Vinsterna och fällorna när vi fortsätter jobba hemifrån
På andra sidan pandemin fortsätter många svenskar att distansarbeta, men frågan har blivit något av en dragkamp mellan anställda och arbetsgivare. Hur bra fungerar det egentligen för anställda, chefer och för arbetet som ska göras? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu vill arbetsgivare få tillbaka sina anställda till kontoren mer än de anställda vill återvända dit. Uppåt 40% av svenskarna arbetar nu i någon utsträckning hemifrån, och forskning både före och efter pandemin visar att flexibilitet och möjlighet att delvis arbeta hemifrån är bra för både arbetsgivare och anställd, säger professor Andrea Eriksson på KTH. Men på många arbetsplatser pågår ännu diskussioner och förhandlingar om hur man ska ha det, säger professor Stefan Tengblad på Handelshögskolan i Göteborg. Och Kristina Palm, professor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet, vill öka medvetenheten om hur vi fördelar arbetsplatserna när båda jobbar hemma.Medverkande: Andrea Eriksson, professor ergonomi KTH; Kristina Palm, professor arbetsvetenskap Karlstads universitet; Stefan Tengblad, professor human resource management Handelshögskolan Göteborg; Mona Nilsson, gymägare Örnsköldsvik; Elsa Anell, student på yrkeshögskola.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.se
31 Elo 202419min
Gotlandsbåt på vätgas – här är utmaningarna innan det kan bli verklighet
På Gotland finns planer på att färjorna om några år ska kunna köras på vätgas. Men var ska gasen komma ifrån och hur ska den tankas till båten? Vätgasen ställer utvecklingen på svåra prov. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vätgasen har egenskaper som gör att det inte är lika enkelt att tanka den till fartyget som med dagens bränslen. Björn Samuelsson vid Uppsala Universitet Campus Gotland har identifierat just tankningen som den svåraste nöten att knäcka i utvecklingen av en vätgasbåt. I höst ska man testa att kyla gas med havsvatten.I Örnsköldsvik fanns stolta planer på en stor fabrik för fossilfri metangas. Men ägarbolaget Örsted drog sig ur nyligen på grund av att marknaden inte utvecklats som de väntat. Hur går det för den fossilfria sjöfarten? Hör Linda Styhre, IVL svenska miljöinstitutet, om vad som behövs för att utvecklingen ska få ordentligt fart – och vad som redan är på gång. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se
27 Elo 202419min
Därför drabbas laxen i älvarna av havets dåliga hälsa
Den vilda laxen i Östersjön har länge varit en framgångssaga som visar att det går att rädda ett minskande fiskbestånd. Men nu vandrar färre laxar upp i älvarna igen. Vad är det som har hänt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Utbyggnad av vattenkraft, timmerflottning och fiske gjorde att den vilda laxen i Östersjön var i princip utrotad i början av 1990-talet, säger Thomas Johansson som är generalsekreterare för Stiftelsen för Östersjölaxen. Vändningen kom med restaurering av vattendrag och införandet av EU:s fiskekvoter, som ledde till att laxen återhämtade sig. Fram tills de senaste två somrarna – för nu minskar laxen i älvarna igen. Johan Dannewitz på Sverige lantbruksuniversitet och andra forskare misstänker starkt att orsaken är att strömmingsbesstånden befinner sig i kris så att ung lax har mindre mat att äta.Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se
25 Elo 202419min
Meteoriten som dödade dinosaurierna och öppnade för oss människor
Nu kommer ny kunskap om den enorma meteorit som slog ner på jorden för 66 miljoner år sedan, den som innebar slutet för dinosaurierna men också möjlighet för oss däggdjur att ta mer plats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jättestenen var inte en komet från solsystemets utkanter utan kom från asteroidbältet mellan Mars och Jupiter, säger geologiprofessor Birger Schmitz i Lund som är en av forskarna bakom en ny studie i tidskriften Science. De här slutsatserna drar Birger Schmitz och hans kolleger utifrån så kallade isotopanalyser på grundämnet rutenium, som finns i spår från det askmoln nedslaget i dagens Mexiko spred över hela jorden. Särskilt är det på en plats vid Danmarks kust, nära Köpenhamn, som spåren har varit användbara. Medverkande: Birger Schmitz, professor i geologi, Lunds universitetProgramledare och producent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
20 Elo 202419min
Så får Emil ängsmarken att blomma igen – med kornas och mikrobernas hjälp
Bara några få procent av naturbetesmarker och ännu mindre av ängsmarker finns kvar i Sverige. Hemma hos sig har biologen Emil Nilsson bestämt sig för att återskapa den förlorade biologiska mångfalden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Emil Nilsson berättar om sina erfarenheter av att rädda ett par av de artrikaste naturmiljöerna vi har i Sverige som hotas av igenväxning. Han förklarar varför han ser oss människor som en viktig del av flera blomväxters mångmiljonåriga utvecklingshistoria. Dessutom har det kommit ny forskning om det dolda myllret av bakterier och svampar i marken. Kanske kan sådana mikroorganismer bli ett nytt verktyg för att snabbare få tillbaka de försvunna gräsmarkerna, menar Tord Ranheim Sveen som forskar om mikrobiell ekologi.Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se
17 Elo 202419min
Så blir du frisk i framtiden – ny teknik och kunnigare patienter ska rädda den pressade vården (R)
Alltmer AI-stöd och hemvård, hälsoövervakning och konsultationer på distans är experters framtidsspaningar kring vården. Men det är lätt att glömma bort patientperspektivet på vården. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad ett sjukhus är, och vårdpersonalens status och roller, är i stark förändring i framtidens vård. Det enligt en vetenskaplig studie som förutser allt mer användning av smart teknologi på distans för att övervaka vår hälsa, och allt större möjligheter att skräddarsy vård utifrån vår genetik och livsstil. Men patienternas perspektiv kommer lätt bort, konstaterar Axel Wolf, föreståndare på Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet.I programmet medverkar också Maria Taranger, enhetschef Sahlgrenska universitetssjukhuset, Max Gordon, AI-forskare Karolinska institutet, Sara Riggare, forskare inom hälsoinformatik vid Uppsala universitet och Parkinson-patient, och Ignat Kulkov, en av forskarna bakom studien Medicine of the future: How and who is going to treat us?Programmet är en repris från januari 2024.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
13 Elo 202419min
Låtsasbilturen som kan ge bättre trafiklösningar – så används simulatorerna i forskning (R)
Att köra bil på låtsas har länge har varit stort inom trafikforskningen. I körsimulatorer har uppmärksammade försök studerat hur bra man kör under inverkan av verklig alkohol eller narkotika. Nu finns även simulatorer för cykel- och gångtrafik. Hur fungerar de och vad ska man ha dem till i forskningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi testar simulatorer för bil-, cykel- och gångtrafik i anslutning till den stora konferensen Transportforum i Linköping och på väg- och transportforskningsinstitutet VTI.Medverkande: Anders Andersson, forskare; Magnus Eek, forskningschef; Lennart Ochel, forskare; Mattias Hjort, forskningsledare, alla på VTI:s avdelning för fordonssystem och körsimulering, Linköping.Programmet är en repris från 13 februari 2024.Programledare och producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seReporter och producent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
12 Elo 202419min
Här är robotarna som övar under jord inför uppdrag i rymden (R)
En forskargrupp i Luleå har utvecklat självstyrande drönare som ska kunna utföra riskfyllda och enformiga uppdrag i gruvor. De ser det också som ett steg mot att kunna utforska andra himlakroppar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I ett bergsrum i Luleå finns ett ovanligt robotlabb. Här kan George Nikolakopoulos och hans forskargrupp testa ny självstyrande drönarteknik under nästan verkliga förhållanden. Förutom att ha lyckats med att få en grupp med flygande drönare att självständigt åka iväg och mäta gaser i en gruva, så är målet att kunna skicka tekniken till främmande himlakroppar. Där är planen att såväl drönare som robothundar och robotormar ska kunna hjälpa oss människor att utforska rymden.Programmet är en repris från maj 2024. Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.seProgramledare och producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
6 Elo 202419min
