Depressionsprogram för unga kritiseras

Den senaste tiden har bastuns vara debatterats flitigt med tanke på de stigande elpriserna och de ändliga resurserna. Men det finns andra aktualiteter på ämnet, till exempel vad bastandet kan ha för hälsofördelar. Vad kan man vinna på en varm kroppstemperatur? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – När vi sätter oss i bastun blir vi varma, och eftersom kroppen vill ha en konstant temperatur börjar vi svettas, de ytliga kärlen vidgas och hjärtat slår snabbare. Det är ungefär samma effekt som när vi sticker ut och springer, säger Hans Hägglund, bastudoktor, överläkare och professor. Det som han beskriver, stimulerar i sin tur hormonsystemet, nervsystemet och immunförsvaret. Man kan också se att blodtrycket går ner och att det finns en antiinflammatorisk effekt. – Om man tittar på registerstudier från Finland visar de att bastubad minskar risken för hjärt-kärlsjukdom, stroke och demens, säger Hans Hägglund. En trogen bastubadare är Peter Lindgren som vi träffar vid bybastun i Norrbo utanför Ockelbo. De är en liten grupp män som traditionsenligt bastar varje lördag klockan 17.– Det är framförallt gemenskapen, ibland är vi tre stycken, men oftast fem och det är ju trevligt att sitta och prata, säger han. Gäster i programmet: Hans Hägglund, överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och professor vid Uppsala universitet, Jens Linder, matskribent, som skrivit en bok om bastu och Abram Katz, professor i idrottsvetenskap vid GIH. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman

8 Marras 202255min

Ömmande bröst, mens och kroppsbehåring. Alla har upplevt puberteten och haft varierande upplevelser av den kroppsliga förändringen. Men hur är det när man gör en ovanligt tidig eller ovanligt sen debut? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – På gruppnivå har man kunnat se att tjejer som kommer i puberteten tidigt har en ökad risk för depression, att blir utsatta för sexuella trakasserier och även att de får barn tidigare, säger Therése Skoog, professor i psykologi vid Göteborgs universitet. De senaste åren har det rapporterats om att puberteten kommer allt tidigare, framförallt bland flickor i västvärlden. Om det verkligen stämmer är dock omtvistat. – Det är inte helt lätt att forska på det här eftersom det kräver att friska personer utan anledning ska ställa upp på ganska intima undersökningar, säger Olle Söder, professor i barnendokrinologi vid Karolinska institutet. Han fortsätter:– Det har framkommit den typen av resultat i olika studier, att puberteten kryper ner i åldrarna, men de studierna har inte gått att upprepa. Därför är det svårt att slå fast, säger han. Gäster i programmet: Therése Skoog, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, Olle Söder, professor i barnendokrinologi vid Karolinska Institutet och Anton Holmgren, barnläkare och forskare. Programledare: Ninos Chamoun

1 Marras 202255min

Skrik, bråk och hårda ord. Plötsligt tar känslorna över och konflikten, som egentligen var ganska liten, urartar till ett sårigt gräl. Går det för två känslostarka personligheter att ha meningsfulla och trygga relationer med varandra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Om man är en känslostark person kan det lätt bli väldigt intensivt när något är viktigt för en, säger psykologen och parterapeuten Cecilia Fyring. – Jag har träffat par som inte alls känner igen sig i den person man blir i relationen. En dans i otakt – så skulle den här typen av relationer kunna beskrivas. Att man får väldigt starka känslor, men är dålig på att uttrycka det man egentligen vill säga, menar Cecilia Fyring.– Det blir mycket mer sekundära känslor än primära. Låt säga att man inte känner sig uppskattad, det är den primära känslan, men det kommer ut som kritik och ilska istället, dvs de sekundära känslorna, säger hon. Gäster i programmet: Cecilia Fyring, psykolog och parterapeut, Siri Helle, psykolog som skrivit boken Känslofällan och Sophie Steijer, överläkare i psykiatri som skrivit boken Borderline personlighetssyndrom: symtom, diagnos och behandling. Programledare: Ninos ChamounProducent: Alice Lööf

25 Loka 202255min

Synen brukar kallas för det viktigaste sinnet, eftersom närmare 70 % av kroppens sinnesceller finns i näthinnan. Så hur ska man göra för att ta hand om sina ögon på bäst sätt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Om ögonen ska må bra måste man undersöka dem med jämna mellanrum, det är det nog många som missar, säger Tony Pansell, optiker på S:t Eriks ögonsjukhus. Glaukom, gråstarr och sjukdomar i gula fläcken. Det finns många saker som kan drabba ögonen. En mindre allvarlig synnedsättning är dock myopi – närsynthet. Det finns inte så mycket man kan göra åt det när det väl utvecklat sig, förutom att använda glasögon eller linser, men en studie har visat att utomhusvistelse som barn kan göra att man har lägre risk att bli närsynt. – Man tror att det är det naturliga ljuset utomhus som skyddar ögat, säger Pelsin Demir, som är en av de forskare som står bakom studien. Gäster i programmet: Tony Pansell, optiker som forskar på Karolinska institutet, Anders Kvanta, ögonkirurg på S:t Eriks Ögonsjukhus och professor på Karolinska institutet, Pelsin Demir, optiker och doktor inom biomedicinsk vetenskap vid Linnéuniversitet och Branka Samolov, ögonkirurg och forskare vid S:t Eriks Ögonsjukhus. Programledare: Ninos ChamounProducent: Alice Lööf

18 Loka 202255min

Då och då bevittnar vi saker som får det att knyta sig i magen, när man märker att något inte står rätt till men inte kan vara hundra procent säker. Hur ska man göra för våga dryfta sin oro när insatsen kanske är så hög som en vänskap, sitt arbete eller bara förnedring till allmän beskådan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det kan vara oförklarliga blåmärken, personlighetsförändring och isolering. Vissa av de situationer som kan vara svåra att agera i handlar om när man misstänker att någon utsätts för våld i nära relation. – Ett klassiskt råd till någon som ska ta upp en sådan här oro med någon närstående är att utgå från sig själv, säger psykologen Anna Bennich. – Säga att ”jag är lite orolig för dig, jag känner inte igen dig längre” istället för att gå på och säga att ”du borde lämna din partner!”, det kan snarare få personen att bli mer isolerad. Anna Bennich menar också att en viktig sak att förmedla till en närstående som man misstänker far illa är att visa att man står kvar, oavsett. – Man tar sig inte ur en våldsam relation på egen hand, och då är det jätteviktigt att man känner att man har någon att ringa som bryr sig. Även om det kan ta väldigt lång tid från det att man säger ifrån till att personen faktiskt lämnar, säger hon. Gäster i programmet: Anna Bennich, psykolog, Brian Palmer, socialantropolog vid Uppsala universitet, Per Bauhn, filosof och Andreas Wedeen, psykolog som skrivit böcker om rättshaveristiskt beteende. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Alice Lööf

11 Loka 202255min

10 000 steg om dagen har länge varit ett mått på att man rör sig tillräckligt mycket enligt rekommendationerna. Men stämmer det verkligen? Vad kan man utläsa av hur snabbt en person går? Och vad missar man om man älgar på utan att stanna upp då och då? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I flera studier har man kunnat visa att det finns samband mellan hur snabbt någon går och hur länge den personen kommer leva. En av de studierna står Yngve Gustafson, senior professor i geriatrik bakom. – Vi har tittat på människor som är över 80 år gamla. Genom studien har vi kunnat se att det innebär en mycket förhöjd risk om man inte kan gå överhuvudtaget och det andra vi kunnat se är att man har en mycket högre risk för dödlighet de kommande åren om man går långsammare än 0,5 km/h, säger han. Han fortsätter.– Det var väldigt överraskande att gränsen visade sig vara så tydlig. Gäster i programmet: Yngve Gustafson, senior professor i geriatrik, Umeå universitet, Örjan Ekblom, professor i idrottsvetenskap på Gymnastik- och idrottshögskolan, Christiane van Cappellen, psykolog på Stressmottagningen och Sara Hammarkrantz, journalist som skrivit boken Förundranseffekten. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Alice Lööf

4 Loka 202255min

Vardagen rullar på med liknande rutiner för de flesta av oss. Men utan att man hade kunnat förutse det, händer det något som vänder upp och ner på allt. Plötsligt blir man bonuspappa eller får reda på att ens bakgrund är en annan än den man trodde. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kropp & Själ är på Bokmässan och träffar författare som alla har saker att säga om att möta livsförändringar. Nicolas Lunabba har skrivit boken Blir du ledsen om jag dör? som handlar om hur han lät en ung kille flytta in hos honom för att bo på hans soffa. – Rent krasst handlade det om att jag inte ville att han skulle dö, det var instinkten. För han var inte bara vild, han var odräglig, säger han. Medverkar i programmet gör: Nicolas Lunabba, författare till boken Blir du ledsen om jag dör?, Patrik Lundberg, författare till Adoptionerna, Frida Boisen, författare till Våga våga, Jenny Jägerfeld som skrivit Min storslagna kärlek, Torbjörn Flygt, författare till Slugger, Peter Alestig, som skrivit Världen som väntar och Kayo Mpoyi, författare till boken En övning i revolution. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Alice LööfProgrammet är förinspelat.

27 Syys 202255min

Ilska beskrivs ofta som att det svartnar för ögonen, susar i öronen och att ansiktet byter färg. Det är en del av livet, ett sätt att markera sina gränser, speciellt när vi är små. Men när är raseriet ett tecken på något annat än den naturliga utvecklingen? Hur ska vuxenvärlden agera? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag vill jämföra det med en panikattack, du blir lätt illamående, skakig. Det är en känsla som är otroligt jobbig att ha, säger Molly*, 14 år, som tidigare har haft problem med raseriutbrott. Man brukar prata om trotsåldern – det vill säga den ålder när barn både testar och sätter gränser, ibland genom att bli arga. Då är barnet ungefär mellan 2 och 4 år, och även om utbrotten kan vara jobbiga, brukar det beteendet betraktas som sunt och övergående. Men för vissa barn går inte ilskan över. Forskare har undersökt sambandet mellan aggressivitet i unga år och kriminalitet i vuxen ålder, och sett kopplingar mellan den lilla procent barn som har ett allvarligt utåtagerande beteende och problem med uppförande, psykisk ohälsa och så småningom kriminalitet när de blir äldre. En av forskarna som undersökt detta är Björn Hofvander, psykolog och docent i rättspsykiatri. – Vi vet genom forskningen att vi måste ingripa och ge stöd. Sedan vet vi också att stödet måste riktas till de barn som har störst problem, för där är effekten störst, säger han. Han fortsätter. – Det är en liten del i samhället som står för en väldigt stor del av konflikter, våld och bråk. Det som har störst inverkan är om man fokuserar på att förändra beteendet. Inriktar man sig bara på självkänsla eller stöd i familjen, men glömmer beteendet, får man inte lika bra effekt. Gäster i programmet: Björn Hofvander, psykolog och docent i rättspsykologi, Stina Hindström, psykolog och Clara Linnros, psykolog, psykoterapeut och författare till boken De kallar det trots. *Molly heter egentligen något annat. Programledare och producent: Alice Lööf

20 Syys 202255min