Här skulle plutoniumfabriken för svenska atombomber bli Evas granne
Vetenskapsradion22 Tammi 2022

Här skulle plutoniumfabriken för svenska atombomber bli Evas granne

Det svenska utbrända kärnbränslet sågs från början som en viktig resurs, som kunde användas för att skapa kärnvapen. Hur gick det till när det i stället blev ett avfall som måste begravas i 100 000 år?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nu i slutet av januari 2022 ska regeringen besluta om bygget av slutförvaret för använt kärnbränsle i Forsmark i Uppland. I två program i Vetenskapsradion På djupet ger vi nu den historiska bakgrunden till dagens situation. I detta första program hör vi hur synen på det utbrända kärnbränslet har förändrats rejält under atomåldern. Från början sågs det som en resurs för kärnvapen, och som en anledning att bygga de första reaktorerna. Men numera ses det som ett farligt avfall som behöver begravas i 100 000 år.

Under kärnkraftens barndom i Sverige, liksom i andra länder, var tekniken starkt förknippad med viljan att kunna göra atomvapen, även om den ambitionen inte alltid var tydligt uttalad. Så småningom växte farhågorna kring kärnkraftens risker bland den svenska allmänheten, och den internationella storpolitiken spelade också in när avfallet blev alltmer svårt att hantera. Vi besöker Sveriges första forskningsreaktor, R1an vid KTH i Stockholm, och Sannäs i Bohuslän där en plutoniumfabrik planerades på 1960-talet.

Medverkande: Arne Kaijser, professor i teknikhistoria vid KTH; Leif Handberg, föreståndare för tidigare forskningsreaktorn R1 vid KTH; Eva Lantz, boende Sannäs.

Reporter: Mats Carlsson-Lénart

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Jaksot(1000)

Folkbildaren Feldreich – från massafabrik till raketuppskjutning

Folkbildaren Feldreich – från massafabrik till raketuppskjutning

Bengt Feldreich avled i måndags, 94 år gammal. Under sin tid på radion rapporterade han mycket om forskning och vetenskap. Men hur kom det sig att han blev Benjamin Syrsa med hela svenska folket? Lyss...

22 Loka 201919min

Nordsjöns botten kan bli Europas CO2-kyrkogård

Nordsjöns botten kan bli Europas CO2-kyrkogård

Norge förbereder sig för att ta emot tusentals miljoner ton koldioxid från olika länder. Men kan massiva mängder CO2 under havets botten vara en fara? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I h...

21 Loka 201919min

CO2-infångning – en nödvändig quickfix?

CO2-infångning – en nödvändig quickfix?

Fånga in koldioxiden från de värsta utsläpparna lagra den under havets botten. Det är metoden som allt fler ser som ett måste för att rädda mänskligheten från en katastrofal klimatförändring. Lyssna ...

20 Loka 201919min

Så liknar katternas läten det mänskliga talet

Så liknar katternas läten det mänskliga talet

Katter jamar, spinner och kurrar, det känner vi till. Men nu visar färska forskningsresultat att det finns skillnader i melodierna i deras läten och att katterna använder samma biologiska koder som mä...

17 Loka 201919min

Så kan fritidsbåtarnas påverkan på havet mildras

Så kan fritidsbåtarnas påverkan på havet mildras

I Sverige finns över 700 000 fritidsbåtar och nästan 110 000 bryggor. De stör livet i havet, särskild på känsliga grunda bottnar. Men det går att göra något åt saken, visar en ny rapport från havsmilj...

17 Loka 201919min

Jakten på universums mörka materia (R)

Jakten på universums mörka materia (R)

Det måste finnas mer materia i universum än den vi känner till idag. Den som fattas kan vi varken se eller känna. Den kallas mörk materia och forskare har länge letat efter den. Varför dyker den aldr...

15 Loka 201919min

Superorganismen som kan lösa gåtan med artificiell fotosyntes

Superorganismen som kan lösa gåtan med artificiell fotosyntes

Prochlorococcus upptäcktes lite av en slump för trettio år sedan och har visat sig vara en av planetens viktigaste livsformer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Frågan är om vi människor e...

14 Loka 201919min

Ekonomipriset till mildring av världens fattigdom

Ekonomipriset till mildring av världens fattigdom

Årets ekonomipris till Alfred Nobels minne går till att med experimentella metoder försöka mildra fattigdomen i världen. Priset går till Abhijit Banerjee, Esther Duflo och Michael Kremer. Lyssna på al...

14 Loka 201920min

Suosittua kategoriassa Tiede

tiedekulma-podcast
rss-mita-tulisi-tietaa
rss-poliisin-mieli
docemilia
radio-antro
utelias-mieli
rss-sosiopodi
ihanat-ipanat
mielipaivakirja
filocast-filosofian-perusteet
rss-bios-podcast
rss-laakaripodi
rss-radplus
rss-opeklubi