När är det läge för barn?

När Marie Litsesiö brände ut sig kom det som en chock, hon trodde aldrig att det skulle hända henne. Symtomen på utmattningssyndrom kan dyka upp plötsligt men har ofta byggts upp under många många år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Marie tränade hårt varje dag efter jobbet och mådde fysiskt sett väldigt bra, men psykiskt var hon helt slut. Hon hade jobbet med sig dygnet runt och kunde inte släppa taget om de multisjuka patienterna hon jobbade med. För Pia Dellson var det som ett urverk som stannade. Hon tog sig ur sängen på morgonen men klarade inte att hämta strumpor i tvättstugan. Det var helt tomt i huvudet. Dagens program handlar om varför många människor som borde befinna sig i den friskaste perioden i livet, fulla av styrka, kraft och mod istället blir sjuka av stress och överansträngning. Utmattningssyndrom var en diagnos som ökade kraftigt på 90-talet för att sedan minska något. Nu har stress fått en ny skjuts i sjukskrivningsstatistiken och den vanligaste orsaken till sjukskrivning är akut stressreaktion.

16 Kesä 201554min

Sen autism beskrevs för första gången på 40-talet har forskare försökt förklara vad tillståndet beror på. Under en period talades det om kylskåpsmammor, och föräldrarna anklagades för att vara orsaken till barnens autism. Idag vet man allt mer om orsakerna och en stor del av förklaringen ligger i genetiken, men faktorer i miljön spelar också in. Dagens Kropp & Själ handlar om vad man vet om orsakerna till autism och hur långt man är från en bot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi följer med hem till familjen Högdahl där det är det full rulle större delen av dygnet. Både Malcom och hans lillasyster Nike har fragil X som är en kromosomförändring och en känd orsak till autism. Ungefär en procent av Sveriges befolkning har någon form av autismspektrumtillstånd. Diagnosen rymmer en rad funktionsnedsättningar och symtomen kan vara allt från lättare till mycket svåra funktionsnedsättningar. Gäster i programmet är bland andra psykiatriprofessor Christopher Gillberg och Christina Hultman, professor i psykiatrisk epidemiologi.

9 Kesä 201554min

Fröer, frukter och bär har plötsligt fått epitetet SUPER. Detta för att de innehåller så gigantiska mängder nyttigheter att de nästan går att jämföra med medicin. Eller hur är det med Supermaten håller den vad den lovar? Det handlar det om i dagens Kropp & Själ. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi tittar också närmare på antioxidanter som tycks kunna framkalla - istället för att skydda mot – cancer. Gäster i programmet är bland andra Charlotte Erlanson-Albertsson. Professor vid Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap, Lunds universitet och Hanna Eneroth, nutritionist vid Livsmedelsverket och Elisabeth von Essen, terapeut och forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Rättesle:I programmet säger Livsmedelsverkets expert att de rekommenderar högst 2 matskedar linfrön per dag. Det gäller hela linfrön, krossade linfrön rekommenderar de inte att man ska äta överhuvudtaget.

2 Kesä 201554min

När ett barn föds brukar den första frågan till föräldrarna vara; Blev det en pojke eller en flicka? Ibland dröjer det innan föräldrarna kan svara på den frågan. Till exempel om barnet föds med disorder of sex development, DSD. Barnet är då född med könsorgan som bär spår av både man och kvinna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För Sofia och Alexander var de första dagarna på BB fyllda av förvirring och oro. Under graviditeten hade de fått reda på att de väntade en flicka men efter förlossningen fick de tänka om. Barnets könstillhörighet var oklar och det tog flera dagar innan pusselbitarna hade fallit på plats och barnet fick ett personnummer och ett kön. I Sverige måste alla ha en könstillhörighet och ett team med specialister utreder vilket kön barn som föds med oklar könsidentitet har. I Tyskland är det numer tillåtet med ett tredje kön och man kan skjuta på beslutet om kön tills barnet själv kan vara med att fatta beslut. Gäster i studion är Louise Frisén, docent i barn och ungdomspsykiatri, Anna Nordenström, överläkare och barnendokrinolog och Kjell Asplund, ordförande i Statens medicin-etiska råd, SMER.

26 Touko 201554min

Christina Svensson flög inte på 20 år. Hon var rädd för att förlora kontrollen inför de andra människorna ombord. Hon var rädd att planet skulle störta. Hon var rädd att det skulle ta lång tid, och för all den rädsla hon skulle behöva uthärda innan själva smällen. Till slut tog hon ett jobb som innebar mycket resande och tvingade sig själv att flyga. Hon lärde sig alla flygplansmodeller och hur de var byggda, och efter ett tag byttes rädslan mot fascination. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dagens program handlar om hur du kan hantera din flygrädsla. Du som lyssnar kan ringa till det direktsända telefonväkteriet och berätta hur din flygrädsla ter sig. Gäster i studion är psykologen Erik Matton och flygvärdinnan Anette Jernström. Telefonslussen öppnar tisdag kl 10:00. Telefonnummer: 08- 215 216

19 Touko 201554min

Michelle Warren undviker ofta att berätta vilken cancerform hon har. Hon vill inte att någon ska tro att hon orsakat sjukdomen själv, vilket många tror om de hör diagnosen lungcancer. Jag har aldrig rökt, brukar hon lägga till för att intyga sin oskuld. Personer med andra former av cancer som på något sätt kan kopplas till livsstilsfaktorer behöver sällan stå till svars utan möter istället medlidande och omtanke. Dagens Kropp & Själ diskuterar varför just lungcancer har sådan låg status. Trots att det är den cancerform som dödar flest människor varje år satsas lite resurser på forskning och till och med läkare har förutfattade meningar om hur sjukdomen har uppkommit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jag har aldrig rökt, brukar Michelle lägga till för att intyga sin oskuld. Personer med andra former av cancer som på något sätt kan kopplas till livsstilsfaktorer behöver sällan stå till svars utan möter istället medlidande och omtanke. Dagens program diskuterar varför just lungcancer har sådan låg status. Trots att det är den cancerform som dödar flest människor varje år satsas lite resurser på forskning och till och med läkare har förutfattade meningar om hur sjukdomen har uppkommit. Gäster i studion är: Roger Henriksson, chef för cancervården ör Stockholm och Gotland, Signe Friesland, överläkare vid onkologiska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Susanne Hobohm, som upptäckte sin lungcancer av en slump och nu vill sprida information om sjukdomen.

12 Touko 201554min

Larmrapporterna om hälsoriskerna med skiftarbete slås ofta upp stort. Man lever kortare, får försämrat minne, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och så vidare. Samtidigt är det många yrkeskategorier som måste jobba på udda tider och de är ofta väl informerade om riskerna. Dagens program handlar om hur man tacklar att ständigt byta dygnsrytm och om man verkligen behöver vara så oroad över sitt skiftarbete. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. - Man är ständigt jetlaggad, tung i huvudet och har huvudvärk, säger sjuksköterskan Camilla Garpemark om att byta från natt- till dagrytm. Hon är 34 år och har jobbat skift i vården i tio år. Omställningen är svår och det är ett ständigt pussel för att lyckas sova på dagarna efter nattjobbet, men det finns också fördelar menar hon. - Många som jobbar skift är nöjda med det, de får andra vinster som långa ledigheter, högre lön och mer dagsljus, berättar Johanna Garefelt, Stressforskningsinstitutet som studerat gruvarbetare i Kiruna. Det finns också mycket man kan göra för att mildra jetlagkänslan och hälsoeffekterna. Att rotera skiften medsols och inte lägga morgonskiften för tidigt kan underlätta. Det pågår också försök med rött ljus för att göra omställningen av den biologiska klockan lättare. Dagsljus hjälper den som jobbar skift att ställa om till dag snabbare. Medverkar i programmet gör också sömnforskarna John Axelsson och Torbjörn Åkerstedt, Maria Lennenäs Wiklund professor i hälsovetenskap och limousinföraren Mikael Pålsson.

5 Touko 201554min

Efter andra världskrigets slut uppdagades många grymma sanningar. I koncentrationslägren hade läkare och forskare utfört medicinska experiment på fångarna, experiment som präglades av sällsynt hänsynslöshet. Efter krigsslutet gick världen samman och formulerades de moderna medicinska etiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kända nazistiska forskningsprojekt är nedkylningen som syftade till att se hur länge en människa kan överleva i kallt vatten, och ett annat experiment handlade om hur länge man kan överleva på saltvatten. När forskningen blev känd reagerade forskare och allmänhet med bestörtning och den moderna medicinska etiken växte fram. Vid rättegångarna i Nürnberg efter världskrigets slut formulerades för första gången en offentlig kod för medicinsk forskning, Nürnbergkodexen 1947. Här slogs bland annat fast att informerat samtycke krävs, att forskningen skall ha goda konsekvenser för samhället och att riskerna för försökspersoner skall minimeras. Dagens program handlar om vad som krävs av medicinska experiment idag och hur dagens forskare ser på resultaten som härstammar från lägren. En del kunskap som kom fram då används än idag och är svåra att bortse från. Gäster i studion är: Niklas Juth, docent i medicinsk etik, Birgitta Forsman, docent i vetenskapsteori samt Tomas Flodin, hjärtläkare och fd ordförande i Läkarförbundets etik- och ansvarsråd.

28 Huhti 201554min