även om det är långt ifrån hur det var tidigare.  Sofie Wennberg jobbade som underläkare och tävlade i Taekwondo på elitnivå. Hon fick en spark i ansiktet och drabbades av hjärntrötthet till följd av sina skador.  Varför tröttheten drabbar runt en fjärdedel av alla som får en hjärnskada, vet ingen. Det forskas på olika sätt att bemöta tröttheten genom mindfulness, medicin och träning. I studion: Birgitta Johansson, docent vid Sahlgrenska Akademin och specialist i neuropsykologi, Lars Rönnbäck, professor vid Sahlgrenska akademin och överläkare i neurologi och Anna Bråndal, fysioterapeut och forskare.

12 Syys 201754min

Luke äter medicin för att inte få HIV

Luke äter medicin för att inte få HIV

Luke har ätit förebyggande HIV-medicin, även kallad PrEP, i ett år. Det ger honom en extra säkerhet trots att han använder kondom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Även i Sverige kan det bli möjligt att få PrEP på recept. Medicinen bör ges till personer med hög risk för HIV i Sverige, föreslog Folkhälsomyndigheten nyligen. I länder som USA och Storbritannien är medicinen etablerad, men i Sverige, har det i praktiken inte gått att få den utskriven av läkare. Men det finns en svart marknad där läkemedlet säljs på internet.  PrEP har visat sig skydda väl mot HIV i flera studier, men användaren får inte missa en enda tablett. Det har även hänt att enstaka personer fått HIV som varit resistent mot medicinen. I Studion: Anders Blaxhult, infektionsläkare vid Venhälsan i Stockholm, Jon Gjönnes, RFSL, Lars Moberg, Noaks Ark och Magnus Unemo från WHO:s expertlaboratorium för gonorré och andra sexuellt överförbara sjukdomar.

5 Syys 201754min

Beatrice, 23, behöver nya lungor för att överleva

Beatrice, 23, behöver nya lungor för att överleva

Som en levande mardröm. Så beskriver Beatrice Halby sin tillvaro sedan hon sattes upp på väntelistan för nya lungor. Förra året dog 21 personer i väntan på donation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hon bär alltid telefonen nära för att inte missa ett samtal om att det är dags. Beatrice lider av en lungsjukdom som gör en transplantation avgörande för att hon ska överleva. Över 80 procent säger att de vill donera efter sin död, men det är relativt få donationer som faktiskt blir av. Om organbristen som drabbar svårt sjuka och om lösningarna för att ingen ska dö i väntan på hjärtan, njurar, lungor eller andra organ. I Studion: Cecilia Arfwedsson, donationsansvarig läkare på Karolinska universitetssjukhuset, Linda Gyllström Krekula, forskare vid Karolinska institutet och Peter Carstedt, patientföreningen MOD, mer organdonation.

29 Elo 201754min

Kampen mot fetman

Kampen mot fetman

Lotta Brinell gick ner 20 kilo när hon var med i tv-programmet Biggest loser. Men några år senare vägde hon mer än hon gjorde innan programmet. Många som går ner i vikt går upp igen inom några år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kroppen verkar göra allt för att den som bantat ska gå upp igen. Det var en av slutsatserna när forskare undersökte vad som hänt med deltagarna efter tv-programmet Biggest looser i USA. Några år senare hade många gått upp all vikt, en del var till och med tyngre än de varit innan tv-programmet. Enligt Carl-Magnus Brodén, Gastroenterolog vid Aleris obesitas Skåne, får många patienter med fetma livsstilsråd som skuldbelägger dem istället för att ge rätt hjälp. Vården har inte tillräckliga kunskaper om hur fetma fungerar, menar han. I studion medverkar också: Torsten Olbers, docent och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Heidi Stensmyren, Läkarförbundet och Ingrid Larsson, näringfysiolog vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

22 Elo 201754min

Psykiskt våld i nära relationer – Johanna blev kontrollerad av sin partner

Psykiskt våld i nära relationer – Johanna blev kontrollerad av sin partner

Det börjar med en stark förälskelse och slutar med att hennes liv kontrolleras in i minsta detalj. Johanna utsattes för psykiskt våld i sitt äktenskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ibland får hon en utskällning när persiennerna är uppdragna och andra gånger är det tvärtom. Hon blir allt mer isolerad och drar sig undan släkt och vänner.  Var fjärde kvinna och nästan var tionde man har utsatts för upprepat och systematiskt psykiskt våld, enligt Nationellt centrum för kvinnofrid. Våldet syns inte genom blåmärken men lämnar ärr som kan ta många år att reparera. Gäster: Liria Ortiz, psykolog, Dan Rosenqvist, psykolog, Sören Sanz, ordförande för Akillesjouren. Vill du prata med någon? Den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen: 020-50 50 50 kan ge dig stöd, men också information om var du kan få ytterligare hjälp där du bor, till exempel hos polisen, socialtjänsten eller en kvinno- eller tjejjour. Akillesjourens stödtelefon för män: 08-29 63 99 alternativt SMS 0723 31 63 99, Telefontid torsdagar 18:00-20:00 övrig tid svarar vi om vi har möjlighet.

15 Elo 201754min

”Läppen såg ut som en falukorv”

”Läppen såg ut som en falukorv”

Att injicera medel som fillers eller botox för att få slät hy eller fylliga läppar har blivit allt vanligare. I storstäderna finns drop in-kliniker där du kan ta en injektionsspruta på lunchrasten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Idag kan vem som helst, utan medicinsk utbildning, slå upp en salong och injicera fillers. Flera utredningar har gjorts men sedan hamnat i papperskorgen. Det är också oklart vilka rättigheter patienten har om något går snett. Emelie hamnade på sjukhus med läppar fyllda med var efter att hon fått fillers på en skönhetssalong, läpparna var kraftigt uppsvullna. Forskaren Carolina Lunde har i sin forskning frågat ungdomar om deras attityder till skönhetsingrepp, att vara attraktiv och lättare få jobb, är några av motiven för de som kan tänka sig att göra ingrepp. I Studion medverkar också: Ulf Samuelsson, plastikkirurg, Lisa Van Duin, jurist vid Socialstyrelsen och Quetzala Blanco, journalist.

10 Elo 201754min

10-årige Miles åldras i förtid

10-årige Miles åldras i förtid

Miles är den enda i Sverige med progeria. En ovanlig sjukdom som innebär att hans kropp åldras mycket snabbt. Forskare hoppas kunna hitta en medicin som kan bromsa förloppet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Progeria beror på en mutation och leder till extremt snabb celldöd. Barnen tappar håret och lider av typiska ålderskrämpor som stelhet i leder. De riskerar också att drabbas av benskörhet, hjärtsjukdom och stroke. Martin Bergö, professor vid Karolinska Institutet, testar just nu ett nytt behandlingssätt på möss, om det visar sig vara framgångsrikt kan det leda till en ny typ av läkemedel. Kanske, kan sjukdomen progeria också lära oss mer om hur vårt naturliga åldrande fungerar. Vi berättar också om forskning för att stoppa naturligt åldrande, vi kan bota många åldersrelaterade sjukdomar men när kan vi stoppa själva åldrandet i sig? Brun Ulfhake och Agneta Nordberg, professorer vid Karolinska Institutet, kommer till studion.

1 Elo 201754min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

olipa-kerran-otsikko
kolme-kaannekohtaa
siita-on-vaikea-puhua
i-dont-like-mondays
poks
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
antin-palautepalvelu
sita
aikalisa
yopuolen-tarinoita-2
mamma-mia
kaksi-aitia
rss-murhan-anatomia
rss-ootsa-kuullut-tasta
meidan-pitais-puhua
rss-nikotellen
ootsa-kuullut-tasta-2
rss-palmujen-varjoissa
rss-haudattu
terapeuttiville-qa