Spermageddon – så hotas vår förmåga att få barn (R)

Sverige beräknas få fler översvämningar och skred. Att bygga bostäder eller vägar på mark där det finns kvicklera är särskilt riskfyllt -- den kan snabbt få konsistensen av flytande margarin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Människor har alltid sökt sig till vatten, som ger bland annat transportvägar och livsnödvändigt dricksvatten. Men vatten är också oftast en nyckelfaktor för faror som skred, ras, erosion och förstås översvämningar. Och särskilt stora blir riskerna där det finns kvicklera - som norska Gjerdrum 2020, där tio människor dog.Nu misstänks kvicklera spela en roll även i fallet med raset vid E6 utanför Stenungsund, något som kan bekräftas de närmaste dagarna. Ett sätt att möta de ökande riskerna som kommer med klimatförändringen är ”planerad reträtt”. Men att dra sig tillbaka från vattnet möter stort motstånd. Kan vi använda marken på ett sätt som vi blir nöjda med även om vi i framtiden inte ska bygga nära stränder?I programmet medverkar Hanna Sofie Pedersen och Lisa Van Well från Statens Geotekniska Institut och Staffan Moberg från Svensk försäkring.Programmet är en repris från 11 september 2023, och återutsänds nu med anledning av raset vid E6, under ny rubrik. Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

26 Syys 202319min

Vad hände med grafen det sensationella materialet? Efter tio års europeisk storsatsning träffas grafenforskare och visar upp resultaten. Många smarta lösningar och goda idéer finns, men var är de stora nyheterna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Grafen lovade stort, kanske den mest omvälvande upptäckten på decennier, sades det. EU-kommissionen utlovade 2013 tio miljarder kronor under tio år för att utveckla produkter med materialet, för att inte halka efter USA och Kina i utvecklingen.Grafen består av rent kol, det är supertunt, superstarkt och superbra på att leda elektricitet. Bara fantasin satte gränser för vad man skulle kunna åstadkomma med grafen. Snabbare datorer, lysande tapeter, smarta textilier, snabbladdade batterier, med mera, med mera. Nu efter tio år summeras EU:s så kallade flaggskepp för grafenforskning i Göteborg med deltagare från hela Europa och många andra länder.Här kan man se en rad produkter med grafen, som luftfilter, bilkarosser, vattenfilter, smörjmedel av grafen och extra starkt wellpapp. Bra saker, men inget av det där som påstods skulle revolutionera tillvaron. Grafen kommer långsamt in i vår vardag, men ofta utan att vi märker det, säger Patrik Johansson, professor i fysik vid Chalmers, kanske i form av bättre sensorer och kameror, eller inom sjukvården. Och teknisk utveckling går inte fort, betonar flaggskeppsprojektets koordinator Jari Kinaret, som vill tona ner de höga förväntningarna.- De första transistorerna började utvecklas på 40-talet, sen dröjde det decennier innan vi fick vår första transistorradio. Samma sak med grafen, det tar tid att göra bra saker.Medverkande: Elisabeth Sagström-Bäck, programchef för Sio-Grafen; Patrik Johansson, professor i fysik på Chalmers; Jari Kinaret, professor i fysik på Chalmers; Erik Khranovskyy, VD Grafren AB; Mats Benner, professor i forskningspolitik vid Lunds universitet; utställare på svenska mässan i Göteborg.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

22 Syys 202319min

Sverige väntas komma med i Nato inom kort. Hur stor blir förändringen - militärt, politiskt och för bilden av vårt land? Är det slutet på en 200-årig period av fred och neutralitet? Och kan man verkligen säga att Sverige var neutralt under kalla kriget? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vetenskapsradion På djupet sätter det förväntade Nato-inträdet i ett historiskt perspektiv och undersöker vad det kan betyda för vårt land och för vår självbild.”Även om det här har varit en gradvis förändring de senaste trettio åren så är det ju på många sätt en epok av svensk alliansfrihet och neutralitetspolitik som som går i graven nu.”, säger Magnus Petersson, professor i internationella relationer vid Stockholms Universitet.”På ett plan så är det den största strategiska förändringen sedan Sverige själv hade ett kärnvapenprogram på femtiotalet.”menar Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan.”Jag tror inte att skillnaden i praktiken är så stor som den kanske verkar. Men BILDEN av Sverige förändras.” säger Susanna Erlandsson, historiker vid Uppsala universitet.Rättelse: i programmet sägs att Sverige gick med i FN 1945, vilket inte stämmer. Sverige blev medlem 19 november 1946.Medverkande: Magnus Petersson, professor i internationella relationer vid Stockholms Universitet; Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan; Susanna Erlandsson, historiker vid Uppsala universitet; Ann-Marie Ekengren, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProgrammet är en repris från 19 juni 2023.

19 Syys 202319min

Det är brist på fröer från vilda blommor i Sverige, och det är ett hinder för att öka den biologiska mångfalden. Men det finns mycket vi kan lära av andra länder när det gäller att lösa fröbristen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nästan all ängsmark som fanns tidigare i Sverige har försvunnit i och med omställningen till ett modernt jordbrukslandskap. Nu vill man få tillbaka mer blomrik mark i landskapet för att öka den biologiska mångfalden i landet och hjälpa pollinatörer och andra insekter. Problemet är bara att det fattas frön att så ut på nya platser.Men fröbristen går att lösa. Naturvårdsbiologen Cassandra Hallman berättar om de insamlingar av frön som görs systematiskt i USA. Och i Norge har forskare vid det statliga forskningsinstitutet NIBIO satt igång odling av blomfröer för olika regioner över hela landet.Medverkande: Cassandra Hallman naturvårdsbiolog på Naturskyddsföreningen, Gabrielle Rosquist, naturvårdshandläggare på Länsstyrelsen i Skåne, Shanti Wittmar, odlare av vilda blomfrön, Ellen Svalheim, forskare på det norska forskningsinstitutet NIBIO, Trygve Aamlid, forskare på det norska forskningsinstitutet NIBIOProgramledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se

17 Syys 202319min

Allt färre länder i världen är monarkier. Och att ett land idag skulle införa kungadöme verkar inte finnas på kartan. Vad talar för att Sverige ska fortsätta ha en statschef som ärver sin titel, och vad kan göra att sagan tar slut? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 500 år efter att Gustav Vasa blev Sveriges kung, och samma år som Carl XVI Gustaf firar 50 år på tronen, ställer vi frågan om hur länge den svenska monarkin kommer bestå.Statsskicket monarki går principiellt inte ihop med demokrati. Men Sverige har gått längst i världen med att reducera monarkens makt, och svenskarna har genom åren velat ha monarkin kvar. Ändå hotas monarkin som fenomen både utifrån, av röster som kritiserar den otidsenliga institutionen, och inifrån, av att framtida prinsar och prinsessor kanske inte vill vara med längre, menar Mikael Alm, historieprofessor vid Uppsala universitet. Men Anders Dybelius, historiker på Högskolan för lärande och kommunikation vid Högskolan i Jönköping, tror att monarkin kan bestå som samlande nationell symbol länge än. Inte minst eftersom monarkin har ett stort reklamvärde för svenska företag.Programmet är en repris från 27 mars 2023.Medverkande: Henrik Wenander, professor offentlig rätt Lunds universitet; Mikael Alm, professor i historia Uppsala universitet; Anders Dybelius, universitetslektor i historia Högskolan för lärande och kommunikation Jönköping.Reporter: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

12 Syys 202318min

Sverige beräknas få fler översvämningar och skred. Att bo på mark där det finns kvicklera är särskilt riskfyllt -- den kan snabbt få konsistensen av flytande margarin. Måste vi lämna stränderna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Människor har alltid sökt sig till vatten, som ger bland annat transportvägar och livsnödvändigt dricksvatten. Men vatten är också oftast en nyckelfaktor för faror som skred, ras, erosion och förstås översvämningar. Och särskilt stora blir riskerna där det finns kvicklera - som norska Gjerdrum 2020, där tio människor dog.Ett sätt att möta de ökande riskerna som kommer med klimatförändringen är ”planerad reträtt”. Men att dra sig tillbaka från vattnet möter stort motstånd. Kan vi använda marken på ett sätt som vi blir nöjda med även om vi i framtiden inte ska bygga nära stränder?I programmet medverkar Hanna Sofie Pedersen och Lisa Van Well från Statens Geotekniska Institut och Staffan Moberg från Svensk försäkring.Programledare: Ylva Carlqvist WarnborgProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

11 Syys 202319min

När Mark Jacobson, professor vid Stanford, tog fram en modell för ett hundra procent förnybart energisystem i USA, blev hans forskning kritiserad. Då stämde han sina kritiker för förtal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kärnkraft behövs inte. Det räcker alldeles utmärkt med bara vind, sol och vattenkraft. När Stanford-professorn Mark Jacobson sa det 2010 var han ganska ensam. Sen dess har världen förändrats. Utbyggnaden av sol och vind har ökat rekordsnabbt, medan utbyggnaden av kärnkraft står stilla. Men den akademiska striden om vilket energisystem som är bäst för framtiden – den är långt ifrån över. Något som det infekterade bråket kring en av Mark Jacobsons forskningsartiklar har visat.I programmet hörs: Mark Jacobson, professor of civil and environmental engineering, Stanford University, Staffan Qvist, kärnkraftsingenjör, forskare och energikonsult åt bland annat Svenskt Näringsliv, Fredrik Hedenus, professor i hållbarhet och systemanalys, Chalmers. Ett korr har gjorts i en tidigare version av avsnittet, där kostnadsjämförelser mellan energisystem, med och utan kärnkraft, blev missvisande. ReporterMarcus HanssonProducentPeter Normark

5 Syys 202319min

Det är Nordens största insektsfabrik som är under uppbyggnad i Danmark. Larverna ska till att börja med säljas som proteinrikt djurfoder till höns och grisar, men i framtiden vill ägarna gärna att även vi människor ska äta dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Produktionen av krälande larver är redan igång när vår reporter besöker fabriken. Tanken är att det här ska vara en hållbar proteintillverkning, eftersom insekter kan födas upp på nästan vilket avfall som helst från annan matproduktion, och eftersom uppfödningen är väldigt yteffektiv. Men forskare ifrågasätter delvis miljönyttan. Frågan är om det här är det bästa sättet att använda restmaterial som också kan bli till drivmedel, och om storskalig industriell produktion verkligen är det hållbaraste sättet att föda upp insekter. Och till slut - är vi verkligen är redo att se insekter som en del av vårt matsystem?Medverkande: Jane Lind Sam, grundare Enorm Biofactory, Max Troell, systemekolog vid Stockholm Resillience Center och Beijerinstitutet vid Kungliga Vetenskapsakademien, Aleksandar Vidakovic som forskar på nya hållbara proteinkällor vid Sveriges Lantbruksuniversitet.Reporter: Izabella RosengrenProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

3 Syys 202319min