Läkemedelsrester från avlopp ska renas bort

9/10 döda i covid-19 är sjuttio år och äldre. De flesta inom äldreomsorgen. Vad var det som gick fel när de äldre skulle skyddas från coronaviruset? Och hur skyddas nu de som ännu inte fått smittan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redan tidigt i mars i år fanns coronaviruset på flera av Stockholms äldreboenden. Mycket tyder på att det kom från smittad personal som inte visste om att de bar på viruset. I kombination med hög personalomsättning och brist på skyddsutrustning har det lett till höga dödstal. Gruppen äldre med demenssjukdomar tycks vara särskilt utsatt. Situationen ser ut att bli bättre, men fortfarande behövs fler tester och effektivare separation av smittade från friska personer. I programmet medverkar Ingmar Skoog, äldreforskare i Göteborg, Stefan Amér, läkare i Stockholm, Petra Lindhe, verksamhetschef på Attendo, Anders Tegnell, statsepidemiolog, Malin Grape, enhetschef Folkhälsomyndigheten, Laura Fratiglioni, äldreforskare Karolinska Institutet samt röster från äldre och anhöriga till äldre på särskilda boenden för äldre i Stockholm. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

17 Touko 202019min

Tidigare ville teknikjättarna veta vad du klickar på. Nu vill de veta hur du mår. De är ute efter dina känslor och vad du tänker på. Tack vare coronakrisen kan de få veta det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När det nya coronaviruset ska spåras visar det sig att vi är beroende av de stora tech-företagen i Kalifornien för att göra det. Tekniken som styr våra telefoner och smarta apparater behövs för att kontrollera smittspridningen. Men vårt beroende av techjättarnas tjänster har en baksida. Info om oss säljs vidare, utan att vi förstår hur det går till eller har insyn i hur informationen används. De vet allt om oss – vi vet inget om dem. Reportaget gör flera referenser till socialpsykologen och Harvardprofessorn Shoshana Zuboff‎s bok "The Age of Surveillance Capitalism: The Fight for a Human Future at the New Frontier of Power", utgiven 2019. I programmet medverkar: Christel Backman, forskare inom övervakningsstudier på Göteborgs Universitet, Sonja Buchegger, professor i datavetenskap KTH. ProgramledareMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

11 Touko 202019min

Nya metoder för övervakning blir allt vanligare i kampen mot coronaviruset. Appar, mobildata och övervakningskameror ska skydda vår hälsa, men samtidigt varnas det för skapandet av övervakningsstater. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nice är Frankrikes mest övervakade stad. Här finns över 3000 övervakningskameror i en stad stor som Malmö. Nu ska dessutom artificiell intelligens och ansiktsigenkänning sättas in i jakten på brottslingar. Och under coronapandemin används drönare som filmar gatorna och ropar ut varnande budskap. En sån här utveckling oroar forskare som historikern Yuval Noah Harari. Han menar att i kristider som under coronapandemin snabbspolas den tekniska utvecklingen och oprövad och kontroversiell teknik tas i drift. Risken att inte göra någonting anses ofta vara större. Men när krisen väl är över kan det bli svårt att göra sig av med de nya övervakningssystemen. I programmet hörs: Jean-Philippe Claret, vd för företaget Confidentia i Monaco som utvecklar ansiktsigenkänningsmjukvara åt polisen i Nice, Sandra Bertin, chef inom den kommunala polisen i Nice och ansvarig för innovation, Emmanuel Aguera, medlem i organisationen Ligue-des-Droits-de-l'Homme, Christel Backman, forskare inom övervakningsstudier på Göteborgs Universitet. ProgramledareMarcus Hansson ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

7 Touko 202019min

Klarar du av Covid-19 bättre om du gör andningsövningar och försöker träna upp dina lungor? Och spelar det någon roll vad du äter och dricker för att lindra symtom? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu sprids filmer på nätet med olika typer av andningsövningar. Att ta djupa andetag sägs kunna förbättra våra möjligheter om vi blir sjuka i Covid-19. Det kommer också mycket tips på vad som skulle kunna vara bra och dåligt att äta för att få ett bättre immunförsvar. Men vad gäller egentligen? Kan vi "boosta oss" för att stå emot coronaviruset? I programmet hörs: Monika Fagevik Olsén, professor vid Göteborgs universitet och universitetssjukhusöversjukgymnast, Birgitta Heyman, professor i experimentell immunologi vid Uppsala Universitet, och Cecilia Magnusson, läkare och professor i folkhälsoepidemiologi på Karolinska institutet. ProgramledareCecilia Ohlén ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

4 Touko 202019min

Coronapandemin har lett till att man inom äldrevården nu börjat prioritera att hinna med brytpunktssamtalen på ett annat sätt än tidigare. För döden kan komma mycket snabbare än man räknat med. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Brytpunktssamtalet är tillfället att formulera hur man vill leva sin sista tid. Det samtalet tillhör de viktigaste patienträttigheterna, men ändå har vården ofta skjutit samtalen så långt på framtiden att patienten inte längre klarar av att vara med själv. Det förs då med de anhöriga istället. Såväl vårdpersonal som anhöriga och patient skyggar ofta för frågor kring döden – men om ett brytpunktssamtal genomförs i god tid får patienten chansen att på bästa sätt ta vara på sin sista tid, och kan slippa en hel del rädsla kring hur den sista tiden ska bli. Nu under coronapandemin är kanske de här samtalen viktigare än någonsin att hinna med. I programmet hörs: Maria Taranger, överläkare och verksamhetschef Östra sjukhuset Göteborg, Anna Holst, specialist allmänmedicin och chef för Närhälsan Backa vårdcentral Göteborg, Bertil Axelsson, professor palliativ vård Umeå universitet. ProgramledareYlva Carlquist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

30 Huhti 202019min

Sven Wingquist revolutionerade fabriksindustrin med sitt kullager och skapade en svensk världssuccé. Maskiner blev mer hållbara och pålitliga, men uppfinnaren själv förpassades ut i kulisserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Sven Wingquist var 23 år gammal flyttade han till Göteborg där han jobbade som driftsingenjör i Gamlestadens stora textilfabrik. Den var byggd på lerig mark nära Göta älv vilket gjorde att det ibland blev sättningar i det stora fabrikskomplexet, något som skapade kostsamma stopp i produktionen. Wingquist skapade då sitt självreglerande kullager. Snabbt förstod han att hans "förlåtande" kullager skulle komma att revolutionera driftsäkerheten i industrin. Han tog patent och kullagren blev en svensk världsframgång för SKF, Svenska Kullagerfabriken. Men 1919 lämnade Sven Wingquist företaget han byggt upp. Varför då? I programmet hörs: Martin Fritz, professor emeritus i ekonomisk historia vid Göteborgs universitet, Victoria van Camp, teknisk direktör SKF. ProgramledareMats Carlsson Lénart LjudteknikerOlof Sjöström ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

27 Huhti 202019min

På infektionsavdelning 30F på Akademiska sjukhuset i Uppsala vårdas personer i isoleringsrum som blivit svårt sjuka i covid-19. Hur är det att bekämpa en sjukdom med oklar behandlingsbild? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ännu finns inget läkemedel mot covid-19. Ett malarialäkemedel har testats i vården, men Läkemedelsverket har avrått ifrån vidare användning på grund av eventuella allvarliga biverkningar. På infektionsavdelning 30F ser sjuksköterskorna och läkarna varierande symptom hos patienterna, men gemensamt är andningssvårigheterna. Vissa är också mentalt påverkade och förvirrade utan att man riktigt vet orsaken. Ständigt finns oron över om andningshjälpmedlen och vårdplatserna ska räcka till. Personalen beskriver hur skyddsutrustningen är helt nödvändig, men att den tar tid att ta av och ta på. Den påverkar också kommunikationen i vårdteamen – och inte minst patientsamtalen. Många samtal förs nu via telefon för att undvika springet in i och ut ur isoleringsrummen. I programmet hörs: Sandra Myrberg, specialistsjuksköterska i infektionssjukvård, Fredrik Lindell, läkare och specialist i infektionssjukdomar, Gustav Bergström, fysioterapeut, Hans Barkevall, 87, som tillfrisknat efter att ha varit sjuk i covid-19. ProgramledareCecilia Ohlén ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

23 Huhti 202019min

Att vara optimist eller pessimist är en del av vår personlighet, som i sin tur är en del av vårt genetiska arv. Vad spelar optimism och pessimism för roll i en kris som Coronapandemin? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Människor är överlag lite mer optimistiskt än pessimistiskt lagda. Men inte bara optimistens chanstagningar har klarat sig vidare genom evolutionen, även pessimistens riskanalyser behövs eftersom det är situationen som avgör vilken syn på världen som fungerar bäst. En yttre kris som Coronapandemin rubbar inte vår grundläggande syn på världen, snarare reagerar vi olika på det som sker, säger Mikael Landén, professor i psykiatri. Vi saknar ofta självinsikt om att vi färgas av optimism eller pessimism, men pågående pandemi visar att vi måste försöka motverka våra känslodrivna beslut och utgå från fakta, säger Anna Rosling Rönnlund från Gapminder. I programmet hörs: Anna Rosling Rönnlund, Stiftelsen Gapminder, Louise, med erfarenhet av att leva ”alltför optimistiskt”, Mikael Landén, professor i psykiatri Göteborgs universitet, Urban Olsson, professor i biodiversitet och systematik vid Göteborgs universitet. ProgramledareYlva Carlquist Warnborg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

20 Huhti 202019min