Spermageddon – så hotas vår förmåga att få barn (R)

Glaciärerna har krympt och havsytan stiger i ökande takt. Det konstaterar FN:s klimatpanel IPCC i en specialrapport om världens isar och hav. Hur svåra effekterna blir har vi ännu stor möjlighet att påverka, enligt rapporten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I två år har mer än 100 forskare från 30 länder förberett rapporten genom att sammanställa den forskning som finns om klimatförändringens påverkan på hav, höga bergsområden, glaciärer och permafrost. Under de senaste dagarna har de på ett möte enats om formuleringarna i den sammanfattning som ska delges politiker och andra beslutsfattare. I programmet hör vi:Ulf Molau, professor i växtekologi vid Göteborgs Universitet och huvudförfattare till ett av kapitlen i den nya rapporten Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet och klimatrådgivare vid nationella kontaktpunkten för IPCC vid SMHIMagnus Hieronymus, oceanograf och havsnivåexpert vid SMHI Stefan Nordbergstefan.nordberg@sverigesradio.se Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

25 Syys 201919min

Många klimataktivister skuld- och skambelägger alldeles för mycket i sin kommunikation, så att människor inte lyssnar på deras budskap. Det menar psykologen och författaren Liria Ortiz. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Liria Ortiz har skrivit en handbok för klimataktivister om hur man utifrån samtalsmetoden MI, motiverande samtal, pratar om miljöpåverkan utan att anklaga eller skuldbelägga. En förälder som tvingar sin tonåring att städa rummet får visserligen en tonåring som städar rummet, men bara just där och just då. Problemet är tillbaka dagen därpå, menar Liria Ortiz, och samma gäller den som av skuld eller skam för stunden anpassar sig till olika klimatbudskap. För att få fler att göra hållbara livsstilsomställningar över tid krävs inre motivation, som man lättast väcker och utvecklar vidare genom att kommunicera på ett sätt som inte handlar om att vinna ordkrig, utan om att förstå och lyssna på allas argument, menar Liria Ortiz. Därför har hon nu skrivit handboken som ska hjälpa klimataktivister att kommunicera sina budskap bättre. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

23 Syys 201919min

Världen över demonstrerar och skolstrejkar människor för klimatet, inspirerade av klimataktivisten Greta Thunberg. Har hon vänt åskådareffekten där människor förblir passiva inför akuta hot? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På global nivå har vi en gigantisk åskådareffekt inför klimathotet, alltså att många inte gör något trots en överhängande fara. Det menar Torun Lindholm, professor i socialpsykologi vid Stockholms universitet. Vad beror det på? Både inför klimathotet och när någon ligger livlös mitt i morgonrusningen ställs vi inför frågorna: Vad kan och bör jag själv göra? Likt barnet i sagan om kejsarens nya kläder har klimataktivisten Greta Thunberg hittat ett effektivt sätt att kommunicera det nödläge hon ser kring klimatet. Det säger forskaren Patrik Lindenfors på Institutet för framtidsstudier. I programmet hörs: Torun Lindholm, professor i socialpsykologi Stockholms universitet, Per Carlson, professor i socialt arbete Södertörns högskola Huddinge, Patrik Lindenfors, biolog och tvärvetenskaplig forskare Institutet för Framtidsstudier Stockholm, Greta Sandberg, som upplevt att få hjälp i akut nödsituation. ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se Ljud & MusikOlof Sjöström

22 Syys 201919min

Åskådareffekten kallas det när främlingar i grupp förblir passiva åskådare istället för att aktivt ingripa vid akuta nödsituationer. Varför reagerar vi som vi gör? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Media rapporterar återkommande om fall där människor i akuta nödsituationer inte får hjälp av okända förbipasserande. Den så kallade åskådareffekten är fortsatt föremål för forskning, men rädsla för att göra fel eller själv råka illa ut är definitivt delförklaringar till att många inte gör något. Risken att drabbas av åskådareffekten är extra stor hos redan utsatta grupper, konstaterar Per Carlson, professor i socialt arbete vid Södertörns högskola. I programmet medverkar också Erika Lunding som upplevt att bli attackerad utan att få hjälp och Sebastian som ingrep vid ett överfall på ett pendeltåg. I programmet hörs: Torun Lindholm, professor i socialpsykologi Stockholms universitet, Per Carlson, professor i socialt arbete Södertörns högskola, Harold Takooshian, professor i psykologi Fordham University New York (citat från amerikanska TV-kanalen NJTV), Erika Lunding, från lyssnarnätverket, och "Sebastian" som ingrep vid överfall på pendeltåg Stockholm. ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se Ljud & MusikOlof Sjöström

19 Syys 201919min

Imorgon fredag startar den största Arktisexpeditionen någonsin. Vi träffar två av de svenska forskarna som är uttagna till vad som kallas för ett internationellt "dream team" av polarforskare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den tyska isbrytaren Polarstern lämnar hamnen i Tromsö imorgon fredag. Då bär det av mot Nordpolen för att frysa fast i ett isflak och driva med isen under ett års tid. Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marinekologi vid Stockholms universitet, och Katarina Abrahamsson professor i marin kemi vid Göteborgs universitet, är med under första "benet" som det kallas, vilket innebär 3,5 månad av forskning på isbrytaren och isflaket. Pauline Snoeijs Leijonmalm blir först med att fiska kring Nordpolen. Fiskeprojektet är uppdragsforskning från EU för att komma fram till om det finns fisk och i så fall vilken eller vilka arter som finns på djupt vatten i Centralarktiska oceanen. Katarina Abrahamsson ska avslöja vad som händer i isen under vintermörkret. Kemiprojektet går ut på att undersöka om ozonnedbrytande ämnen bildas oftare nu när Arktis blir varmare, vilket i så fall kommer leda till mer skadlig UV-strålning i takt med klimatförändringens framfart. I programmet hörs: Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marinekologi vid Stockholms universitet, och Katarina Abrahamsson, professor i marin kemi vid Göteborgs universitet. ProgramledareNiklas Zachrissonniklas.zachrisson@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

19 Syys 201919min

För att komma fram till hur mycket växthusgaser som orsakas av ett livsmedel undersöker miljövetaren Emma Moberg livsmedelskedjan, från jord till butik. Hennes resultat kan omvandlas till enkla tips. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det allra största klimatavtrycket uppstår i jordbruket, bland annat genom metangas från djuren och lustgas från foderproduktionen. Det gör att växtbaserade produkter nästan alltid har mindre klimatpåverkan än kött och andra animaliska livsmedel. I programmet berättar miljövetaren hur stora skillnaderna är mellan olika livsmedel och vad som är mest effektiv när du vill minska matens klimatpåverkan. Hon förklarar även varför konsumtionsändringar inte är hela lösningen. I programmet hörs Emma Moberg, doktorand vid institutionen för energi och teknik vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. ProgramledareHenrike Wiemker ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

17 Syys 201919min

Nästa gång du biter i ett päron betänk att det är en frukt med en rik historia. Niklas Medin och de andra i Pomologiska sällskapets Päronkommitté gör nu en inventering av alla päronsorter i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Niklas Medin äter päron med vördnad och njutning. Men sortbestämningen handlar om mycket mer än bara smak. Med hjälp av päroninventerare på kontinenten och ibland också DNA-analys, spåras päronens ursprung. Ibland hittar de unika svenska sorter, som inte växer på andra håll i världen. Odla med P1:s Ulla de Verdier får följa med pomologen Niklas Medin på päroninventering, och också kika in i päronodlandets historia, med inlåsta päron, smörpäron och päronmani. Programledare: Ulla de Verdierulla.deverdier@sverigesradio.se

16 Syys 201919min

På fredag 20 september startar Mosaic - världens största Arktisexpedition någonsin, med 19 länder inblandade, fyra isbrytare och 600 forskare. Expeditionsledaren Markus Rex tas på pulsen inför avfärd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Isbrytaren Polarstern ska frysas fast i isen under ett års tid, för att hämta hem data från vinterhalvåret, vilket inte gjorts på ett så omfattande vis tidigare. Dagens klimatmodeller från Central-Arktis baseras endast på uppskattningar av hur väder och klimat ändras på vintern. Mätningar på plats har hittills varit för svåra att göra under det mörka och kalla vinterhalvåret. Vilka är de största utmaningarna? Och hur förbereder man sig för världens mest omfattande expedition? Vetandets värld följer med på kurs i isbjörnsskydd och pratar medforskarna om deras farhågor och förväntningar. I programmet hörs Markus Rex, expeditionsledare på Mosaic och professor vid University of Potsdam och atmosfärforskare vid Alfred Wegenerinstitutet, Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marinekologi vid Stockholms universitet, Dirk Mengedoht, ansvarig för isbjörnskursen vid Alfred Wegnerinstitutet. ProgramledareNiklas Zachrissonniklas.zachrisson@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se Ljud & MusikOlof Sjöström

15 Syys 201919min