Koncentrerad solkraft – hur fungerar det?

I oktober 2009 drog massvaccineringen mot svininfluensan igång. 6 miljoner doser gavs av vaccinet Pandemrix som visade sig ha en allvarlig biverkan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag har över 400 personer som vaccinerade sig med Pandemrix fått narkolepsi, en kronisk sjukdom som allvarligt påverkar många aspekter av livet. Vad var det som hände det där året när svininfluensan kom? Hur påverkades människor och var det rätt att genomföra en massvaccinering? Vetandets värld inleder en serie om pandemin då - och den som komma skall. I programmet hörs: Elisabeth Widell, ordförande för Narkolepsiföreningen, Annika Linde, fd statsepidemiolog, Anders Tegnell, avd chef Folkhälsomyndigheten och statsepidemiolog, Nils Feltelius, docent och vetenskaplig rådgivare Läkemedelsverket. ProgramledarePeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se ProducentAnnika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

29 Syys 201919min

För många människor är radion en ständig följeslagare i vardagen, och radions roll i våra liv har nu väckt forskarnas intresse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Radion är för många människor ständigt närvarande i vardagens sysslor och rutiner – vissa vaknar till radion, andra somnar till den, människor lyssnar på radio när de kör bil, promenerar eller håller på med hushålls- eller trädgårdsarbete. Det här har intresserat etnologen Elin Franzén vid Stockholms universitet som skriver sin doktorsavhandling om hur radiolyssnandet påverkar våra liv. Programledare: Urban Björstadius producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

26 Syys 201919min

Marija Cvijovic är docent i matematik vid Göteborgs universitet och forskar på åldrande. Med hjälp av matematik vill hon bättre förstå både friskt åldrande och de sjukdomar som ofta kommer med åldern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Marija Cvijovic leder ett forskarlag med biologer och matematiker som försöker hitta mekanismerna bakom åldrande och sjukdomar som ALS och Alzheimers. Det gör de genom att skapa matematiska modeller i datorer och genom laboratorieexperiment på jäst. Skadade proteiner i jäst har nämligen likheter med skadade proteiner hos äldre och sjuka människor. Genom matematiken kan forskarna skapa modeller och fiktiva scenarier som aldrig skulle kunna genomföras i experiment. Marija Cvijovic betonar också matematikens betydelse för tekniska framsteg inom exempelvis artificiell intelligens, nya läkemedel och maskinteknik. Programledare: Sanna Ekstedt Larsson Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

25 Syys 201919min

Glaciärerna har krympt och havsytan stiger i ökande takt. Det konstaterar FN:s klimatpanel IPCC i en specialrapport om världens isar och hav. Hur svåra effekterna blir har vi ännu stor möjlighet att påverka, enligt rapporten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I två år har mer än 100 forskare från 30 länder förberett rapporten genom att sammanställa den forskning som finns om klimatförändringens påverkan på hav, höga bergsområden, glaciärer och permafrost. Under de senaste dagarna har de på ett möte enats om formuleringarna i den sammanfattning som ska delges politiker och andra beslutsfattare. I programmet hör vi:Ulf Molau, professor i växtekologi vid Göteborgs Universitet och huvudförfattare till ett av kapitlen i den nya rapporten Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet och klimatrådgivare vid nationella kontaktpunkten för IPCC vid SMHIMagnus Hieronymus, oceanograf och havsnivåexpert vid SMHI Stefan Nordbergstefan.nordberg@sverigesradio.se Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

25 Syys 201919min

Många klimataktivister skuld- och skambelägger alldeles för mycket i sin kommunikation, så att människor inte lyssnar på deras budskap. Det menar psykologen och författaren Liria Ortiz. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Liria Ortiz har skrivit en handbok för klimataktivister om hur man utifrån samtalsmetoden MI, motiverande samtal, pratar om miljöpåverkan utan att anklaga eller skuldbelägga. En förälder som tvingar sin tonåring att städa rummet får visserligen en tonåring som städar rummet, men bara just där och just då. Problemet är tillbaka dagen därpå, menar Liria Ortiz, och samma gäller den som av skuld eller skam för stunden anpassar sig till olika klimatbudskap. För att få fler att göra hållbara livsstilsomställningar över tid krävs inre motivation, som man lättast väcker och utvecklar vidare genom att kommunicera på ett sätt som inte handlar om att vinna ordkrig, utan om att förstå och lyssna på allas argument, menar Liria Ortiz. Därför har hon nu skrivit handboken som ska hjälpa klimataktivister att kommunicera sina budskap bättre. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

23 Syys 201919min

Världen över demonstrerar och skolstrejkar människor för klimatet, inspirerade av klimataktivisten Greta Thunberg. Har hon vänt åskådareffekten där människor förblir passiva inför akuta hot? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På global nivå har vi en gigantisk åskådareffekt inför klimathotet, alltså att många inte gör något trots en överhängande fara. Det menar Torun Lindholm, professor i socialpsykologi vid Stockholms universitet. Vad beror det på? Både inför klimathotet och när någon ligger livlös mitt i morgonrusningen ställs vi inför frågorna: Vad kan och bör jag själv göra? Likt barnet i sagan om kejsarens nya kläder har klimataktivisten Greta Thunberg hittat ett effektivt sätt att kommunicera det nödläge hon ser kring klimatet. Det säger forskaren Patrik Lindenfors på Institutet för framtidsstudier. I programmet hörs: Torun Lindholm, professor i socialpsykologi Stockholms universitet, Per Carlson, professor i socialt arbete Södertörns högskola Huddinge, Patrik Lindenfors, biolog och tvärvetenskaplig forskare Institutet för Framtidsstudier Stockholm, Greta Sandberg, som upplevt att få hjälp i akut nödsituation. ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se Ljud & MusikOlof Sjöström

22 Syys 201919min

Åskådareffekten kallas det när främlingar i grupp förblir passiva åskådare istället för att aktivt ingripa vid akuta nödsituationer. Varför reagerar vi som vi gör? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Media rapporterar återkommande om fall där människor i akuta nödsituationer inte får hjälp av okända förbipasserande. Den så kallade åskådareffekten är fortsatt föremål för forskning, men rädsla för att göra fel eller själv råka illa ut är definitivt delförklaringar till att många inte gör något. Risken att drabbas av åskådareffekten är extra stor hos redan utsatta grupper, konstaterar Per Carlson, professor i socialt arbete vid Södertörns högskola. I programmet medverkar också Erika Lunding som upplevt att bli attackerad utan att få hjälp och Sebastian som ingrep vid ett överfall på ett pendeltåg. I programmet hörs: Torun Lindholm, professor i socialpsykologi Stockholms universitet, Per Carlson, professor i socialt arbete Södertörns högskola, Harold Takooshian, professor i psykologi Fordham University New York (citat från amerikanska TV-kanalen NJTV), Erika Lunding, från lyssnarnätverket, och "Sebastian" som ingrep vid överfall på pendeltåg Stockholm. ProgramledareYlva Carlqvist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se Ljud & MusikOlof Sjöström

19 Syys 201919min

Imorgon fredag startar den största Arktisexpeditionen någonsin. Vi träffar två av de svenska forskarna som är uttagna till vad som kallas för ett internationellt "dream team" av polarforskare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den tyska isbrytaren Polarstern lämnar hamnen i Tromsö imorgon fredag. Då bär det av mot Nordpolen för att frysa fast i ett isflak och driva med isen under ett års tid. Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marinekologi vid Stockholms universitet, och Katarina Abrahamsson professor i marin kemi vid Göteborgs universitet, är med under första "benet" som det kallas, vilket innebär 3,5 månad av forskning på isbrytaren och isflaket. Pauline Snoeijs Leijonmalm blir först med att fiska kring Nordpolen. Fiskeprojektet är uppdragsforskning från EU för att komma fram till om det finns fisk och i så fall vilken eller vilka arter som finns på djupt vatten i Centralarktiska oceanen. Katarina Abrahamsson ska avslöja vad som händer i isen under vintermörkret. Kemiprojektet går ut på att undersöka om ozonnedbrytande ämnen bildas oftare nu när Arktis blir varmare, vilket i så fall kommer leda till mer skadlig UV-strålning i takt med klimatförändringens framfart. I programmet hörs: Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marinekologi vid Stockholms universitet, och Katarina Abrahamsson, professor i marin kemi vid Göteborgs universitet. ProgramledareNiklas Zachrissonniklas.zachrisson@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

19 Syys 201919min